SBF's Yttrande till MÖD om SMA Mineral 2016-05-15

Kategori: Floravård, Gotland, Nyheter

Ladda hem hela skrivelsen som PDF
SBFs Yttrande MÖD SMA Mineral 2016-05-15

SMA Minerals ansökan om tillstånd till utökat kalkbrott och bortledande av vatten i Stucks kalkbrott, Gotlands kommun

(M 5375-14; 060201)

Svenska Botaniska Föreningen har förelagts att senast den 19 maj 2016 yttra sig över akt-bilaga 145. Det nu aktuella brytområdet betecknas som J-M och innebär att kalk ska brytas mellan nivåerna + 18 m och 0 m ö h i Stucks. Föreningen lämnar följande synpunkter.

Yrkande

Föreningen yrkar avslag på SMA Minerals ansökan om tillstånd att bryta kalk i området J-M i direkt anslutning och på gränsen till Natura 2000-området Bästeträsk och hänvisar till vad som anförs nedan och i målet tidigare ingivna handlingar.

Lokalisering – täkten är fellokaliserad och bolaget borde aldrig fått tillstånd att påbörja brytning av kalk i Bunge Stucks. Att nu tillåta en verksamhet fortsätta skada Natura 2000-området strider mot gällande lag. Det råder ingen brist på tillgång av kalk i samhället. Att SMA Mineral inte planerat sin råvaruförsörjning ska inte få gå ut över Natura 2000-området som Sverige förbundit sig att skydda genom internationellt avtal.

Miljöeffekter – inom det direkt anslutande Natura 2000-området har den tidigare brytningen vid SMA redan förorsakat ändrade hydrologiska förhållandena och den nu aktuella fördjupningen av kalkbrottet resulterar i fortsatta och utökade irreparabla skador.

Efterbehandling – Natura 2000-områdets struktur och funktion har skadats av tidigare täkt-verksamhet. Bolaget måste nu föreläggas att redovisa en slutlig efterbehandlingsplan utan ytterligare materialuttag och återställa förutsättningarna att utveckla gynnsam bevarandestatus i omgivande Natura 2000-område. Myndigheterna ska dels prioritera skyddsarbetet för Natura 2000-området dels bevaka att gynnsam bevarandestatus bibehålls eller återställs (Förordningen om områdesskydd § 16 enligt miljöbalken mm).

Natura 2000-området Bästeträsk

Regeringen beslöt den 31 augusti 2015 att anmäla Bästeträsk som Natura 2000-område. SMA Minerals kalkbrott undantaget. Regeringens beslut gäller omedelbart även om det överklagas. Tre äldre Natura 2000-områden (Bästeträsk, Gildarshagen och Bräntings haid) har slagits
samman och bildar efter regeringsbeslutet med mellanliggande areal ett sammanhängande Natura 2000-område, Bästeträsk, vars gränser snävt omger SMA Minerals kalkbrott, vilket i sin tur följaktligen gränsar direkt till Natura 2000-området.

Ansökningshandlingar, som beskriver natur och miljö i det nybildade Natura 2000-området intill kalkbrottet, är ofullständiga. Tidigare påtalade brister i ansökan kvarstår. Undersök-ningar som genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket och som redovisats till domstolen i mål M 5431-14 den 5 november 2015 visar att kalkstenen är sprucken och läcker vatten i området intill Stucks kalkbrott. Hela Natura 2000-området med sin hydrologi, sprickiga kalkberggrund och natur utgör en ekologisk fungerande enhet, som bryts och slås sönder av täktverksamhet och som ofelbart leder till irreversibla skador.

Naturvårdsverkets undersökningsresultat står i direkt motsatsförhållande till kalkbolagens påståenden att kalkberggrunden är tät. Här kan SMA Minerals påstående starkt ifrågasättas! Miljökonsekvensutredning och fungerande kontrollprogram för Natura 2000-området som syftar till att detektera skador saknas.

Befintliga naturvärden ska bibehållas eller utvecklas inom Natura 2000-område, så att gynnsam bevarandestatus uppnås. Områdets världsunika naturvärden är beroende av ostörd hydrologi i de kalkhaltiga miljöerna samtidigt som åtgärder som föranleder skadeverkningar utan undantag ska förbjudas.

Det är lätt att förvissa sig om att SMA Mineral helt bortsett från Högsta domstolens beslut den 18 juni 2013 och de krav som ställs på underlag i ansökningar som riskerar skada Natura 2000-område. Ansökan ska enbart av dessa formella skäl avslås eller avvisas.

Biologiska skadeverkningar
SMA Mineral saknar fungerande och tillförlitligt kontrollprogram och kan därför varken redovisa skadeverkningar av brottet, såväl vad gäller hydrologi som Natura 2000-områdets naturtyper och arter eller trovärdigt göra gällande att irreversibla skador inte uppkommit. Biologiska skador kan vara svåra att identifiera, eftersom det kan ta tid, innan naturtyper och perenna arter förlorar livskraft till följd av hydrologiska förändringar. Därför är det än viktigare att förvissa sig om att skador aldrig kan och får uppkomma. Föreningen har i Bunge-målen med vetenskapligt dokumenterade undersökningsresultat visat att det kan ta årtionden eller längre tid för typiska arter att försvinna och dö ut. Bolagets påstående att ”Förekomsten av sådana arter ger stöd för bedömningen att hittillsvarande verksamhet inte påverkat det kringliggande landskapets naturvärden negativt” visar att bolaget totalt saknar kompetens att avgöra var, när och varför skadeverkningar uppkommer.
Citatet visar att bolaget accepterar enorma biologiska förändringar i naturtyper/biotoper,
50-99 procent av varje arts individantal skulle kunna försvinna, så länge arterna finns kvar. Citatet rymmer obegränsat, stora förändringar utom totalt utdöende. Citatet saknar relevans och är ovetenskapligt i syfte att vilseleda. Med andra ord: skador hos fleråriga växter kan med säkerhet först identifieras många år efter ingreppen och då kan skadorna aldrig repareras. Försiktighetsprincipen gäller.

Hydrologiska skador
Hydrologin kring brottet har inte klarlagts trots att sådana faktauppgifter efterlysts, då de har avgörande betydelse för olika naturtypers och typiska arters överlevnad samt för den juridiska prövningen. Mätningar utförs men om dessa resultat är relevanta för att bedöma effekter på struktur och funktion eller vegetation och arter har bolaget aldrig visat. Kalkberggrunden läcker vatten, tvärtemot vad bolaget anför. Det är uppenbart för var och en att kalkbrottet samlar upp yt- och grundvatten som genom pumpning avlägsnas omgivande Natura 2000-område. Bolagets påståenden att brottet inte förorsakar skada i omgivningen är orimligt. SMA Mineral har medgivit att tillförseln av vatten till Bästeträsk förhindras med skadeverkningar som följd genom vattenavledningen. För att minska befintliga och framtida skadeverkningar har bolaget sagt sig vilja överföra vatten från Bungeberget för att kompensera förlusterna av vatten till Natura 2000-området Bästeträsk. ”Till Bästeträsk avleds inte något vatten från täkten” i framtiden (aktbilaga 145, sid 2). Skador finns naturligtvis redan idag efter cirka 15 års kalkbrytning. Jämför även Föreningens skrivelser den 5 oktober 2015 och 9 januari 2016. Vattenförluster till omgivande naturområden i och nedanför sluttningarna inleddes när SMA Mineral fick tillstånd att startade täktverksamhet 1999. Vattenförluster med tillhörande effekter (skador på struktur och funktion) har därför kontinuerligt ökat.

Det var ett misstag att lämna SMA Mineral tillstånd att bryta kalk i området. Detta skedde då utan tillräcklig saklig juridisk prövning. Skadeverkningar har varit och är ofrånkomliga och har även bekräftats av sökanden. Att i denna situation lämna bolaget tillstånd till fortsatt täktverksamhet med förvärrade skador som följd bör vara otänkbart och är inte heller någon god hushållning med mark och vatten eller naturresurser.

Skador på Vattenskyddsområdet
Inom Region Gotland/Gotlands kommun kommer Vattenskyddsområdet Bästeträsk att bildas under 2016 omfattande bland annat avrinningsområdet från nu aktuellt markområde. Huvud-principen för varje sådant yt- och grundvattenområde är att hela tillrinningsområdet ska omfattas av vattenskyddsområdet med förbud att bedriva täkt. Vattenbrist råder permanent under stora delar av året på Gotland. Bärande skäl för att göra avsteg från denna princip för att trygga dricksvattenförsörjningen på Gotland föreligger inte. Södra Östersjöns vattendistrikt, som omfattar Gotland, har i sitt senaste Åtgärdsprogram fastslagit att ”Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt behåller en god kemisk status och god kvantitativ status”. Regeringen beslöt 1973 med stöd av miljöskyddslagstift-
ningen att vattnets kvalitet och kvantitet inom avrinningsområdet till Bästeträsk inte fick förorenas.

Saltvatteninträngning
Risken för saltvatteninträngning är uppenbar, för att inte säga garanterad, när brottet ska fördjupas från + 18 m till 0 m ö h. SMA Minerals täktområde ingår i samma hydrologiska system som Nordkalks planerade kalktäkt. Nordkalk ändrade och begränsade sin ansökan till
ett största djup av + 25 m för att om möjligt undvika inträngning av saltvatten. Efter Mark- och miljödomstolens huvudförhandling i mars 2014 ändrade Nordkalks hydrogeolog uppfattning om bergets vattengenomsläpplighet och redovisar nu följande fakta: ”Jag anser, till skillnad från SGU, att den flacka högkonduktiva zonen mellan kalksten och märgelsten inte utgör något skydd mot saltvatten utan förstärker möjligheten för att saltvatten kan transporteras mot täkten från randområdena.” Efter nämnda domstolsförhandlingar, där Mark- och miljödomstolen i domen 2014 bortsåg från hydrologiska förhållanden och risker för skadeeffekter, skrev de vetenskapligt sakkunniga experterna ett öppet brev om domstolens totala brist på förmåga att bedöma och ta till sig hydrologiska fakta. Mark- och miljööver-domstolen fick brevet för kännedom. Det råder ingen tvekan om, vilket domstolen nu ska förvissa sig om, att inträngning av saltvatten är en naturlig följd av planerad fördjupning och att detta kommer att skada både Natura 2000-området och dricksvattenresursen för Gotland. Skador på Natura 2000-området strider mot Art- och habitatdirektivet och miljöbalken och skador på dricksvattenförsörjningen strider otvetydigt mot Vattendirektivet och gällande regeringsbeslut från 1973 om vattenkvalitet och vattenkvantitet.

– – – – – – – – – – – – – – – – – –

Domstolen ska utifrån SMA Minerals bristfälliga, obestyrkta och medvetet vilseledande påståenden utan fullständiga ansökningshandlingar göra samlad bedömning av alla kända och planerade åtgärder som kan riskera skada Natura 2000-området. Prövningen ska vara slut-giltig och exakt med tillämpning av fakta från de bästa kända undersökningsmetoderna för att förvissa sig om effekternas omfattning. Att nu bryta ut en del av ansökan fyller inte kraven på en samlad bedömning. Det står klart att Natura 2000-området förändrats och skadats i struktur och funktion av kalkbrottet. Fortsatt täktverksamhet med uttag av kalk förvärrar otvetydigt skadorna och dess omfattning i omgivande Natura 2000-område.

SMA Mineral har inte lämnat underlag, som gör det möjligt för domstolen att med visshet göra sådana sakliga bedömningar som Högsta domstolen fastställt i beslut den 18 juni 2013. Fakta ska vara tillförlitliga och göra det möjligt för Mark- och miljööverdomstolen att exakt och slutligt förvissa sig om effekterna. Detta har inte skett och ansökan ska därför avslås.

Med vänlig hälsning,

Göran Mattiasson
Vice ordförande
Svenska Botaniska Föreningen

 

 

Comments are closed.

X
- Enter Your Location -
- or -