Årets växt 2019: tätört, fjälltätört& dvärgtätört

Pinguicula vulgaris, Pinguicula alpina & Pinguicula villosa

Massblomning av tätört på Öland Foto: Thomas Gunnarsson

Svenska Botaniska Föreningen har utsett släktet tätörter Pinguicula till Årets växt 2019. Alla är de insektsfångande växter, en egenskap de delar med släktena sileshår Drosera och bläddror Utricularia. På några mossar i södra och mellersta Sverige har dessutom flugtrumpet Sarracenia purpurea , som härstammar från Nordamerika, planterats ut. Det gemensamma för alla dessa växter är att deras livsmiljö är fattig på kväve, något de kompenserar genom att ta till vara på kvävet från de insekter de fångar. Hos tätörter utsöndrar bladen ett slags slem som gör att insekterna fastnar på dem och sedan bryts de hjälplösa fångarna ner med hjälp av enzymer som avsöndras från speciella körtlar.

Tätört Pinguicula vulgarisförekommer i hela landet, från Skåne i söder till Torne lappmark i norr. I delar av södra och mellersta Sverige har arten haft en tydlig minskning. Växten är konkurrenssvag och ljuskrävande, den missgynnas av upphörd hävd som leder till igenväxning. Även utdikning och torrläggning av landskapet skadar förekomsterna. Tätört växer på fuktig‒våt torv eller mineraljord och åtminstone i södra Sverige är den tydligt kalkgynnad. Många lokaler är hävdade genom bete men tätört kan också dyka upp längs fuktiga skogsvägar, i diken, kraftledningsgator eller på botten av sandtag. Den växer vid källflöden, på myrmark samt på stränder utmed åar och sjöar. Blomningen sker från mitten av maj till slutet av juli. Arten är omisskännlig med sina ljusgröna, lite feta blad som sitter i en basal rosett och de blåvioletta blommorna som är försedda med en lång och smal sporre.

Tätört Foto: ThomasGunnarsson

Fjälltätört Pinguicula alpina förekommer främst i de nordliga fjälltrakterna. Dessutom finns den i de gotländska källmyrarna där den anses vara en kvarleva från ett kallare klimat. I fjälltrakterna växer den främst på fuktig, kalkrik mark som vid bäckar, källor och på fukthedar. Blomman är vit med 1‒3 gula fläckar nära svalget och bladen ofta antytt rödbruna. Blomningen sker på Gotland från mitten av maj till början av juni, i fjällen från mitten av juni och hela juli. I frukt kan den förväxlas med tätört men blomstängeln hos tätört kort men tydligt körtelhårig medan den hos fjälltätört i princip är helt kal. Fjälltätört hotas liksom tätört av igenväxning och utdikning.

Fjälltätört Foto: Jörgen Petersson

Dvärgtätört Pinguicula villosa är den minsta i släktet och notoriskt svår att få syn på. Växten förekommer från nordligaste Värmland och vidare norrut ända till Torne lappmark. Den är ovanlig längs Norrlandskusten där den bitvis saknas helt. Dvärgtätört växer på blötmyrar med lämplig vitmossa, i Jämtland växer den även i kalkkärr. Bladen är brungröna, endast någon centimeter långa och nedsänkta i de tuvor med vitmossa, oftast rostvitmossa Sphagnum fuscum, där dvärgtätört föredrar att växa. Ett bra sätt att finna växten är därför att lära sig hur rostvitmossa ser ut och leta där! Blomstängel är tunn, några centimeter hög och utspärrat körtelhårig. Blomman är också liten, blekt blåviolett med en tunn sporre. Blomningen sker i juni till juli.

Dvärgtätört Foto: Stina Eriksson

Under 2019 behöver vi din hjälp att rapportera fynd av våra tätörter. Du kan rapportera direkt på Artportalen www.artportalen.se Försök att uppskatta antal plantor. Under rubriken ”Biotop” kan du endera använda dig av de fasta alternativ som finns eller skriva i fri text ex. välbetad kalkfuktäng, ohävdad sjöstrand, fjällbäck, mosse med tuvor av vitmossa osv. Lokaler med tätörter har ofta andra ovanliga och skyddsvärda växter. Rapportera gärna också dem.

Vill du hellre skicka in dina rapporter via vanlig post finns rapportblankett för detta nedan: rapportblankett-tatorter kan du skriva ut, fylla i för hand och skicka in till undertecknad.
Lycka till med inventeringen!

Skicka in dina rapporter senast 15 oktober till:
Ulla-Britt Andersson
Kummelvägen 12
386 92 Färjestaden
Mobil: 070-536 78 36
E-post: ullabritt.oland@gmail.com

rapportblankett-tatorter

Till höger ser du en förteckning över de arter som hittills varit “Årets växt”. Har du förslag på lämpliga kandidater för kommande år? Hör av dig till mig.
Arten bör vara möjlig att identifiera för en växtintresserad allmänhet. Speciellt lämpligt är växter som man misstänker minskar i Sverige och/eller där biotoperna är i farozonen. Det är också en fördel om växten finns i en stor del av Sverige.