Volym År Sida Författare Titel PDF id abstract summary filter
Volym År Sida Författare Titel PDF id abstract summary filter
110 2016 3 Ledare: Botaniska gränssnitt 4005 Mer info
110 2016 4 Jonasson, I. Artrika strandängar på Tjörn räddade från igenväxning 4006 Mer info
110 2016 16 Andersson, U.-B. Stjälkröksvampar i Sverige 4007 Mer info
110 2016 24 Mattiasson, G. Buskvicker – förekomst i Skåne under femtio år 4008 Mer info
110 2016 33 Edqvist, M. Läget för tre sällsynta ormbunkar på Gotland 4009 Mer info
110 2016 36 Molander, O. Sibir-elm funnen på Orust och i herbarier 4010 Mer info
110 2016 38 Risberg, B. Orkidéer på Cypern en vecka i mars 4011 Mer info
110 2016 47 Fröberg, L. Atlas Flora Danica 4012 Mer info
110 2016 50 Andrén-Sandberg, Å. Salepsrot – rävtestikelorkidén 4013 Mer info
110 2016 52 Ingmansson, G. Botanisk resa till Monti Sibillini, Italien 4014 Mer info
110 2016 60 Grundström, S. Bo Mossbergs liv i bilder 4015 Mer info
110 2016 61 Botanisk resa genom ett försommarfagert Jämtland 4016 Mer info
110 2016 62 Andersson, U.-B. Årets växt 2016: Smörbollar 4017 Mer info
110 2016 63 Inventera i Västerbottens läns fjällvärld! 4018 Mer info
110 2016 63 Stipendier till Botanikdagarna 4020 Mer info
110 2016 63 Välkommen till inventeringsläger i Pite lappmark! 4019 Mer info
110 2016 64 Välkomna till Botanikdagarna i Dalarna! 4021 Mer info
110 2016 67 Ledare: Växtblindhet 4022 Mer info
110 2016 68 Ståhl, P., Ekman, J., Westerberg, S., Grant, J. R. & Dauphin, B. Mer om pysslinglåsbräken i Sverige 4023 Mer info
110 2016 75 Rosquist, G. Drastiska åtgärder räddar sandnöreln 4024 Mer info
110 2016 80 Swenson, U., Ulfsson, V. & Havran, C. Hawaiiöarna – en flora på fallrepet 4025 Mer info
110 2016 108 Stenmark, M. & Segerlind, D. Höga naturvärden på Kiruna flygplats 4026 Mer info
110 2016 116 Karlsson, T. En utvidgad kärlväxtlista 4027 Mer info
110 2016 120 Jonasson, I. Möten med växter: Sagans fågel – 2 november 1998 4028 Mer info
110 2016 122 Herloff, B. Kerstin Ekman levandegör Clas Bjerkander 4029 Mer info
110 2016 125 Andersson, U.-B. Ögonpyrola var Årets växt 2015 4030 Mer info
110 2016 126 Gästriklands flora 4032 Mer info
110 2016 126 Carlsson, B. Vad hände på föreningskonferensen? 4031 Mer info
110 2016 127 Guldluppen 2016 4033 Mer info
110 2016 127 Ny bok om botanik 4035 Mer info
110 2016 127 Stipendier till Botanikdagarna 4034 Mer info
110 2016 128 Lönnell, N. Grön sköldmossa – Årets mossa 2016 4036 Mer info
110 2016 131 Ledare: Tid för fjällvandring! 4037 Mer info
110 2016 132 Kullman, L. Fjällen, klimatet och människan – naturhistoria i skarven mellan två istider 4038 Mer info
110 2016 275 Ledare: Växtatlas i vardande 4039 Mer info
110 2016 275 Grundström, S. Ledare: Växtatlas i vardande 4048 Mer info
110 2016 276 Martinsson, K. Vivi gjorde krigstid till blomstertid 4040 Mer info
110 2016 300 Grundström, S. Botaniska glimtar från Balis regnskogar 4041 Mer info
110 2016 314 Jonasson, I. Möten med växter: Berget vid Ture 4042 Mer info
110 2016 316 Björn, L. O. Ipomoea – sötpotatisens släkte 4043 Mer info
110 2016 321 Toräng, P. Från forskningsfronten: Besksötan tar myror till hjälp 4044 Mer info
110 2016 323 Magnusson, M. Botanikdagarna i Dalarna 4045 Mer info
110 2016 332 Jonsell, L. Gästriklands flora 4046 Mer info
110 2016 334 Konferens om validering av kärlväxtuppgifter i Artportalen 4049 Mer info
110 2016 335 Hylander, K. Mossor – en fältguide 4047 Mer info
110 2016 339 Agestam, M. Ledare: Artkunskap är nöjsam och nyttig bildning 4062 Mer info
110 2016 340 Pleijel, H. & Persson, K. Hedblomster på Laholmsbuktens dyner – utveckling under två decennier 4050 Mer info
110 2016 348 Johansson, J. T. & Swenson, U. Hawaiiöarnas endemiska växter – en förlorad värld? 4051 Mer info
110 2016 381 Parducci, L. & Tollefsrud, M. M. Gran och tall kan ha överlevt i Skandinavien under istiden 4052 Mer info
110 2016 388 Moritz, K. K., Björkman, C., Parachnowitsch, A. L. & Stenberg, J. A. Könsdiskriminerande svampsjukdomar hos tvåbyggare 4053 Mer info
110 2016 390 Andrén-Sandberg, Å. De bragdstore Carlars blomma 4054 Mer info
110 2016 392 Hederås, J.-E. Sydfyrling – en invasiv art funnen i Helsingborg 4055 Mer info
110 2016 394 Kihl, S. Botanisk resa i Jämtland 4056 Mer info
110 2016 396 Grundström, S. Besök på brandfält 4057 Mer info
110 2016 398 Aronsson, M. Gotlands flora 4059 Mer info
110 2016 400 Niklasson, A. Julafton bland lavarna 4060 Mer info
110 2016 403 Rydén, M. Shakespeare och växterna 4061 Mer info
110 2016 404 Botanisk exkursion till det danska Vadehavet 4063 Mer info
110 2016 405 Fröberg, L. & Widgren, Å. Till minne: Bengt Nilsson (1939–2016) 4058 Mer info
110 2016 406 Jonsson, J. De vilda blommornas dag fyllde 15 år i år 4064 Mer info
110 2016 407 Föreningskonferens 11–12 mars 4066 Mer info
110 2016 407 Kallelse till SBF:s årsmöte 4065 Mer info
110 2016 408 Botanikresa till Irland 4067 Mer info
109 2015 3 Ledare: Orkidéer – en port till botaniken 3942 Mer info
109 2015 4 Hansson, S. Hur står det till med den svenska orkidéfloran? 3943 Mer info
109 2015 13 Ekman, J. Praktsporre funnen i Uppland 3944 Mer info
109 2015 17 Toräng, P. Kaffets arvsmassa kartlagd 3945 Mer info
109 2015 18 Delin, A. Kan sötgräs överleva en kalavverkning? Erfarenheter under 30 år på sötgräsets svenska primärlokal 3946 Mer info
109 2015 28 Sand-Jensen, K., Baastrup-Spohr, L., Andersen, M. R., Christensen, J. P. A., Alnoee, A. B., Jespersen, T. S., Riis, T. & Bruun, H. H. Mellan torka och översvämning på Öland 3947 Mer info
109 2015 36 Kroon, V., Svensson, B. & Gunnarsson, U. Ringlaven minskar i Dalarna 3948 Mer info
109 2015 46 Zachrisson, E. Skogskorn i östra Uppland – resultat av en ny 10-årig studie 3949 Mer info
109 2015 56 Andrén-Sandberg, Å. Kustarun – en pigg gentianasläkting 3950 Mer info
109 2015 58 Lund, S. Två sällsynta drabor – kanske vanligare än vi tror? 3951 Mer info
109 2015 61 Möt våren i Monti Sibillini, Italien! 3952 Mer info
109 2015 62 Botanisk resa till franska Alperna 3953 Mer info
109 2015 63 Inventera vita fläckar i Lule lappmark i sommar! 3954 Mer info
109 2015 63 Rättelse 3957 Mer info
109 2015 63 Studerandestipendier till Botanikdagarna 3956 Mer info
109 2015 63 Välkommen till inventeringsläger i Pite lappmark! 3955 Mer info
109 2015 64 Andersson, U.-B. Ögonpyrola – Årets växt 2015 3958 Mer info
109 2015 67 Ledare: Samarbete i naturen 3959 Mer info
109 2015 68 Karlsson, T. Nytt om nordiska kärlväxter 2014 3960 Mer info
109 2015 94 Hedenäs, L. Styv kalkmossa och andra kalkmossor i Sverige 3961 Mer info
109 2015 105 Brunet, J. Vildsvin och vitsippor – mer dramatik i Dalby Söderskog 3962 Mer info
109 2015 112 Bolmgren, K., Langvall, O., Dahl, Å., Göthlin, E., Hassel, L. & Grundström, S. Vårkollen, fenologiväkteri och en ny miljömålsindikator 3963 Mer info
109 2015 120 Lönnell, N. Millimetermossa – mossornas dvärg inte längre bara i Skåne 3964 Mer info
109 2015 123 Ericson, L. Stefan Ericsson – betydde mycket för botaniken 3965 Mer info
109 2015 126 Nationalpark eller kalkbrott? 3966 Mer info
109 2015 127 Föreningskonferensen 2015 3967 Mer info
109 2015 127 Guldluppen 2015 3968 Mer info
109 2015 128 Lönnell, N. Årets mossa 2015 – briljantmossa 3969 Mer info
109 2015 131 Ledare: Kunskap är grunden för naturvård 3970 Mer info
109 2015 132 Risberg, L. & Granström, A. Elden är deras vän – brandnäva och svedjenäva 3971 Mer info
109 2015 140 Hedrén, M., Birkedal, S., Hansson, S. & Waldemarson, E. DNA ger oss ny kunskap om brunkulla och brudkulla 3972 Mer info
109 2015 158 Tibell, L. & Hultengren, S. Lavar på Gotska Sandön 3973 Mer info
109 2015 188 Sundberg, S., Aronsson, M., Dahlberg, A., Hallingbäck, T., Johansson, G., Knutsson, T., Krikorev, M., Lönnell, N. & Thor, G. Nytt i nya rödlistan 3974 Mer info
109 2015 208 Sundberg, S. Vad är rödlistan och hur bedöms växter och svampar? 3975 Mer info
109 2015 219 Toräng, P. Mörkare blommor närmare ekvatorn 3976 Mer info
109 2015 220 Inventering av Östergötlands flora 3977 Mer info
109 2015 221 Blomgren, E. Praktverk om sandmaskrosor 3978 Mer info
109 2015 223 Andersson, U.-B. Slåtterblomman gynnas av slåtter! 3979 Mer info
109 2015 224 Rydén, M. Om slåtterblommans namn 3980 Mer info
109 2015 227 Ledare: Regeringen anmäler Bästeträsk som Natura 2000-område 3981 Mer info
109 2015 228 Lubienski, M. & Dörken, V. M. Ängsfräken x skogsfräken funnen i Sverige – samt en översikt över de nordiska fräkenhybriderna 3982 Mer info
109 2015 240 Berneheim, C. & Gunnarsson, U. Skattlösbergs ängsmarker – den hävdgynnade floran minskar trots skötsel 3983 Mer info
109 2015 254 Tälle, M., Milberg, P. & Wissman, J. Gräsröjaren – ett skötselalternativ i artrika gräsmarker 3984 Mer info
109 2015 260 Kullman, L. När eken växte vild i fjällen – en varmare och rikare tid 3985 Mer info
109 2015 267 Grundström, S. Nationalparken Dzukija i södra Litauen 3986 Mer info
109 2015 274 Blomgren, E. Botanikdagarna 2015 i södra Lappland 3987 Mer info
109 2015 283 Risberg, B. Möte med skäggnycklar i Anatolien 3988 Mer info
109 2015 286 Martinsson, K. Carl Peter Thunbergs nätverk 3989 Mer info
109 2015 288 Möte med nordiska botanikföreningar 3990 Mer info
109 2015 291 Ledare: Satsningarna fortsätter 3991 Mer info
109 2015 292 Elveland, J. Våtslåttermarker i Norrland – förr och nu 3992 Mer info
109 2015 337 Toräng, P. Bieffekter 3993 Mer info
109 2015 339 Lidén, M. Hemligheten är att vara hemlig … 3994 Mer info
109 2015 340 Mattiasson, G. Om fyra nya Skånearter 3995 Mer info
109 2015 346 Backéus, I. Ett etnobotaniskt livsverk 3996 Mer info
109 2015 348 Larsson, I. Norske klosterplanter 3997 Mer info
109 2015 349 Larsson, I. 1600-talets växtnamn 3998 Mer info
109 2015 350 Oldhammer, B. Bomb i bageriet 3999 Mer info
109 2015 351 Föreningskonferens 5–6 mars i Uppsala 4001 Mer info
109 2015 351 Kallelse till SBF:s årsmöte 4000 Mer info
109 2015 352 Botanisk resa genom ett försommarfagert Jämtland 4002 Mer info
109 2015 352 Välj tidskrift när du betalar din medlemsavgift! 4003 Mer info
109 2015 352 Välkommen in i vår nya webbutik! 4004 Mer info
108 2014 3 Ledare: Botaniken och nätet Visa PDF 3874 Mer info
108 2014 4 Hedenäs, L. Världens nordligaste lokaler för sandnäbbmossa Visa PDF 3872 Mer info
108 2014 11 Solbreck, C. Tulkörten och klimatet. Om nyttan av långa tidsserier Visa PDF 3873 Mer info
108 2014 18 Sallmén, N. Lavfloran på aspar i Fiby urskog Visa PDF 3875 Mer info
108 2014 26 Sandström, A., Milberg, P. & Svensson, B. Har åtgärderna för att hjälpa mosippan varit effektiva? Ett steg mot evidensbaserad naturvård i Sverige Visa PDF 3876 Mer info
108 2014 34 Karlsson, L. M. & Dalbato, A. L. Enset - en mångsidig etiopisk gröda Visa PDF 3877 Mer info
108 2014 42 Karlsson, T. Nya namn på nordiska växter. 8. Måreväxter–verbenaväxter Visa PDF 3878 Mer info
108 2014 60 Nordzell, B. Slåtterblommans kärleksliv Visa PDF 3879 Mer info
108 2014 61 Andersson, U.-B. Årets växt 2014: Slåtterblomma Visa PDF 3880 Mer info
108 2014 62 Resa till Møn Visa PDF 3881 Mer info
108 2014 62 Stipendier till Botanikdagarna Visa PDF 3882 Mer info
108 2014 63 Inventering av vita fläckar i Lule lappmark Visa PDF 3883 Mer info
108 2014 63 Inventeringsläger i Pite lappmark Visa PDF 3884 Mer info
108 2014 64 Välkomna till Botanikdagarna i Ångermanland! Visa PDF 3885 Mer info
108 2014 67 Ledare: Invasiva växter Visa PDF 3886 Mer info
108 2014 68 Wittzell, H. Dvärgagen återupptäckt i Sverige efter 63 år som utgången Visa PDF 3887 Mer info
108 2014 78 Karlsson, T. Nya namn på nordiska växter. 9. Järneksväxter–flockblommiga Visa PDF 3888 Mer info
108 2014 102 Grundström, S. Floran på övergivna militära skjutfält i västra Tjeckien Visa PDF 3889 Mer info
108 2014 110 Andrén-Sandberg, Å. Skunkkallan – en amerikansk invandrare Visa PDF 3890 Mer info
108 2014 113 Toräng, P. Betesdjuren styr majvivans höjd Visa PDF 3891 Mer info
108 2014 114 Ingmansson, G. Botanisk resa till de franska Alperna Visa PDF 3892 Mer info
108 2014 121 Ericsson, S. Norskt atlasverk nu fullbordat Visa PDF 3893 Mer info
108 2014 123 Svensson, B. Läsvärt: Praktverk om biologiska samlingar Visa PDF 3894 Mer info
108 2014 125 Andersson, U.-B. Hur går det för blåklinten? Visa PDF 3895 Mer info
108 2014 126 Inventeringsvecka i Åsele lappmark Visa PDF 3898 Mer info
108 2014 126 Lär dig mer om gräs! Visa PDF 3897 Mer info
108 2014 126 Ny hedersmedlem Visa PDF 3896 Mer info
108 2014 127 Carlsson, B. Föreningskonferensen 2014 Visa PDF 3899 Mer info
108 2014 127 Guldluppen 2014 Visa PDF 3900 Mer info
108 2014 128 Hallingbäck, T. Årets mossa 2014: Rävsvansmossa Visa PDF 3901 Mer info
108 2014 131 Ledare: Nordiska möten Visa PDF 3902 Mer info
108 2014 132 Martinsson, K. & Ryman, S. Floristiska fragment från Olof Rudbecks tid Visa PDF 3903 Mer info
108 2014 168 Sundberg, S. & Aronsson, M. Hur går det för de svenska kärlväxterna i EU:s art- och habitat­direktiv? Visa PDF 3904 Mer info
108 2014 188 Fritz, Ö., Malmqvist, A., Heilmann-Clausen, J., Arup, U., Ekman, S. & Niklasson, M. Bjurkärr – lavar och svampar i en unik småländsk bokskog Visa PDF 3905 Mer info
108 2014 205 Toräng, P- Ett blommande Arktis Visa PDF 3906 Mer info
108 2014 206 Backéus, I. Sankta Helena: En hotad endemisk flora. 1. Den ursprungliga floran och vegetationen och den historiska utvecklingen Visa PDF 3907 Mer info
108 2014 219 Trift, I. Rosenmåra – ny art för Norden etablerad i Visby Visa PDF 3908 Mer info
108 2014 221 Lönnell, N. Läsvärt: Mossor i skönlitteraturen Visa PDF 3909 Mer info
108 2014 223 Ericsson, S. Till minne: Jan W. Mascher - naturalist i två landsändar Visa PDF 3910 Mer info
108 2014 227 Ledare: Botaniken i ett föränderligt klimat Visa PDF 3911 Mer info
108 2014 228 Ekman, J. Finns pysslinglåsbräken i Sverige? Visa PDF 3912 Mer info
108 2014 232 Backéus, I. Sankta Helena: En hotad endemisk flora. 2. Situationen i dag Visa PDF 3913 Mer info
108 2014 245 Mattsson, T. Mollösundsbjörnbär Rubus oredssonii – ett nytt krypbjörnbär från Bohuslän Visa PDF 3914 Mer info
108 2014 254 Johansson, V., Lönnell, N., Sundberg, S. & Hylander, K. Hur släpps mossornas sporer? Visa PDF 3915 Mer info
108 2014 260 Risberg, B. Vårblomning vid Bajkal Visa PDF 3916 Mer info
108 2014 270 Fröberg, L. Inventering av vita fläckar i norra Lapplands skogsland Visa PDF 3917 Mer info
108 2014 278 Weststrand, S. Höjdpunkter från Møn Visa PDF 3918 Mer info
108 2014 282 Kihl, S. Botanikdagarna i Ångermanland Visa PDF 3919 Mer info
108 2014 287 Petersson, J. Till minne: Lars-Åke Pettersson Visa PDF 3920 Mer info
108 2014 288 Botaniska resor med AviFauna 2015 Visa PDF 3921 Mer info
108 2014 288 Höjd åldersgräns för ungdomsmedlemskap Visa PDF 3923 Mer info
108 2014 288 Rättelse Visa PDF 3922 Mer info
108 2014 291 Ledare: Botaniskt bokslut Visa PDF 3924 Mer info
108 2014 292 Niklasson, A., Falk, E. & Blomgren, E. Fetbladstörel ny för Sverige Visa PDF 3925 Mer info
108 2014 297 Coulianos, C.-C. & Karlsson, T. Några för Sverige nya gallbildningar samt nya landskapsfynd Visa PDF 3926 Mer info
108 2014 302 Persson, Å. Blomning, fruktsättning och populationsdynamik hos guckusko i norra Lappland Visa PDF 3927 Mer info
108 2014 312 Milberg, P. & Bergman, K.-O. Vårbränning är inte ett långsiktigt skötselalternativ till bete eller slåtter av värdefulla artrika gräsmarker Visa PDF 3928 Mer info
108 2014 323 Bjureke, K. Hur jobbar vi i Norge med invasiva främmande arter? Visa PDF 3929 Mer info
108 2014 330 Andersson, Ö Jättebalsaminen sprider sig i tätortsnära natur Visa PDF 3930 Mer info
108 2014 334 Kumm, K.-I. Rädda naturbetesmarkerna med stutar och naturvårdsentreprenörer! Visa PDF 3931 Mer info
108 2014 338 Johansson, J. T. The phylogeny of angiosperms – en digital bok om blomväxternas systematik Visa PDF 3932 Mer info
108 2014 342 Edqvist, M. Margaretas böcker Visa PDF 3933 Mer info
108 2014 343 Grundström, S. Läsvärt: Norges vitmossor Visa PDF 3934 Mer info
108 2014 345 Hylander, K. Läsvärt: Tredje boken om bladmossor Visa PDF 3935 Mer info
108 2014 347 Blomgren, E. Läsvärt: Efterlängtad Ölandsguide Visa PDF 3936 Mer info
108 2014 350 Föreningskonferens 7-8 mars i Uppsala Visa PDF 3938 Mer info
108 2014 350 Kallelse till SBF:s årsmöte Visa PDF 3937 Mer info
108 2014 350 Resa till Nordnorge Visa PDF 3939 Mer info
108 2014 351 Blomsterresa till Kreta Visa PDF 3940 Mer info
108 2014 352 Välkomna till Botanikdagarna i södra Lappland! Visa PDF 3941 Mer info
107 2013 3 Ledare: Nytt år och nya aktiviteter Visa PDF 3806 Mer info
107 2013 4 Jonasson, I. Försvinnande bohuslänska hagmarker och deras växter 3807 Mer info
107 2013 14 Karlsson, T. Nya namn på nordiska växter. 4. Vallmoväxter–jungfrulinsväxter Visa PDF 3808 Mer info
107 2013 28 Skoglund, J. Misteln i Västerås Visa PDF 3809 Mer info
107 2013 42 Svensson, B. & Carlsson, B. Hur ska vi bevara tidigblommande ögontröster i de gotländska ängena? Visa PDF 3810 Mer info
107 2013 52 Björn, L. O. Strigolaktoner – viktiga signalsubstanser inom och mellan växter Visa PDF 3811 Mer info
107 2013 54 Bohlin, A. Varför skrev inte Linné om insekternas roll som pollinatörer? Visa PDF 3812 Mer info
107 2013 58 Lidén, M. Vriden ledtråd i fådd lilja Visa PDF 3813 Mer info
107 2013 61 Inventering av vita fläckar i Lule lappmark Visa PDF 3814 Mer info
107 2013 61 Inventeringsläger i Pite lappmark Visa PDF 3815 Mer info
107 2013 62 Botanikläger för unga i Halland Visa PDF 3816 Mer info
107 2013 62 Stipendier till Botanikdagarna Visa PDF 3817 Mer info
107 2013 63 Andersson, U.-B. Årets växt 2013: Blåklint Visa PDF 3818 Mer info
107 2013 64 Välkomna till Botanikdagarna i Dalsland! Visa PDF 3819 Mer info
107 2013 67 Ledare: Ordförandeklubban byter ägare Visa PDF 3820 Mer info
107 2013 68 Mattiasson, G. Sandnörel – resultat efter fem år Visa PDF 3821 Mer info
107 2013 73 Ödman, A. Sandstäppen i Skåne – dåtid, nutid och framtid Visa PDF 3822 Mer info
107 2013 80 Karlsson, T. Nya namn på nordiska växter. 5. Rosväxter Visa PDF 3823 Mer info
107 2013 95 Weststrand, S. På jakt efter mosslumrarnas historia Visa PDF 3824 Mer info
107 2013 100 Bengtsson, O. & Paltto, H. Förändringar i moss- och lavfloran under 17 år i Härryda Visa PDF 3825 Mer info
107 2013 106 Rydberg H. Hur man samlar maskrosor Visa PDF 3826 Mer info
107 2013 115 Andersson, U.-B. Årets växt 2012 var kattfot – hur gick det? Visa PDF 3827 Mer info
107 2013 118 Delin, A. Kattfoten i Hälsingland Visa PDF 3828 Mer info
107 2013 124 Trift, I. Ny upplaga av Kroken Visa PDF 3829 Mer info
107 2013 125 Närkes flora Visa PDF 3830 Mer info
107 2013 126 De vilda blommornas dag Visa PDF 3831 Mer info
107 2013 126 Floraväktarkurs Visa PDF 3832 Mer info
107 2013 126 Inventeringsläger i Västerbotten Visa PDF 3833 Mer info
107 2013 126 Kolla adressen! Visa PDF 3834 Mer info
107 2013 127 Föreningskonferensen 2013 Visa PDF 3835 Mer info
107 2013 127 Guldluppen 2013 Visa PDF 3836 Mer info
107 2013 128 Hallingbäck, T. Årets mossa 2013: Lysmossa Visa PDF 3837 Mer info
107 2013 131 Ledare: Vi ses på söndag! Visa PDF 3838 Mer info
107 2013 132 Grundström, S. Botanisten Rolf Lidberg Visa PDF 3839 Mer info
107 2013 237 Ljungstrand, E. En ny Närkeflora Visa PDF 3840 Mer info
107 2013 239 Nettelbladt, M. Växter i Sameland Visa PDF 3841 Mer info
107 2013 240 Floraväktarkurs Visa PDF 3844 Mer info
107 2013 240 Moberg, R. Göran Lundeberg (1929-2013) Visa PDF 3842 Mer info
107 2013 240 Lär känna våra sällsynta fjällväxter Visa PDF 3843 Mer info
107 2013 243 Ledare: Sommaren var varm och lång Visa PDF 3845 Mer info
107 2013 244 Ljungstrand, E. Dvärgandmat – ny för Norden Visa PDF 3846 Mer info
107 2013 252 Delin, A. Ryl – gynnad eller missgynnad av brand? Visa PDF 3847 Mer info
107 2013 264 Karlsson, T. Nya namn på nordiska växter. 6. Almväxter–korsblommiga Visa PDF 3848 Mer info
107 2013 288 Björn, L. O. Ginkgo – det kinesiska tempelträdet Visa PDF 3849 Mer info
107 2013 292 Kihl, S. Botanikdagarna i Dalsland Visa PDF 3850 Mer info
107 2013 297 Andersson, U.-B. Nya fynd från Öland Visa PDF 3851 Mer info
107 2013 298 Maslund, I. Noppan i ögat Visa PDF 3852 Mer info
107 2013 299 Jonsell, B. Botaniska bilder till allmänheten Visa PDF 3853 Mer info
107 2013 301 Nordic Lichen Flora, volym 5 Visa PDF 3854 Mer info
107 2013 302 Kärnefelt, I. Sven Snogerup – ett liv med botaniken Visa PDF 3855 Mer info
107 2013 304 SBF:s styrelse Nationalpark eller kalkbrott? Visa PDF 3856 Mer info
107 2013 307 Ledare: Sverige och skogsbruket Visa PDF 3857 Mer info
107 2013 308 Oldhammer, B. & Kirppu, S. Tallnaturskogen i nytt ljus Visa PDF 3858 Mer info
107 2013 322 Rydberg, H. Taggsallat – en art under spridning Visa PDF 3859 Mer info
107 2013 329 Karlsson, T. Nya namn på nordiska växter. 7. Sandelträdsväxter–aukubaväxter Visa PDF 3860 Mer info
107 2013 344 Johansson, V., Ranius, T. & Snäll, T. Brist på gamla ekar hotar lavar Visa PDF 3861 Mer info
107 2013 350 Sonesson, M. Att leva tillsammans på en fjällbjörk Visa PDF 3862 Mer info
107 2013 354 Backéus, I. Gunnar Björkman och hans expedition till Lule lappmark 1924 Visa PDF 3863 Mer info
107 2013 359 Andrén-Sandberg, Å. Möte med nornan Visa PDF 3864 Mer info
107 2013 362 Moberg, R. Rolf Santesson – med lavar som specialitet Visa PDF 3865 Mer info
107 2013 364 Edqvist, M. Margaretas böcker Visa PDF 3866 Mer info
107 2013 366 Svensson, B. Växterna vet mer än du tror! Visa PDF 3867 Mer info
107 2013 368 Föreningskonferens 8–9 mars i Uppsala Visa PDF 3869 Mer info
107 2013 368 Föreslå kandidater till Guldluppen! Visa PDF 3870 Mer info
107 2013 368 Kallelse till SBF:s årsmöte Visa PDF 3868 Mer info
106 2012 1 Ordföranden har ordet: Floraväktarna 25 år Visa PDF 3727 Mer info
106 2012 2 Välkomna till Botanikdagarna i Hälsingland! Visa PDF 3728 Mer info
106 2012 3 Malmqvist, A., Westberg, M., Hultengren, S. & Arvidsson, L. Daggig punktsköldlav och punktsköldlav – gamla och nya bekantskaper i Sverige Visa PDF 3729 Mer info
106 2012 11 Backéus, I. Grönlands växtvärld Visa PDF 3730 Mer info
106 2012 24 Fransson, S. Lavdöd efter högvatten Visa PDF 3731 Mer info
106 2012 32 Ljungstrand, E. Glansbräken i Sverige – ett tillägg Visa PDF 3732 Mer info
106 2012 35 Jonasson, I. Turkisk vår Visa PDF 3733 Mer info
106 2012 51 Lidén, M. Spira i spiral Visa PDF 3734 Mer info
106 2012 55 Grundström, S. & Tedebrand, J.-O. Våra artrika vägkanter Visa PDF 3735 Mer info
106 2012 59 Mattiasson, G. Snyltare stoppade vägbygge Visa PDF 3736 Mer info
106 2012 62 Styrelsen informerar: Nationalpark eller kalkbrott? Visa PDF 3737 Mer info
106 2012 63 Kom ihåg att betala medlemsavgiften! Visa PDF 3740 Mer info
106 2012 63 Projekt SBF:s växtatlas: Inventering av vita fläckar i Lule lappmarks skogsbygd Visa PDF 3739 Mer info
106 2012 63 Välkommen till inventeringsläger i Pite lappmark! Visa PDF 3738 Mer info
106 2012 64 Andersson, U.-B. Årets växt 2012 – kattfot Visa PDF 3741 Mer info
106 2012 65 Ordföranden har ordet: Nya namn Visa PDF 3742 Mer info
106 2012 66 Lönnell, N. Årets mossa 2012 – dunmossa Visa PDF 3743 Mer info
106 2012 67 Fröberg, L. Kompletteringar till kärlväxtfloran i Blekinge Visa PDF 3744 Mer info
106 2012 100 Herloff, B. Johan Ernst Palmér Visa PDF 3745 Mer info
106 2012 107 Petersson, J. Unik natur eller kalkbrott på norra Gotland? Visa PDF 3746 Mer info
106 2012 120 Rydberg, H. Cyanmaskrosen – en skönhet i gräsmattan Visa PDF 3747 Mer info
106 2012 123 Willén, E. & Wallentinus, I. Druvgryn, spetsslick och vattensten – nya svenska namn på rödlistade alger Visa PDF 3748 Mer info
106 2012 125 Ericsson, S. En välkommen bohusflora Visa PDF 3749 Mer info
106 2012 127 Botanikläger för unga 16–20 juni Visa PDF 3751 Mer info
106 2012 127 Carlsson, B. Föreningskonferensen 2012 Visa PDF 3750 Mer info
106 2012 128 Ottosson, M. Finns ”vägfrost” i Sverige? Visa PDF 3755 Mer info
106 2012 128 Hitta artrikaste kvadratmetern! Visa PDF 3754 Mer info
106 2012 128 Inventeringsläger i Åsele lappmark Visa PDF 3753 Mer info
106 2012 128 Två nya hedersmedlemmar Visa PDF 3752 Mer info
106 2012 129 Ordföranden har ordet: Mellan hägg och syren Visa PDF 3756 Mer info
106 2012 130 Grundström, S., Nilsson, E. & Vessberg, L. Mjällådalen – ett storslaget landskap med rik mångfald Visa PDF 3757 Mer info
106 2012 138 Karlsson, T. Nya namn för nordiska växter. 1. Lummerväxter–kirimojaväxter Visa PDF 3758 Mer info
106 2012 156 Viklund, K. Linet i Sverige Visa PDF 3759 Mer info
106 2012 165 Karlsson Strese, E.-M., Tollin, C. & Hagenblad, J. Den svenska humlens ursprung Visa PDF 3760 Mer info
106 2012 177 Widén, B. Hur går det för backsippan? Visa PDF 3761 Mer info
106 2012 189 Pettersson, M. Vinna eller försvinna – ett försök att rädda stor tofsäxing Visa PDF 3762 Mer info
106 2012 194 Svenska Botaniska Föreningens atlasgrupp En svensk kärlväxtatlas Visa PDF 3763 Mer info
106 2012 201 Sand-Jensen, K. & Bruun, H. H. Ölands växtrikedom håller på att kvävas Visa PDF 3764 Mer info
106 2012 204 Johansson, Å. Länsstyrelsen svarar Visa PDF 3765 Mer info
106 2012 205 Rydén, M. Strindberg och växterna Visa PDF 3766 Mer info
106 2012 207 Grundström, S. & Andersson, L. Lyckad konferens om hotad mångfald i skogen Visa PDF 3767 Mer info
106 2012 208 Växt som fångar maskar under jorden Visa PDF 3768 Mer info
106 2012 209 Ordföranden har ordet: Botaniskt högtryck Visa PDF 3769 Mer info
106 2012 210 Malm, O. Skråpsnyltrot funnen i Visby Visa PDF 3770 Mer info
106 2012 212 Bager, B. Berberissnyltrot funnen på Billingen Visa PDF 3771 Mer info
106 2012 214 Arvidsson, L., Hultengren, S. & Larsson, U. Mångfruktig silverlav Parmelina quercina – en för Sverige ny bladlav Visa PDF 3772 Mer info
106 2012 217 Karlsson, T. Nya namn på nordiska växter. 2. Kallaväxter–sparrisväxter Visa PDF 3773 Mer info
106 2012 233 Rosquist, G. & Åkesson, R. Martornen i Skåne behöver hjälp Visa PDF 3774 Mer info
106 2012 238 Holmer, A. Hur räddar vi mosippan? Glädje och bekymmer vid vård av mosippelokaler i Närke Visa PDF 3775 Mer info
106 2012 243 Risberg, B. Höstblomning med vårkänsla Visa PDF 3776 Mer info
106 2012 249 Ståhl, P. Knärot är beroende av gammal skog Visa PDF 3777 Mer info
106 2012 255 Svensson, B. Botanikdagarna i Hälsingland Visa PDF 3778 Mer info
106 2012 260 Weststrand, S. Botanikdagarna i Hälsingland – en sammanfattning i bilder Visa PDF 3779 Mer info
106 2012 262 Furuset, K. Vad betyder namnet kabbleka? Visa PDF 3780 Mer info
106 2012 265 Nettelbladt, M. G. Nickfibbla i Pite lappmark Visa PDF 3781 Mer info
106 2012 266 Jonsell, B. Ålands flora Visa PDF 3782 Mer info
106 2012 267 Styrelsen informerar: Nationalpark eller kalkbrott? Visa PDF 3783 Mer info
106 2012 270 Jansson, R. Lyckat botanikläger för unga Visa PDF 3784 Mer info
106 2012 271 Blekingebläddran – ny tidskrift Visa PDF 3785 Mer info
106 2012 272 Guldluppen 2012 till Kerstin Ekman Visa PDF 3787 Mer info
106 2012 272 Norrbottens flora, del 1 Visa PDF 3786 Mer info
106 2012 273 Styrelsen har ordet: Mitt i vintern Visa PDF 3788 Mer info
106 2012 274 Svensson, Å. & Wigermo, C. Smultronfingerört – en ovanlig art som håller ställningarna Visa PDF 3789 Mer info
106 2012 277 Karlsson, T. Nya namn på nordiska växter. 3. Kaveldunsväxter–strimbladsväxter Visa PDF 3790 Mer info
106 2012 292 Tyler, T. Liljas önskan i uppfyllelse: strandflenört funnen i Skåne Visa PDF 3791 Mer info
106 2012 295 Kärnefelt, I. & Johansson, J. T. Lundgamander funnen på ny lokal i Halland Visa PDF 3792 Mer info
106 2012 298 Ljungstrand, E. Hedjungfrulin äntligen påvisat i Sverige Visa PDF 3793 Mer info
106 2012 309 Aronsson, M., Black-Samuelsson, S., Edqvist, M., Persson, E., Ståhlberg, D. & Weibull, J. Kulturväxtsläktingar – något att bry sig om Visa PDF 3794 Mer info
106 2012 319 Lidén, M. Klass mot klass Visa PDF 3795 Mer info
106 2012 320 Edqvist, M. Margaretas nya böcker Visa PDF 3796 Mer info
106 2012 321 Rydén, M. & Svanberg, I. Kabblekans namn Visa PDF 3797 Mer info
106 2012 322 Sundberg, S. Högtravande fältgentianor, norska specialiteter och lättillgängliga rikfjäll Visa PDF 3798 Mer info
106 2012 327 Båtvik, J. I. I. Botanisk ekskursjon til søndre Finland Visa PDF 3799 Mer info
106 2012 333 Botanisk resa till franska Alperna Visa PDF 3800 Mer info
106 2012 334 Kallelse till SBF:s årsmöte Visa PDF 3802 Mer info
106 2012 334 Kom ihåg att betala medlemsavgiften! Visa PDF 3803 Mer info
106 2012 334 Redaktör sökes Visa PDF 3801 Mer info
106 2012 335 Föreningskonferens 9–10 mars i Uppsala Visa PDF 3804 Mer info
106 2012 335 Innehåll volym 106 Visa PDF 3805 Mer info
105 2011 1 Styrelsen har ordet: Botanisk återväxt Visa PDF 3659 Mer info
105 2011 2 Välkomna till Botanikdagarna i sydvästra Uppland! Visa PDF 3660 Mer info
105 2011 4 Hultengren, S., Malmqvist, A. & Arvidssson, L. Mörk örlav och praktsköldlav - två för Sverige nya oceaniska bladlavar Visa PDF 3661 Mer info
105 2011 9 Widgren, Å. Sjötåtel i Sverige Visa PDF 3662 Mer info
105 2011 14 Jonsell, B. Endemism bland svenska kärlväxter Visa PDF 3663 Mer info
105 2011 27 Leino, M.W. Återupptäckt av en historisk havresamling Visa PDF 3664 Mer info
105 2011 31 Herloff, B. Tillägg till Västergötlands flora Visa PDF 3665 Mer info
105 2011 48 Sundh, L. Flikstånds funnen på ny lokal Visa PDF 3666 Mer info
105 2011 49 Mattiasson, G. & Porenius, A. Klotullört - på frammarsch i Sverige Visa PDF 3667 Mer info
105 2011 54 n Guds lieman Filago Visa PDF 3668 Mer info
105 2011 55 Thulin, M. Jordstjärnekursen på Öland Visa PDF 3669 Mer info
105 2011 58 Edqvist, M. & Kannesten, C. Hur står det till med kantlöken? Visa PDF 3670 Mer info
105 2011 61 Andersson, U.-B. Ängsskära och gräsull - rapport om Årets växt 2008 och 2009 Visa PDF 3671 Mer info
105 2011 64 Kurs för floraväktare Visa PDF 3672 Mer info
105 2011 64 Projekt SBF:s växtatlas: Inventera vita fläckar i Lappland Visa PDF 3673 Mer info
105 2011 64 Välkommen till inventeringsläger i Pite lappmark! Visa PDF 3674 Mer info
105 2011 65 Ordföranden har ordet: Kryssa växter Visa PDF 3675 Mer info
105 2011 66 Andersson, U.-B. Årets växt 2011 - knärot Visa PDF 3676 Mer info
105 2011 67 Hemberg, J. Skyddsvärda lavar i Blekinge - nyupptäckta naturvärden i nationell toppklass Visa PDF 3677 Mer info
105 2011 86 Persson, J. & Ragnarsson, J. Restaurering och återupptagen hävd kan rädda de skånska rikkärren Visa PDF 3678 Mer info
105 2011 94 Evasdotter, L. Rikkärrsrestaurering med grävmaskin - kan man gräva sig till biologisk mångfald? Visa PDF 3679 Mer info
105 2011 99 Karlsson, T. Schersminer, hortensior och deutzior Visa PDF 3680 Mer info
105 2011 116 d'n San Miguel Erophilia Visa PDF 3681 Mer info
105 2011 117 Eriksson, S. Tre nya provinsfloror Visa PDF 3682 Mer info
105 2011 126 Seminarium om blommande vägkanter Visa PDF 3683 Mer info
105 2011 126 Styrelsen informerar: Hotet mot röllikesnyltroten är borta Visa PDF 3684 Mer info
105 2011 127 Föreningskonferensen 2011 Visa PDF 3685 Mer info
105 2011 127 Guldluppen 2011 Visa PDF 3686 Mer info
105 2011 128 Floraväktarkurs och floraväkteri i Jämtland Visa PDF 3688 Mer info
105 2011 128 Beck-Friis, B. Ny aloe upptäckt i Uppsala Visa PDF 3687 Mer info
105 2011 129 Ordföranden har ordet: Den blomstertid nu kommer Visa PDF 3689 Mer info
105 2011 130 Reuterskiöld, D. Ny lokal för knölnate i Skåne Visa PDF 3690 Mer info
105 2011 131 Aronsson, M. På jakt efter östliga arter i Norrbotten Visa PDF 3691 Mer info
105 2011 138 Svensson, I. Gul goding gläder gamling Visa PDF 3692 Mer info
105 2011 139 Kuylenstierna, J. Västkustros i Halland och Västergötland Visa PDF 3693 Mer info
105 2011 146 Jansson, E. & Persson, K. Sveriges narcisser inventerade i två upprop Visa PDF 3694 Mer info
105 2011 155 Granath, G., Udd, D. & Spada, F. Kretas växter har en gammal historia Visa PDF 3695 Mer info
105 2011 163 Fritz, Ö. Lunglav minskar och bokfjädermossa ökar i Hallands bokskogar Visa PDF 3696 Mer info
105 2011 177 Inventeringsläger i Lycksele lappmark Visa PDF 3697 Mer info
105 2011 178 Alén, S. förförelserörelse Visa PDF 3698 Mer info
105 2011 179 Johansson, K.-A. Resan till Bornholm Visa PDF 3699 Mer info
105 2011 188 Jonsell, B. Se blomman Visa PDF 3700 Mer info
105 2011 189 Bohlin, A. Högbergs flora Visa PDF 3701 Mer info
105 2011 191 Hotad biologisk mångfald i skog. Trender, problem och visioner Visa PDF 3702 Mer info
105 2011 192 Rättelse Visa PDF 3703 Mer info
105 2011 192 Svenska Botaniska Föreningen söker dig som vill ansvara för vårt kansli Visa PDF 3704 Mer info
105 2011 193 Ordföranden har ordet: Vilken sommar vi haft! Visa PDF 3705 Mer info
105 2011 194 Ljungstrand, E. Glansbräken i Sverige Visa PDF 3706 Mer info
105 2011 273 Ordföranden har ordet: Vägen framåt Visa PDF 3707 Mer info
105 2011 274 Snogerup, S. Juncaceae i Norden 4. Perenna arter med förblad. Sektionerna Juncotypus och Steirochloa Visa PDF 3708 Mer info
105 2011 299 Jonasson, I. Ängslostan och dess nuvarande status i Sverige Visa PDF 3709 Mer info
105 2011 306 Gram, A. m.fl. Apologia Visa PDF 3710 Mer info
105 2011 306 Ny volym av Nordic Lichen Flora Visa PDF 3711 Mer info
105 2011 307 Molander, O. Västkustros i Bohuslän Visa PDF 3712 Mer info
105 2011 312 Danmarks tågväxter Visa PDF 3713 Mer info
105 2011 313 Edqvist, M. Margaretas nya böcker Visa PDF 3714 Mer info
105 2011 314 Efterlysning - har du bilder på fjällväxter? Visa PDF 3715 Mer info
105 2011 315 Ekman, S. Bestämningslitteratur till svenska lavar Visa PDF 3716 Mer info
105 2011 321 Bertilsson, A. Lyckosam fibblejakt Visa PDF 3717 Mer info
105 2011 323 Svensson, B. Botanikdagarna i Uppland Visa PDF 3718 Mer info
105 2011 327 Risberg, B. Orkidéresan till Rhodos Visa PDF 3719 Mer info
105 2011 333 Fjällbotanikkurs i Padjelanta Visa PDF 3720 Mer info
105 2011 333 Floraväktarläger i Hälsingland Visa PDF 3721 Mer info
105 2011 334 Brev från kansliet Visa PDF 3722 Mer info
105 2011 334 Föreningskonferens 3-4 mars i Uppsala Visa PDF 3723 Mer info
105 2011 334 Kallelse till SBF:s årsmöte Visa PDF 3724 Mer info
105 2011 335 Innehåll 2011 Visa PDF 3725 Mer info
105 2011 335 Resa till södra Finland Visa PDF 3726 Mer info
104 2010 1 Ordföranden har ordet: Ett nytt år, ett nytt decennium! Visa PDF 3506 Mer info
104 2010 1 Götmark, F Skötsel av skogar med höga naturvärden – en kunskapsöversikt Visa PDF 3590 Mer info
104 2010 2 Välkomna till Botanikdagarna i östra Småland! Visa PDF 3507 Mer info
104 2010 3 Ljungstrand, E Röd andmat påvisad i svensk natur Visa PDF 3508 Mer info
104 2010 8 Wahlén, P Röd andmat funnen i Halland Visa PDF 3509 Mer info
104 2010 9 Claesson, I Vityxne i Götaland – fem år med ett åtgärdsprogram Visa PDF 3510 Mer info
104 2010 18 Milberg, P & Bergman, K-O Evidensbaserad naturvård – nytt begrepp och ny färdriktning? Visa PDF 3511 Mer info
104 2010 23 Sand-Jensen, K Ett kalkbrott på Ölands alvar – en stenöken med knivskarpa miljögränser Visa PDF 3512 Mer info
104 2010 32 Björn, L O & Cronberg, G Kiselalgernas egendomliga evolutionshistoria Visa PDF 3513 Mer info
104 2010 39 Andersson, U-B Jordstjärnor i Sverige 5. Fyrflikig jordstjärna, hög jordstjärna, hårig jordstjärna, sålljordstjärna Visa PDF 3514 Mer info
104 2010 44 Bohlin, A Spretklint i Västergötland Visa PDF 3515 Mer info
104 2010 45 Bolmgren, K, Dahl, Å & Langvall, O Vårtecken i samhällets tjänst Visa PDF 3516 Mer info
104 2010 52 Runeson, L Sällsynta växter i en lundapark Visa PDF 3517 Mer info
104 2010 54 En smula ding Till Floras lov Visa PDF 3518 Mer info
104 2010 55 Fransson, S Fjällhällebräken och grönbräken i Älgå socken, sydvästra Värmland Visa PDF 3519 Mer info
104 2010 59 Edqvist, M Tjörn Landskap Växter Visa PDF 3520 Mer info
104 2010 60 Frankow-Lindberg, B Reviderad syn på foder från artrika slåtter- och betesvallar? Replik till Norderhaug m.fl. Visa PDF 3521 Mer info
104 2010 61 Andersson, U-B Lyckad konferens om mångfald Visa PDF 3522 Mer info
104 2010 63 Andersson, U-B Backsippa – Årets växt 2010 Visa PDF 3523 Mer info
104 2010 64 Inventeringsläger i Pite lappmark Visa PDF 3524 Mer info
104 2010 64 Workshop om flockblommiga växter Visa PDF 3525 Mer info
104 2010 65 Styrelsen har ordet: Det ska böjas i tid?… Visa PDF 3526 Mer info
104 2010 66 Widgren, Å Storigelknopp och dess fyra underarter i Sverige Visa PDF 3527 Mer info
104 2010 75 Fritz, Ö & Malmqvist, A Bokporlav – en hotad bokspecialist Visa PDF 3528 Mer info
104 2010 85 Mattsson, T & Oredsson, A Falkbjörnbär Rubus friesianus – ännu ett återuppståndet krypbjörnbär Visa PDF 3529 Mer info
104 2010 95 Karlsson, T Till minne av Alf Oredsson Visa PDF 3530 Mer info
104 2010 97 Sundh, L Guckusko i Västergötland – en inventering Visa PDF 3531 Mer info
104 2010 101 Swenson, U Restaurering av Gredelby hagar och Trunsta träsk i Knivsta Visa PDF 3532 Mer info
104 2010 115 Rydberg, H Tre framgångsrika ogräsmaskrosor Visa PDF 3533 Mer info
104 2010 123 Rydén, M Till slåtterblommans lov Visa PDF 3534 Mer info
104 2010 124 Mandel, S Anemonanemi Visa PDF 3535 Mer info
104 2010 125 Carlsson, B Föreningskonferensen 2010 Visa PDF 3536 Mer info
104 2010 126 Guldluppen 2010 Visa PDF 3537 Mer info
104 2010 127 Kurser för floraväktare Visa PDF 3539 Mer info
104 2010 127 Leta sällsynta växter i sommar! Visa PDF 3538 Mer info
104 2010 128 Inventera i Västerbottens län Visa PDF 3542 Mer info
104 2010 128 Sök hjälp hos Flora-Akuten! Visa PDF 3541 Mer info
104 2010 128 Temaexkursion – jordstjärnor på Öland Visa PDF 3540 Mer info
104 2010 129 Eriksson, K & Hult, S Växtfynd i Dalsland Visa PDF 3543 Mer info
104 2010 209 Styrelsen har ordet: 2010 – Internationella året för biologisk mångfald Visa PDF 3544 Mer info
104 2010 210 Pihlgren, A, Hallingbäck, T, Aronsson, M, Dahlberg, A, Edqvist, M, Johansson, G, Krikorev, M & Thor, G Var femte växt och svamp är med på nya rödlistan Visa PDF 3545 Mer info
104 2010 227 Tyler, T, Bertilsson, A & Aronsson, M Hotade hökfibblor i södra Sverige – en preliminär rödlista Visa PDF 3546 Mer info
104 2010 274 Cronberg, N Okänt vatten – på spaning efter försummade grönalger Visa PDF 3547 Mer info
104 2010 283 Fröberg, L Flockblommiga växter för Flora Nordica Visa PDF 3548 Mer info
104 2010 291 Lyhagen, R Oljerättika – en förbisedd kulturväxt Visa PDF 3549 Mer info
104 2010 293 Emanuelsson, K & Alexandersson, H Röjsåg och räfsa räddar strandvedeln i Havstenssund Visa PDF 3550 Mer info
104 2010 297 Ulfstrand, S Växter och djur – ett relationsproblem Visa PDF 3551 Mer info
104 2010 300 Backéus, I Till minne av Hugo Sjörs Visa PDF 3552 Mer info
104 2010 303 Rydén, M Books and Naturalists Visa PDF 3553 Mer info
104 2010 303 Rydén, M New Flora of the British Isles Visa PDF 3554 Mer info
104 2010 304 Ledum, I Namn i metervara Visa PDF 3555 Mer info
104 2010 305 Ordföranden har ordet: Hur ska vi gå vidare? Visa PDF 3556 Mer info
104 2010 307 Grundström, S & Tedebrand, J-O Gråal­lundar i Medelpad – en särpräglad norrländsk naturtyp Visa PDF 3557 Mer info
104 2010 316 Johansson, V & Svensson, M Polylepis trotsar höjderna i Argentina Visa PDF 3558 Mer info
104 2010 321 Fransson, S Wahlenberg i Värmland Visa PDF 3559 Mer info
104 2010 339 Snogerup, S Juncaceae i Norden 3. Perenna Juncus-arter. Sektionerna Stygiopsis, Iridifolii och Juncus Visa PDF 3560 Mer info
104 2010 351 Rydén, M Nils Conrad Kindberg – ett hundraårsminne Visa PDF 3561 Mer info
104 2010 353 Hansson, S. & Ridderlöf, S Svartlöganyckeln – evolution i expresstempo Visa PDF 3562 Mer info
104 2010 356 Paulsson, L-E Extra fläckigt nyckel­blomster Visa PDF 3563 Mer info
104 2010 357 Svensson, B Botanikdagarna i Småland Visa PDF 3564 Mer info
104 2010 362 Usling, E M Tångsång Visa PDF 3565 Mer info
104 2010 363 Lönnell, N Guide till mossfloror Visa PDF 3566 Mer info
104 2010 367 Hansson, S Danmarks vilde orkidéer Visa PDF 3568 Mer info
104 2010 367 Hansson, S Flueblomster fra Marokko til Mellemøsten Visa PDF 3567 Mer info
104 2010 368 Orkidéresa till Rhodos Visa PDF 3569 Mer info
104 2010 369 Ordföranden har ordet: Varmt tack! Visa PDF 3570 Mer info
104 2010 370 Andersson, U-B & Mattiasson, G Röllikesnyltroten hotad på Öland Visa PDF 3571 Mer info
104 2010 371 Ljungstrand, E Dansk stensöta äntligen funnen i Sverige Visa PDF 3572 Mer info
104 2010 377 Ekman, J Röd andmat och japansk andmat funna i Uppland Visa PDF 3573 Mer info
104 2010 379 Stork, A L & Swenson, U Exkursioner på Kanarieöarna år 1962 med Eric Sventenius Visa PDF 3574 Mer info
104 2010 393 Adsersen, H m.fl. Engelskt marskgräs – en invasiv art och dess danska historia Visa PDF 3575 Mer info
104 2010 405 Ryde, U & Werlemark, G Steningebjörnbär, ett nygammalt krypbjörnbär från Halland Visa PDF 3576 Mer info
104 2010 414 Blomgren, E Botanisk resa i Baltikum 3577 http://svenskbotanik.se/wp-content/uploads/2013/10/blomgren.pdf Mer info
104 2010 422 Tre nya landskapsfloror Visa PDF 3578 Mer info
104 2010 423 Edqvist, M Margaretas nya böcker Visa PDF 3579 Mer info
104 2010 425 Jörgensen, PM Flora Nordica 6 Visa PDF 3580 Mer info
104 2010 426 Fina fynd Visa PDF 3581 Mer info
104 2010 427 Nationalpark eller kalkbrott? Visa PDF 3582 Mer info
104 2010 427 Skaffa vårt nya tygmärke! Visa PDF 3584 Mer info
104 2010 427 Växter jag mött – krysslista Visa PDF 3583 Mer info
104 2010 428 De vilda blommornas dag Visa PDF 3587 Mer info
104 2010 428 Föreningskonferens 5–6 mars Visa PDF 3585 Mer info
104 2010 428 Kallelse till SBF:s årsmöte Visa PDF 3586 Mer info
104 2010 429 Orkidéresa till Rhodos Visa PDF 3588 Mer info
104 2010 431 Innehåll volym 104 Visa PDF 3589 Mer info
103 2009 1 Ordföranden har ordet: Gott slut och gott nytt! Visa PDF 3417 Mer info
103 2009 2 Välkomna till Botanikdagarna i Jämtland! Visa PDF 3418 Mer info
103 2009 3 Knöppel, A Risfibbla – ny art för Sverige Visa PDF 3419 Mer info
103 2009 5 Karström, M Låsbräkenängen i Kåikul – effekter av återupptagen slåtter och skogsavverkning Visa PDF 3420 Mer info
103 2009 13 Mattsson, T & Oredsson, A Franskt björnbär och knölbjörnbär nya för Sverige Visa PDF 3421 Mer info
103 2009 24 Hedrén, M, Nordström, S & Ståhlberg, D Knisanycklarna härstammar från mossnycklar Visa PDF 3422 Mer info
103 2009 35 Widgren, Å Vårslinke återfunnet i Sverige Visa PDF 3423 Mer info
103 2009 41 Westerström, G Råbergets natur och flora Visa PDF 3424 Mer info
103 2009 49 Zachrisson, S & Nilsson, Ö Nyupptäckt florainventering i Lillhärdal från 1819 Visa PDF 3425 Mer info
103 2009 58 Nilsson, Ö En form av skogsknipprot utan klorofyll Visa PDF 3426 Mer info
103 2009 59 Botanik – systematik, evolution, mångfald Visa PDF 3427 Mer info
103 2009 60 Tung bok om Dalarnas hotade mossor och lavar Visa PDF 3428 Mer info
103 2009 62 Styrelsen informerar: Nationalpark eller kalkbrott? Visa PDF 3429 Mer info
103 2009 64 Inventera i Pite lappmark i sommar! Visa PDF 3431 Mer info
103 2009 64 Pris till floraväktare Visa PDF 3430 Mer info
103 2009 64 Stipendier till Botanikdagarna Visa PDF 3432 Mer info
103 2009 65 Styrelsen har ordet: De vilda blommornas dag Visa PDF 3433 Mer info
103 2009 66 Gräsull – Årets växt 2009 Visa PDF 3434 Mer info
103 2009 67 Maad, J, Sundberg, S, Stolpe, P & Jonsell, L Floraförändringar i Uppland under 1900-talet – en analys från Projekt Upplands flora Visa PDF 3435 Mer info
103 2009 105 Nissling, A & Edelsjö, J Nordlåsbräken i Stockholms skärgård Visa PDF 3436 Mer info
103 2009 113 Andersson, U-B Jordstjärnor i Sverige 1. Kamjordstjärna och kantjordstjärna Visa PDF 3437 Mer info
103 2009 116 Nationalnyckelns andra mossvolym Visa PDF 3438 Mer info
103 2009 117 Karplantefloraen i Engerdal Visa PDF 3439 Mer info
103 2009 118 Ålands flora Visa PDF 3440 Mer info
103 2009 121 Blomboken Visa PDF 3441 Mer info
103 2009 122 Brittisk handbok över europeiska lånkar Visa PDF 3442 Mer info
103 2009 124 Till minne av: Bengt M.P. Larsson Visa PDF 3444 Mer info
103 2009 124 Till minne av: Stig Högström Visa PDF 3443 Mer info
103 2009 125 Hur varierar kattfotens färger i Sverige? Visa PDF 3445 Mer info
103 2009 126 Föreningskonferensen 2009 Visa PDF 3446 Mer info
103 2009 127 Fjällblommor i Abisko Visa PDF 3447 Mer info
103 2009 127 Inventera i Västerbottens län Visa PDF 3449 Mer info
103 2009 127 Ny hedersmedlem Visa PDF 3448 Mer info
103 2009 128 Guldluppen 2009 Visa PDF 3450 Mer info
103 2009 128 Lär dig dunörter! Visa PDF 3451 Mer info
103 2009 129 Ordföranden har ordet: Använd Artportalen! Visa PDF 3452 Mer info
103 2009 130 Beck-Friis, B Blomsterdrottningen Visa PDF 3453 Mer info
103 2009 133 Toräng, P & Vanhoenacker, D Majviva – ekologi och bevarandestatus Visa PDF 3454 Mer info
103 2009 141 Kullman, L Fjällens evighetsgranar – svensk naturhistoria i nytt ljus Visa PDF 3455 Mer info
103 2009 149 Andersson, U-B Jordstjärnor i Sverige 2. Sträv jordstjärna, dvärgjordstjärna, naveljordstjärna och liten jordstjärna Visa PDF 3456 Mer info
103 2009 153 Snogerup, S Juncaceae i Norden 2. Perenna Juncus-arter med ledade blad Visa PDF 3457 Mer info
103 2009 174 Sand-Jensen, K Fascinerande anpassningar hos växter i lobeliasjöar Visa PDF 3458 Mer info
103 2009 183 Pihlgren, A Föryngring av ek och rönn i betesmarker med hjälp av buskar och konstgjorda betesskydd Visa PDF 3459 Mer info
103 2009 187 Svensson, R, Pihlgren, A & Wissman, J Gräsröjaren – bättre än sitt rykte! Visa PDF 3460 Mer info
103 2009 196 Burén, T Tre förbisedda och missförstådda krypbjörnbär från sydöstra Sverige Visa PDF 3461 Mer info
103 2009 205 The emerald planet Visa PDF 3462 Mer info
103 2009 206 Svanberg, K Vit form av skogsknipprot också i Västmanland Visa PDF 3463 Mer info
103 2009 207 Lidman, SG Botanikromantik Visa PDF 3464 Mer info
103 2009 208 ArtDatabankens naturvårdspris 2009 Visa PDF 3465 Mer info
103 2009 208 Fina fynd Visa PDF 3467 Mer info
103 2009 208 Kansliet har flyttat Visa PDF 3468 Mer info
103 2009 208 Rättelse Visa PDF 3469 Mer info
103 2009 208 Våra kulturväxters namn Visa PDF 3466 Mer info
103 2009 209 Styrelsen har ordet: Delaktighet Visa PDF 3470 Mer info
103 2009 210 Johansson, K-A Nohlmarken – Västergötlands unika orkidéparadis Visa PDF 3471 Mer info
103 2009 233 Nytt generalregister 3472 Mer info
103 2009 234 Wahlén, P Natar i Halland Visa PDF 3473 Mer info
103 2009 239 Andersson, U-B Jordstjärnor i Sverige 3. Fältjordstjärna, stäppjordstjärna, rulljordstjärna och blomjordstjärna Visa PDF 3474 Mer info
103 2009 243 Segerbäck, K & Segerbäck, L Europas största bestånd av vresbok Visa PDF 3475 Mer info
103 2009 249 Sundh, L Bränning som hävdmetod – 50 års bränning av en åkerholme på Falbygden Visa PDF 3476 Mer info
103 2009 253 Wahlén, P Styv kvickrot x kvickrot återfunnen i Halland Visa PDF 3477 Mer info
103 2009 255 Bokrea 3478 Mer info
103 2009 256 Bojs, K Liar formar Europas största blomsterängar. Botaniker gör tidsresa till Rumäniens ängar Visa PDF 3479 Mer info
103 2009 259 Svensson, B Botanikdagarna i Jämtland Visa PDF 3480 Mer info
103 2009 263 Nidung, S Ståndarvånda Visa PDF 3481 Mer info
103 2009 264 Nyckel till växter som inte blommar Visa PDF 3482 Mer info
103 2009 266 En liten bok om jordrökar Visa PDF 3483 Mer info
103 2009 266 Fina fynd Visa PDF 3484 Mer info
103 2009 268 Andersson, U-B Skånska dunörter Visa PDF 3485 Mer info
103 2009 269 Tack för de vilda blommornas dag! Visa PDF 3486 Mer info
103 2009 271 Konferens om hotad biologisk mångfald i odlingslandskapet Visa PDF 3487 Mer info
103 2009 273 Ordföranden har ordet: Det lider mot jul Visa PDF 3488 Mer info
103 2009 274 Olsson, G Leka med växter Visa PDF 3489 Mer info
103 2009 279 Ryde, U Krypbjörnbär i Halland Visa PDF 3490 Mer info
103 2009 301 Burén, T Allanders björnbär – ett nygammalt krypbjörnbär Visa PDF 3491 Mer info
103 2009 307 Oredsson, A Nyttiga björnbär Visa PDF 3492 Mer info
103 2009 308 Lyhagen, R Saltelm – en ny kulturväxt i Sverige Visa PDF 3493 Mer info
103 2009 311 Grundström, S Klådris i Indalsälvens delta Visa PDF 3494 Mer info
103 2009 317 Andersson, U-B Jordstjärnor i Sverige 4. Fransig jordstjärna, säckjordstjärna, mörk jordstjärna, rödbrun jordstjärna och kragjordstjärna Visa PDF 3495 Mer info
103 2009 322 Lindeman, G Rosmos Visa PDF 3496 Mer info
103 2009 323 Johansson, K-A Resan till Rumänien Visa PDF 3497 Mer info
103 2009 330 Norderhaug, A Artrika betes- och slåttermarker ger mat med mervärde! Visa PDF 3498 Mer info
103 2009 331 Edqvist, M Margaretas nya böcker Visa PDF 3499 Mer info
103 2009 332 Styrelsen informerar: Nationalpark eller kalkbrott Visa PDF 3500 Mer info
103 2009 333 Föreningskonferens 6–7 mars Visa PDF 3501 Mer info
103 2009 333 Kallelse till SBF:s årsmöte 6 mars i Uppsala Visa PDF 3502 Mer info
103 2009 333 Vem ska få Guldluppen 2010? Visa PDF 3503 Mer info
103 2009 334 Resa till Bornholm Visa PDF 3504 Mer info
103 2009 335 Innehåll volym 103 Visa PDF 3505 Mer info
102 2008 1 Ordföranden har ordet: Jag ser fram emot ett spännande år! Visa PDF 3341 Mer info
102 2008 2 Välkomna till Botanikdagarna i Västergötland! Visa PDF 3342 Mer info
102 2008 3 Kirppu, S, Oldhammer, B & Hermansson, J Långt broktagel trivs bäst i orörd höjdlägesskog Visa PDF 3343 Mer info
102 2008 5 Fritz, Ö Unik lavflora i alléer vid Sperlingsholm i Halland Visa PDF 3344 Mer info
102 2008 19 Dahl, Å, Bolmgren, K & Langvall, O Se klimatförändringen med egna ögon – gör fenologiska observationer! Visa PDF 3345 Mer info
102 2008 27 Brunet, J & von Oheimb, G Almsjuka och mördarsniglar – dramatik i Dalby Söderskog Visa PDF 3346 Mer info
102 2008 38 Nordic Lichen Flora, vol. 3 Visa PDF 3347 Mer info
102 2008 39 Black-Samuelsson, S Stress men ingen asymmetri hos trädplantor med näringsbrist Visa PDF 3348 Mer info
102 2008 43 Löf, M, Madsen, P & Stanturf, J A Restaurering av sydsvensk lövskog – några tankar kring ett nytt skötselkoncept Visa PDF 3349 Mer info
102 2008 52 Gotlands flora – en guide Visa PDF 3350 Mer info
102 2008 53 Nordström, S Kinabalu – en botanisk höjdpunkt Visa PDF 3351 Mer info
102 2008 59 Studerandestipendier 3352 Mer info
102 2008 60 Smålands flora Visa PDF 3353 Mer info
102 2008 62 Floran i Skåne Visa PDF 3354 Mer info
102 2008 63 Föreningskonferens 8–9 mars Visa PDF 3355 Mer info
102 2008 64 Vattenväxtkursen Visa PDF 3356 Mer info
102 2008 65 Ordföranden har ordet: Botanikintresset finns nog hos många Visa PDF 3357 Mer info
102 2008 66 Högström, S Stor skogslilja på Gotland 1996–2005 Visa PDF 3358 Mer info
102 2008 77 Manktelow, M En utflykt till Linnés Hammarby 1907 Visa PDF 3359 Mer info
102 2008 84 Floran i Munkfors kommun Visa PDF 3360 Mer info
102 2008 85 Udd, D & Rydin, H Är vassen ett hot mot rikkärren? Visa PDF 3361 Mer info
102 2008 99 Inventera i Norrbotten – sista chansen! Visa PDF 3362 Mer info
102 2008 100 Rydberg, H Checklista för svenska maskrosor Visa PDF 3363 Mer info
102 2008 121 Botanikkens historie i Norge Visa PDF 3364 Mer info
102 2008 124 Massaker i ofrysdjungeln Visa PDF 3365 Mer info
102 2008 125 Gastekar och väckefuror Visa PDF 3366 Mer info
102 2008 126 Föreningskonferensen 2008 Visa PDF 3367 Mer info
102 2008 127 Guldluppen 2008 Visa PDF 3368 Mer info
102 2008 127 Inventera på Öland! Visa PDF 3370 Mer info
102 2008 127 Ormbunkar i Dalsland – Temaexkursion Visa PDF 3369 Mer info
102 2008 128 Ängsskära – Årets växt 2008 Visa PDF 3371 Mer info
102 2008 129 Ordföranden har ordet: Sverige brinner för mosippan Visa PDF 3372 Mer info
102 2008 130 Svensson, R, Jirle, E & Andersson, N-A Brunkrissla åter i Sverige Visa PDF 3373 Mer info
102 2008 135 Strokirch, S von & Wallström, K Botanisk mångfald i Lövstabukten Visa PDF 3374 Mer info
102 2008 147 Wendt, G Vikenbjörnbär, ett nytt krypbjörnbär Visa PDF 3375 Mer info
102 2008 153 Leino, M & Nygårds, L Puggor och pelusker – svenska lokalsorter av ärt Visa PDF 3376 Mer info
102 2008 163 Magnusson, M Klintsnyltroten i Skåne Visa PDF 3377 Mer info
102 2008 177 Flodin, L-Å & Gunnarsson, U Vegetationsförändringar på mossar och kärr i Halland Visa PDF 3378 Mer info
102 2008 188 Floran i Karlskoga kommun Visa PDF 3379 Mer info
102 2008 189 Olsson, G Frösöblomster under 26 år Visa PDF 3380 Mer info
102 2008 193 Oredsson, A Florans förändring i södra Östergötland 1972–1998 Visa PDF 3381 Mer info
102 2008 206 Bohlin, A Linnea – Årets växt 2007 Visa PDF 3382 Mer info
102 2008 208 Fina fynd Visa PDF 3385 Mer info
102 2008 208 Inventera i Västerbottens län! Visa PDF 3384 Mer info
102 2008 208 Rapport till EU om Sveriges natur Visa PDF 3386 Mer info
102 2008 208 Sök pengar ur SBF:s jubileumsfond! Visa PDF 3383 Mer info
102 2008 209 Ordföranden har ordet: Min spännande sommar med fältgentianorna och deras vårdare Visa PDF 3387 Mer info
102 2008 210 Bergström, I & Tochtermann, G Trådviva i Piteå Visa PDF 3388 Mer info
102 2008 211 Svensson, S Smällvedeln kvar i Ångermanland Visa PDF 3389 Mer info
102 2008 212 Grahn, J Klittnattljus i Båstad Visa PDF 3390 Mer info
102 2008 214 Nordenstam, J O, Tönnby, I & Larsson, U Digiflora – enkel växtbestämning på nätet Visa PDF 3391 Mer info
102 2008 217 Widgren, Å Grovslinke – en förbisedd raritet? Visa PDF 3392 Mer info
102 2008 225 Westerström, G Floran i tre socknar i nordvästra Ångermanland Visa PDF 3393 Mer info
102 2008 262 Oredsson, A Vanlig då – men nu? Visa PDF 3394 Mer info
102 2008 263 Runeson, L & Segerbäck, L Prunkhallon är bofast i Skåne Visa PDF 3395 Mer info
102 2008 265 Göteborgstraktens mossor nu kartlagda Visa PDF 3396 Mer info
102 2008 267 Risberg, B Resan till Karelen Visa PDF 3397 Mer info
102 2008 273 Ordföranden har ordet: Nästa år fyller naturvården i Sverige hundra år Visa PDF 3398 Mer info
102 2008 274 Westerberg, S Raggdraba funnen i Torne lappmark Visa PDF 3399 Mer info
102 2008 277 Mattiasson, G Snyltrötter i Sverige – en aktuell översikt Visa PDF 3400 Mer info
102 2008 291 Andersson, U-B & Gunnarsson, T Vinterfynd av snyltrot Visa PDF 3401 Mer info
102 2008 293 Kannesten, C Uddbräken – aktuella förekomster i Sverige Visa PDF 3402 Mer info
102 2008 296 Mattiasson, G Nya fynd av praktnejlika i Skåne Visa PDF 3403 Mer info
102 2008 297 Björn, L O & Bergström, J Fotosyntesens evolution Visa PDF 3404 Mer info
102 2008 306 Margaretas nya böcker Visa PDF 3405 Mer info
102 2008 309 Fransson, S C. F. Hammarhjelm och hans manuskript om Värmlands flora Visa PDF 3406 Mer info
102 2008 323 Thulin, H Botanikdagarna i Västergötland Visa PDF 3407 Mer info
102 2008 327 Andersson, U-B Ormbunkskursen i Dalsland Visa PDF 3408 Mer info
102 2008 328 Växtnamn på många språk Visa PDF 3409 Mer info
102 2008 329 Magnifik flora över Nya Zeelands lavar Visa PDF 3410 Mer info
102 2008 331 Två nya värmlandsfloror Visa PDF 3411 Mer info
102 2008 333 Följ med till Rumänien! Visa PDF 3412 Mer info
102 2008 334 Föreningskonferens Visa PDF 3413 Mer info
102 2008 334 Generalregister Visa PDF 3415 Mer info
102 2008 334 Kallelse Visa PDF 3414 Mer info
102 2008 335 Innehåll volym 102 Visa PDF 3416 Mer info
101 2007 1 Edqvist, M Ordföranden har ordet: Ett sekel med botaniken Visa PDF 3151 Mer info
101 2007 3 Lundqvist, N Svenska Botaniska Föreningen 100 år Visa PDF 3233 Mer info
101 2007 19 Jonsell, B Svensk botanisk forskning under 1900-talet Visa PDF 3234 Mer info
101 2007 55 Beckman, J Amatörbotanikens 1900-tal Visa PDF 3235 Mer info
101 2007 65 Bohlin, A Vegetations- och floraförändringar under 1900-talet Visa PDF 3236 Mer info
101 2007 81 Edqvist, M Ordföranden har ordet: Floraväktarna tjugo år Visa PDF 3237 Mer info
101 2007 83 Aronsson, M Floraväktarnas historia Visa PDF 3238 Mer info
101 2007 85 Larsson, K Bränning och markstörning gynnar hotade arter i Halland Visa PDF 3239 Mer info
101 2007 91 Edqvist, M (red.) Tillståndet för våra akut hotade kärlväxter Visa PDF 3240 Mer info
101 2007 93 Olsson, K-A Kritsuga Ajuga genevensis 3242 Mer info
101 2007 93 Olsson, K-A Naverlönn Acer campestre 3243 Mer info
101 2007 93 Bratt, L Äkta stormhatt Aconitum napellus 3241 Mer info
101 2007 96 Crawford, R & N Kamomillkulla Anthemis cotula 3244 Mer info
101 2007 97 Mattiasson, G Selleri Apium graveolens 3245 Mer info
101 2007 98 Johansson, B-G Gotlandstrav Arabis planisiliqua 3246 Mer info
101 2007 99 Pettersson, L-Å Mjältbräken Asplenium ceterach 3248 Mer info
101 2007 99 Olsson, K-A Spädnarv Arenaria leptoclados 3247 Mer info
101 2007 100 Blomgren, E Portlakmålla Atriplex portulacoides 3249 Mer info
101 2007 102 Jonasson, I Spädlosta Bromus pseudosecalinus 3250 Mer info
101 2007 103 Delin, A Finnstarr Carex atherodes 3251 Mer info
101 2007 104 Edqvist, M Rysskörvel Chaerophyllum prescottii 3252 Mer info
101 2007 104 Olsson, K-A Stinkmålla Chenopodium vulvaria 3253 Mer info
101 2007 106 Olsson, K-A Kustgullpudra Chrysosplenium oppositifolium 3254 Mer info
101 2007 107 Mattiasson, G Jättefräken Equisetum telmateia 3256 Mer info
101 2007 107 Edqvist, M Raggdraba Draba subcapitata 3255 Mer info
101 2007 108 Petersson, J Svensk ögontröst Euphrasia stricta var. suecica 3257 Mer info
101 2007 110 Nilsson, N-G Tysk ginst Genista germanica 3258 Mer info
101 2007 111 Petterson, B Baggsöta Gentiana purpurea 3259 Mer info
101 2007 112 Ericsson, S Ishavshästsvans Hippuris tetraphylla 3260 Mer info
101 2007 114 Jonasson, I Järnek Ilex aquifolium 3261 Mer info
101 2007 114 Olsson, K-A Svarttåg Juncus anceps 3262 Mer info
101 2007 116 Ekman, J Stor tofsäxing Koeleria grandis 3263 Mer info
101 2007 117 Ljungstrand, E Vårvial Lathyrus sphaericus 3264 Mer info
101 2007 118 Mattiasson, G Strandsötväppling Melilotus dentatus 3265 Mer info
101 2007 119 Petersson, J Sandbrodd Milium vernale 3266 Mer info
101 2007 120 Olsson, K-A Sandnörel Minuartia viscosa 3267 Mer info
101 2007 122 Carlsson, N Sjönajas Najas flexilis 3268 Mer info
101 2007 123 Olsson, K-A Bäckfräne Nasturtium micro­phyllum 3269 Mer info
101 2007 124 Andersson, U-B Röllikesnyltrot Orobanche purpurea 3270 Mer info
101 2007 126 Johansson, H Skuggbräken Polystichum braunii 3271 Mer info
101 2007 127 Pettersson, L-Å Gotlandsranunkel Ranunculus ophioglossifolius 3272 Mer info
101 2007 128 Olsson, K-A Åkerros Rosa agrestis 3273 Mer info
101 2007 129 Olsson, K-A Sydäppelros Rosa micrantha 3274 Mer info
101 2007 130 Olsson, K-A Filtros Rosa tomentosa 3275 Mer info
101 2007 130 Olsson, K-A Glansbjörnbär Rubus divaricatus 3276 Mer info
101 2007 131 Sahlin, E Bergumsbjörnbär Rubus loehrii 3278 Mer info
101 2007 131 Olsson, K-A Slokbjörnbär Rubus flaccidifolius 3277 Mer info
101 2007 132 Olsson, K-A Pyramidbjörnbär Rubus pyramidalis 3279 Mer info
101 2007 132 Olsson, K-A Skuggbjörnbär Rubus sciocharis 3280 Mer info
101 2007 133 Olsson, K-A Lindbjörnbär Rubus tiliaster 3282 Mer info
101 2007 133 Edqvist, M Smålandsbjörnbär Rubus vigorosus 3281 Mer info
101 2007 133 Olsson, K-A Ystadsbjörnbär Rubus steracanthos 3283 Mer info
101 2007 134 Olsson, K-A Småfrossört Scutellaria minor 3284 Mer info
101 2007 136 Olsson, K-A Flikstånds Senecio erucifolius 3285 Mer info
101 2007 136 Olsson, K-A Ängssilja Silaum silaus 3286 Mer info
101 2007 138 Edqvist, M Finnstjärnblomma Stellaria fennica 3287 Mer info
101 2007 139 Bertilsson, A Habomaskros Taraxacum excellens 3288 Mer info
101 2007 139 Olsson, K-A Sydmaskros Taraxacum austrinum 3289 Mer info
101 2007 141 Sahlin, E Fetmaskros Taraxacum obtusilobum 3290 Mer info
101 2007 142 Johansson, B-G Gotlandsmaskros Taraxacum polium 3291 Mer info
101 2007 142 Olsson, K-A Österlensmaskros Taraxacum stellare 3292 Mer info
101 2007 143 Blomgren, E Bohuslind Tilia platyphyllos ssp. cordifolia 3293 Mer info
101 2007 143 Olsson, K-A Kärrnocka Tephroseris palustris 3294 Mer info
101 2007 144 Andersson, U-B Silverviol Viola alba 3295 Mer info
101 2007 147 Skoglund, J Sandbrodd på Öland – ett gammalt nyfynd Visa PDF 3296 Mer info
101 2007 151 Nilsson, S G & Niklasson, M Vad behöver en naturvårdare veta? Visa PDF 3297 Mer info
101 2007 154 Inventera i Pite lappmark! Visa PDF 3298 Mer info
101 2007 155 Norsk lavflora Visa PDF 3299 Mer info
101 2007 156 Blekinges flora Visa PDF 3300 Mer info
101 2007 157 SBF:s jubileumsfond Visa PDF 3301 Mer info
101 2007 158 Guldluppen 2007 Visa PDF 3302 Mer info
101 2007 158 Kurs om vattenväxter Visa PDF 3303 Mer info
101 2007 159 Föreningskonferensen 2007 Visa PDF 3304 Mer info
101 2007 160 Linnea – Årets växt 2007 Visa PDF 3305 Mer info
101 2007 161 Edqvist, M Ordföranden har ordet: Linnés levande lärjungar Visa PDF 3306 Mer info
101 2007 162 Lidén, M Nunneörter och andra rökar Visa PDF 3307 Mer info
101 2007 165 Blindow, I, Krause, W, Ljungstrand, E & Koistinen, M Bestämningsnyckel för kransalger i Sverige Visa PDF 3308 Mer info
101 2007 221 Willén, E & Tolstoy, A Käringhår, stinksvans och rödglidare – svenska namn på alger Visa PDF 3309 Mer info
101 2007 237 Wirén, M Kalkbräken i Limhamns kalkbrott Visa PDF 3310 Mer info
101 2007 239 Inventeringsläger i Västerbottens län Visa PDF 3311 Mer info
101 2007 240 Fina fynd Visa PDF 3312 Mer info
101 2007 240 Rättelse Visa PDF 3313 Mer info
101 2007 241 Edqvist, M Ordföranden har ordet: Vad händer i Europa? Visa PDF 3314 Mer info
101 2007 242 Ekman, J, Hammar, G & Zachrisson, E Tistel­snyltrot funnen i Uppland! Visa PDF 3315 Mer info
101 2007 247 Swenson, U, Martinsson, K & Eiderbrant, K Eric Ragnar Sventenius – arbetarsonen som blev trädgårdsdirektör på Gran Canaria Visa PDF 3316 Mer info
101 2007 267 Lindman, G Ett blomsterrike på Latorps­platån Visa PDF 3317 Mer info
101 2007 276 Šattut Sámis, en samisk fotoflora Visa PDF 3318 Mer info
101 2007 277 Slotte, H Majviva och älväxing på slåttermark Visa PDF 3319 Mer info
101 2007 281 Wanntorp, L Porslinsblommornas evolution – gamla och nya metoder löser gåtan Visa PDF 3320 Mer info
101 2007 287 Niordson, N Luddvårlök återfunnen i Blekinge – efter 130 år! Visa PDF 3321 Mer info
101 2007 289 Wedén, C & Danell, E Den första odlade tryffeln i Norden funnen på Gotland Visa PDF 3322 Mer info
101 2007 292 Grafström, E Peloria på norra Alnön Visa PDF 3323 Mer info
101 2007 293 Nilsson, E Angående monstren på Alnön Visa PDF 3324 Mer info
101 2007 294 Albinsson, C Äventyr på Island Visa PDF 3325 Mer info
101 2007 297 Thulin, H Botanikdagarna på Gotland Visa PDF 3326 Mer info
101 2007 301 Fototävlingen är avgjord! Visa PDF 3327 Mer info
101 2007 304 De vilda blommornas dag 2007 Visa PDF 3328 Mer info
101 2007 304 Rättelse Visa PDF 3329 Mer info
101 2007 305 Edqvist, M Ordföranden har ordet: Jubileumsåret summeras Visa PDF 3330 Mer info
101 2007 306 Ferm, L Första marskgräset i Sverige Visa PDF 3331 Mer info
101 2007 309 Jonasson, I Där det växer vilda tulpaner Visa PDF 3332 Mer info
101 2007 321 Mascher, J Nya fynd i Ångermanlands flora Visa PDF 3333 Mer info
101 2007 347 Lundström, M, Forsum, Å & Witzell, J Hotar kvävetillförsel kvaliteten på svenska blåbär? Visa PDF 3334 Mer info
101 2007 351 Kuylenstierna, J Häxörterna kring Lygnern Visa PDF 3335 Mer info
101 2007 356 Margaretas nya böcker Visa PDF 3336 Mer info
101 2007 359 Andersson, U-B & Gunnarsson, T Dvärglåsbräken och jordtunga på Öland Visa PDF 3337 Mer info
101 2007 360 Strid, T Fjällvivan i Lule lappmark samt en iakttagelse kring artens ekologi Visa PDF 3338 Mer info
101 2007 365 Kallelse till SBF:s årsmöte Visa PDF 3339 Mer info
101 2007 366 Följ med till Kreta och Karelen! Visa PDF 3340 Mer info
100 2006 1 Ordföranden har ordet: Ett nytt år Visa PDF 3152 Mer info
100 2006 2 Välkomna till Botanikdagarna i Bohuslän! Visa PDF 3153 Mer info
100 2006 3 Bohlin, K Olika färgformer hos kattfot Visa PDF 3154 Mer info
100 2006 5 Larsson, D & Willén, E Främmande och invasionsbenägna vattenväxter i Sverige Visa PDF 3155 Mer info
100 2006 16 Zachrisson, E Sommarnunneörten på Gräsö Visa PDF 3156 Mer info
100 2006 19 Tyler, T Om konsten att beskriva och bestämma en fibbla Visa PDF 3157 Mer info
100 2006 34 Karlsson, T & Tyler, T Svenska namn på sydsvenska fibblor Visa PDF 3158 Mer info
100 2006 52 Augustson, Å, Lind, A & Weih, M Floristisk mångfald i Salix-odlingar Visa PDF 3159 Mer info
100 2006 59 Backéus, I Botanisk litteratur: Linnés lappländska resa Visa PDF 3160 Mer info
100 2006 61 Magnusson, A Huldremossa, en doldis bland mossor Visa PDF 3161 Mer info
100 2006 62 Botaniskt nytt: Fina fynd Visa PDF 3162 Mer info
100 2006 63 Föreningsnytt: Föreningskonferens, studerandestipendier Visa PDF 3163 Mer info
100 2006 64 Föreningsnytt: Kallelse till SBF:s årsmöte Visa PDF 3164 Mer info
100 2006 65 Ordföranden har ordet: Nya landskapsfloror Visa PDF 3165 Mer info
100 2006 66 En trio primulor är Årets växter 2006 Visa PDF 3166 Mer info
100 2006 67 Rydberg, H Strandmaskrosorna på Fårö Visa PDF 3167 Mer info
100 2006 76 Wendt, G Tre ovanliga sandmaskrosor i Bohuslän Visa PDF 3168 Mer info
100 2006 80 Götman, F, Fridman, J, Kempe, G & Toet, H Lövträd i södra Sverige. Föryngring, begränsande faktorer och förändringar Visa PDF 3169 Mer info
100 2006 96 Hallingbäck, T, Hedenäs, L & Weibull, H Ny checklista för Sveriges mossor Visa PDF 3170 Mer info
100 2006 149 Kiviniemi Birgersson, K Populationsdynamik hos kortlivade växter i naturbetesmarker Visa PDF 3171 Mer info
100 2006 155 Lyhagen, R I Gudruns fotspår - några iakttagelser på ett stormhygge Visa PDF 3172 Mer info
100 2006 158 Reinhammar, LG Upprop - leta efter vityxne! Visa PDF 3173 Mer info
100 2006 159 Bohlin, A Sphagnum kallas för vitmossor i Sverige Visa PDF 3174 Mer info
100 2006 160 Botaniskt nytt: Fina fynd Visa PDF 3175 Mer info
100 2006 161 Ordföranden har ordet: Carl von Linné 300 år Visa PDF 3176 Mer info
100 2006 162 Mebus, F, Kullingsjö, O & Wågström, K Värdefulla kulturpräglade lövmarker på Gotland Visa PDF 3177 Mer info
100 2006 163 Ohlsson, E W Gotlandsänget och dess skötsel Visa PDF 3178 Mer info
100 2006 173 Mebus, F Lövmarkernas areal och utbredning på Gotland Visa PDF 3179 Mer info
100 2006 176 Hultengren, S, Johansson, P, Croneborg, H & Lönell, N Hotad mångfald i Gotlands lövängar och lövängsrester Visa PDF 3180 Mer info
100 2006 195 Kullingsjö, O EU-projekt om rådgivning i gotländska lövmarker Visa PDF 3181 Mer info
100 2006 201 Lindell, T Piggrör funnet i Baltikum Visa PDF 3182 Mer info
100 2006 203 Hansson, S Georgia on my mind Visa PDF 3183 Mer info
100 2006 210 Svensson, B Botanisk litteratur: Botaniska utflykter i Bohuslän Visa PDF 3184 Mer info
100 2006 211 Nilsson, E Den evolutionära dragkampen mellan självsterilitet och självbefruktning Visa PDF 3185 Mer info
100 2006 221 Schmalholz, M Finnögontrösten i Uppland och Västmanland Visa PDF 3186 Mer info
100 2006 226 Oredsson, A Tio tyska björnbär på Lucerna Visa PDF 3187 Mer info
100 2006 236 Andersson, U-B Konflikt mellan floravård och bete på Öland Visa PDF 3188 Mer info
100 2006 237 Guldluppen 2006 Visa PDF 3189 Mer info
100 2006 238 Föreningskonferensen 2006 Visa PDF 3190 Mer info
100 2006 239 Inventeringsläger i Västerbotten Visa PDF 3191 Mer info
100 2006 239 Rosexkursion i Skåne Visa PDF 3192 Mer info
100 2006 240 Fina fynd Visa PDF 3194 Mer info
100 2006 240 Kalendarium 3193 Mer info
100 2006 241 Ordföranden har ordet: Kontrasternas sommar Visa PDF 3195 Mer info
100 2006 242 Andersson, U-B & Gunnarsson, T Rysstarr - ny art för Sverige Visa PDF 3196 Mer info
100 2006 245 Snogerup, S Juncaceae i Norden I. Annuella Juncus-arter Visa PDF 3197 Mer info
100 2006 256 Jörgensen, PM & Lindblom, L Greta Sernander-DuRietz - Sveriges första kvinnliga lavforskare Visa PDF 3198 Mer info
100 2006 261 Lindell, T Finns öselskallra på Gotland? Visa PDF 3199 Mer info
100 2006 263 Björn, LO & Ekelund, NGA Koraller och zooxantheller - ett marint partnerskap Visa PDF 3200 Mer info
100 2006 271 Nyström, K, Karlsson, LM & Milberg, P En fyrtioårig fröbank i en före detta åker Visa PDF 3201 Mer info
100 2006 277 Gunnarsson, U Spatelvitmossa, vår enda rödlistade vitmossa Visa PDF 3202 Mer info
100 2006 283 Weih, M De vackra höstfärgerna avslöjar trädens effektiva retursystem Visa PDF 3203 Mer info
100 2006 290 Wahlén, P Nyfynd av sällsynta luserner i Halmstad Visa PDF 3204 Mer info
100 2006 293 Debatt: Den nya bevarandebiologin Visa PDF 3205 Mer info
100 2006 299 Sphagnum borde heta torvmossa på svenska Visa PDF 3206 Mer info
100 2006 301 Brunet, J Tistelsnyltrot på ny lokal i Skåne Visa PDF 3207 Mer info
100 2006 302 Botaniskt nytt: Atlantisk hål-lav, halländskt floravårdspris Visa PDF 3208 Mer info
100 2006 303 Botaniskt nytt: Fina fynd Visa PDF 3209 Mer info
100 2006 304 Föreningsnytt: Fototävling Visa PDF 3210 Mer info
100 2006 305 Zachrisson, E Naturreservatet Häverö Prästäng. Historik, skötsel och flora Visa PDF 3211 Mer info
100 2006 369 Ordföranden har ordet: Svenska Botaniska Föreningen 100 år Visa PDF 3212 Mer info
100 2006 370 Välkomna till Botanikdagarna på Gotland! Visa PDF 3213 Mer info
100 2006 371 Persson, Å Blomningsdynamik hos några orkidéer i Kirunatrakten Visa PDF 3214 Mer info
100 2006 383 Oredsson, A Tolv svenska Rubus-arter på Lucerna Visa PDF 3215 Mer info
100 2006 393 Nilsson, S G Utmarksskogen förr i tiden - uppgifter från Linnés hembygd Visa PDF 3216 Mer info
100 2006 413 Lyhagen, R Jättespärgel som odlad kulturväxt Visa PDF 3217 Mer info
100 2006 418 Black-Samuelsson, S & Whiteley, R E Värna våra vackra vresalmar! Genetik som ett redskap i bevarandebiologin Visa PDF 3218 Mer info
100 2006 424 Edqvist, M Botanisk litteratur: Margaretas nya böcker Visa PDF 3219 Mer info
100 2006 426 Kurs i växtfotografering Visa PDF 3220 Mer info
100 2006 427 Långström, E Botanisk litteratur: Svensk fältflora Visa PDF 3221 Mer info
100 2006 428 Kristensson, G Botanisk litteratur: Nationalnyckelns första mossvolym Visa PDF 3222 Mer info
100 2006 430 Johansson, P Botanisk litteratur: Skogsdynamik och arters bevarande Visa PDF 3223 Mer info
100 2006 433 Åström, S Skogsfru - rapport om Årets växt 2005 Visa PDF 3224 Mer info
100 2006 436 Rydén, M Möte med skogsfrun Visa PDF 3225 Mer info
100 2006 437 Andersson, U-B Estlandsresan 2006 Visa PDF 3226 Mer info
100 2006 439 Thulin, H Botanikdagarna i Bohuslän Visa PDF 3227 Mer info
100 2006 443 Andersson, U-B Rosor i Skåne Visa PDF 3228 Mer info
100 2006 444 Föreningsnytt: Föreningskonferens, studerandestipendier Visa PDF 3230 Mer info
100 2006 444 Föreningsnytt: Kallelse till SBF:s årsmöte Visa PDF 3229 Mer info
100 2006 445 Följ med till Island i sommar! Visa PDF 3231 Mer info
100 2006 447 Innehåll volym 100 Visa PDF 3232 Mer info
99 2005 4 Jonasson, I Vitnoppa återfunnen i Norden Visa PDF 3122 Jonasson, I. 2005. Vitnoppa återfunnen i Norden. [Pseudognaphalium luteoalbum is again a member of the Nordic flora.] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 4–6. Uppsala. ISSN 0039-646X Pseudognaphalium luteoalbum (Asteraceae) and Myricaria germanica (Tamaricaceae) were found in, respectively, 2003 and 2004 at Vallhamn on the island of Tjörn in the Swedish province of Bohuslän. The locality is a large open area that was used for temporarily storing imported cars between 10 and 20 years ago and is now partly used as training grounds for, e.g., horse and motor-cycle racing, and partly becoming overgrown with Salix spp., Betula pendula and Phragmites australis. The closest known modern localities are, for P. luteo­album, in northern Germany and for M. germanica, north of Oslo in Norway. I Den virtuella floran kan man läsa följande: ”Vitnoppa kan med sina hinnartade, gulvita och glänsande holkfjäll knappast förväxlas med andra arter …”. Jo då, det går! Mer info
99 2005 7 Björn, L. O. & Ekelund, N. G. A Dinoflagellater – hopplock från livets smörgåsbord Visa PDF 3121 Björn, L. O. & Ekelund, N. G. A. 2005. Dinoflagellater – hopplock från livets smörgåsbord. [Dinoflagellates – collections from the smorgasbord of the living world.] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 7–16. Uppsala. ISSN 0039-646X The dinoflagellates constitute a group within the protistan supergroup Alveolata, and can be referred neither to the plant nor the animal kingdom. They swim about using two flagella and orient using various stimuli. About half of the species are capable of oxygenic photosynthesis, but most of them complement this with capture of prey. Some live entirely by capturing small organisms, others are parasites. Some species are able to emit light. The group has a long evolutionary history, and almost as many extinct species as extant ones have been described. Remarkable is the way the photosynthetically potent dinoflagellates have acquired their chloroplasts by endosymbiosis with photosynthetic organisms from many different groups. In some cases repeated endosymbiotic events have taken place. En organism som svalt en organism som svalt en organism som svalt en organism! Dinoflagellaterna är en sorts naturens ryska dockor. Dessa märkliga varelser presenteras här av växtfysiologerna Lars Olof Björn och Nils Ekelund. Mer info
99 2005 17 Stighäll, K Dvärglåsbräken på ny lokal i Roslagens skärgård Visa PDF 3120 Stighäll, K. 2005. Dvärglåsbräken på ny lokal i Roslagens skärgård. [New Swedish locality for Botrychium simplex.] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 17–20. Uppsala. ISSN 0039-646X. Botrychium simplex was found on the small island and nature reserve of Idö in the province of Uppland in 2004. A total of 38 individuals was found, ranging in size between 1 and 4 cm and almost all fertile. The habitat is a dry seashore meadow on sandy soil, which is slowly becoming overgrown because of too low grazing pressure. Accompanying species were, e.g., Geranium sanguineum, Allium schoenoprasum and, on patches with seeping water, the moss Bryum alpinum. Det krävs nog både tur och skicklighet för att hitta en ny växtplats för dvärglåsbräken, en verklig lilleputt bland ormbunkarna. Kristoffer Stighäll besitter båda egenskaperna! Mer info
99 2005 21 Wuolo, A Nytt fynd av nattskattahybrid Visa PDF 3119 Wuolo, A. 2005. Nytt fynd av nattskattahybrid. [Solanum nigrum × S. physalifolium found in Sweden.] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 21–22. Uppsala. ISSN 0039-646X. The second Swedish find of Solanum nigrum × S. physalifolium was made in 2003 in Valleberga in southeastern Skåne, southernmost Sweden. Annika Wuolo har gjort det andra fyndet i Sverige av hybriden mellan nattskatta och bägarnattskatta. Mer info
99 2005 23 Magnusson, M. & Hambäck, P Parksallat – ett hot mot inhemska växter? Visa PDF 3118 Magnusson, M. & Hambäck, P. 2005. Parksallat – ett hot mot inhemska växter? [Cicerbita macrophylla – a threat to native plants?] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 23–30. Uppsala. ISSN 0039-646-X. Cicerbita macrophylla is an introduced species which has spread from gardens into natural communities where it competes with the native vegetation. The purpose of this study was to examine the distribution of C. macrophylla in Uppsala, east central Sweden, and evaluate if the species poses a threat to native plants. After inventories in almost all accessible parts of Uppsala, C. macrophylla was found at 29 localities. We measured the cover of C. macrophylla and the rest of the vegetation in and outside 15 large stands. Furthermore, four plots were cleared from C. macrophylla in some stands and the vegetation in these was compared with four control plots. Results showed that C. macrophylla was completely dominant inside the stands, whereas there was a variety of species outside the stands. Only a few other species emerged in the plots that were cleared from C. macrophylla vegetation. The conclusion from our studies is that Cicerbita macrophylla is a highly competitive species, which can outcompete indigenous species where it establishes. Parksallat är en trädgårdsflykting som på senare år verkar ha kraftigt utökat sina domäner. Marielle Magnusson och Peter Hambäck beskriver situationen i Uppsala. Mer info
99 2005 31 Manktelow, M Råshult Södregårds trädgård och Adonis Stenbrohultensis – vad finns kvar? En inventering av kulturväxter i Råshult Visa PDF 3117 Manktelow, M. 2005. Råshult Södregårds trädgård och Adonis Stenbrohultensis – vad finns kvar? En inventering av kulturväxter i Råshult. [Plants from Nils Linnaeus’s garden at Råshult – are they still around?] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 31–59. Uppsala. ISSN 0039-646X. The paper presents an inventory of cultivated plants at Carl Linnaeus’s birth place Råshult in Stenbrohult parish in Småland, south Sweden, where his father, the vicar Nicolaus (Nils) Linnaeus, had a garden from 1706 to 1709. The family brought most of the plants with them when moving to the rectory by the church in 1709. Carl Linnaeus listed the species in his father’s garden during a visit in 1732. The plant list, Adonis Stenbrohultensis, is believed to have contained around 220 species, but parts of the hand-written document have been lost. The garden was destroyed in a fire in 1746. Six species growing today in the court yard of Råshult are judged to be possible remnants from Nils Linnaeus’s garden: Hemerocallis fulva, Muscari botryoides, Bistorta officinalis, Prunus domestica, Ribes rubrum, and Sambucus nigra. Another six species demand further investigation. Rearrangements in the Råshult garden and plant introductions are documented. An additional inventory of old farms and crofts in the neighbourhood, including the old rectory at Stenbrohult church, confirmed that an additional 24 species from Adonis Stenbrohultensis occur in the area. Their origin needs further investigation. The conclusion is that the genetic material from Nils Linnaeus’s garden might have survived in local gardens in the parish of Stenbrohult. Continuous research should include further inventories, interviews with elderly locals and an Adonis Stenbrohultensis gene bank. Linné skrev i sin ungdom en förteckning som han kallade Adonis Stenbrohultensis över de odlade växterna i hans fars trädgård i Stenbrohults gamla prästgård. Växterna där hade i sin tur flyttats över från Linnés födelsehem i Råshult där hans far var komminister innan han blev kyrkoherde i Stenbrohult. Mariette Manktelow har undersökt vilka kulturväxter som kanske kan finnas kvar på dessa platser och i trakten omkring alltsedan Linnés dagar. Mer info
99 2005 67 Stenberg, L Baltnycklar i Norrbotten Visa PDF 3128 Stenberg, L. 2005. Baltnycklar i Norrbotten. [Dactylorhiza majalis ssp. baltica found in Sweden.] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 67–69. Uppsala. ISSN 0039-646X. Dactylorhiza majalis ssp. baltica was found for the first time in Sweden in 2004. The locality is situated near Piteå in south Norrbotten, north-east Sweden. A few plants were growing in the shadow of a dense stand of Epilobium angustifolium, in a disturbed area where imported timber from the Baltic States and western Russia has been handled. The orchid was in full flower in the last days of July, which is typical for this taxon. Vem kunde tro att baltnycklar skulle hittas i Norrbotten? Lennart Stenberg var med när det hände. Mer info
99 2005 70 Hedrén, M Artbildning och släktskap inom orkidésläktet handnycklar Dactylorhiza Visa PDF 3127 Hedrén, M. 2005. Artbildning och släktskap inom orkidésläktet handnycklar Dactylorhiza. [Speciation and relationships in Dactylorhiza.] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 70–93. Uppsala. ISSN 0039-646X. Most of the Scandinavian members of the orchid genus Dactylorhiza are included in the D. incarnata/D. maculata polyploid complex. Molecular data obtained during the last decade have given a better understanding of evolutionary patterns in this complex and explain why it is taxonomically difficult. The data reveal that allotetraploids have been formed repeatedly by hybridization between the same pair of broadly defined parental species, D. incarnata s.lat. and D. maculata s.lat. Some of the widespread allotetraploids are themselves variable and may each consist of several independently derived allotetraploid lineages, or else may have obtained increased levels of diversity by backcrossing with their parental species or by hybridization with other allotetraploids. Whereas some allotetraploids have wide distribution areas indicating that they should be of relatively high age, other allotetraploids, which may be characterized by odd character combinations, are confined to one or a few populations and may be of recent origins. Because of the intricate variation patterns and the difficulty to subdivide the complex into a series of morphologically discrete species, it is argued that all allotetraploids are best included in a broadly circumscribed D. majalis, at least until additional molecular data regarding taxonomic delimitation have been obtained. Widespread and well-known taxa may be provisionally treated as subspecies. Det här häftet av SBT ägnas nästan helt och hållet åt orkidéer, och i synnerhet åt släktet handnycklar. Handnycklarna är en systematiskt mycket besvärlig grupp, men som oftast när någonting är komplicerat är det också mycket fascinerande när man tränger närmare in i det. Först ut är lundabotanisten Mikael Hedrén som har ägnat mycket tid åt att försöka förstå handnycklarnas uppkomst och inbördes släktskap. Mer info
99 2005 94 Hansson, S En intressant orkidé på Rådmansö Visa PDF 3126 Hansson, S. 2005. En intressant orkidé på Rådmansö. [A locally arisen allotetraploid Dactylorhiza on Rådmansö.] – Svensk Bot Tidskr. 99: 94–96. Uppsala. ISSN 0039-646X. A population of a Dactylorhiza species growing in a transitional poor fen on Rådmansö in the province of Uppland, Sweden, was originally identified as D. majalis ssp. traunsteineri, which was later changed to D. majalis ssp. sphagnicola. However, a recent molecular investigation has revealed that it is a locally produced allotetraploid that can be referred to neither taxon. Such local and maybe rather recently developed allotetraploids are not uncommon in Sweden. Handnycklarna på Knektnäset kallades först sumpnycklar, sedan mossnycklar, men heter nu upplandsnycklar! Sven Hansson förklarar. Mer info
99 2005 97 Bjurulf, P Stödbladens tandning hos svenska handnycklar Visa PDF 3125 Bjurulf, P. 2005. Stödbladens tandning hos svenska handnycklar. [Patterns of bract margin indentation in common Swedish members of Dactylorhiza.] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 97–108. Uppsala. ISSN 0039-646-X. Patterns of bract margin indentation are described for common Swedish members of the orchid genus Dactylorhiza, based on material sampled from 75 populations. Information in the literature on the role of the bract margin cellular structure in the identification of Swedish Dactylorhiza is partly contradictory and lacks conceptual clarity. Swedish members of this genus are characterized as follows: D. majalis ssp. sphagnicola. Bract margin crenulate; marginal cells regular, semispherical, symmetrical, usually of moderate size, but sometimes smaller; pigmentation red or yellow and then usually covering the cell, or lacking; cells with partly joint lateral margins. D. majalis ssp. traunsteineri. Bract margin serrate; marginal cells triangular to rounded, invariably oblique, of moderate size or large, invariably provided with an apical-acentric red, yellow or bluish pigment dot. D. majalis ssp. lapponica. Similar to ssp. traunsteineri, but marginal cells often larger and with irregular cells in addition to the more regular ones, invariably provided with an apical-acentric red or yellow pigment dot. D. maculata ssp. maculata. Bract margin coarsely dentate; marginal cells large, right-angled triangular, free from each other, often in several layers and then running behind each other, usually without pigmentation. D. maculata ssp. fuchsii. Bract margin irregularly and coarsely dentate; marginal cells of various types, including the triangular similar to D. maculata ssp. maculata, papillate and selliform cells, and intermediate types. D. incarnata var. incarnata. Bract margin plane or occasionally slightly crenate; marginal cells small, more or less cubical, usually filled with red or yellow pigmentation or with unpigmented centre; cells with joint margins for their entire height. D. incarnata var. cruenta. Similar to var. incarnata, but with marginal cells with a more intense pigmentation, except for an unpigmented central spot. D. incarnata var. ochroleuca. Similar to var. incarnata, but marginal cells slightly more elongate and with a more yellowish pigmentation. D. sambucina. Bract margin coarsely crenate (mainly in yellow-flowered specimens) or irregularly and coarsely dentate; marginal cells rounded or obtusely or more sharply triangular, green or with dark pigmentation. Tandningen på blommornas stödblad, braktéerna, hos handnycklarna har visat sig vara en användbar karaktär för att skilja vissa arter åt. Fenomenet har hittills saknat en noggrann och systematisk genomgång men här kommer den! Mer info
99 2005 109 Bjurulf, P. & Thorell, M Kan växtplatsen användas för att skilja på moss- och sumpnycklar? Visa PDF 3124 Bjurulf, P. & Thorell, M. 2005. Kan växtplatsen användas för att skilja på moss- och sumpnycklar? [Can the habitat be used to distinguish between Dactylorhiza majalis ssp. sphagnicola and ssp. traunsteineri?] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 109–123. Uppsala. ISSN 0039-646X. The habitat has often been used to distinguish between Dactylorhiza majalis ssp. traunsteineri and D. majalis ssp. sphagnicola – two taxa that are morphologically very similar. When found in calcareous fens, the orchids have been identified as ssp. traunsteineri, and when found in acid fens as ssp. sphagnicola. We used data on bract indentation and molecular data for species identification. In five of 46 populations where D. majalis ssp. traunsteineri or ssp. sphagnicola were reported, we only found D. incarnata ssp. incarnata. Of the remaining 41, 23 were identified as D. majalis ssp. sphagnicola, 12 as ssp. traunsteineri, whereas we could not safely identify six populations. The fens were classified according to a well-known, Swedish system based on groups of species with increasing demands for accessible levels of basic mineral salts. Four different habitats were distinguished. 1) Acid fens with ssp. sphagnicola. 2) Soligenous, transitional poor fens with ssp. sphagnicola characterized by species with an Atlantic distribution, but with some boreal and southern species as well. 3) Medium-rich fens where either of the two marsh orchids could be found. 4) Calcareous fens with only ssp. traunsteineri. The results partly contradict the description of the habitat preferences of these taxa in recent literature. The three different habitats of ssp. sphagnicola might reflect different adaptation processes. It does not, however, seem to reflect steps in acidification, pollution or other deleterious effects. Växer mossnycklar bara i fattigkärr och sumpnycklar bara i rikkärr, eller är verkligheten mer komplicerad än så? Per Bjurulf och Magnus Thorell ger oss svaret. Mer info
99 2005 124 Bjurulf, P Morfologiska skillnader mellan moss- och sumpnycklar i olika kärrtyper Visa PDF 3123 Bjurulf, P. 2005. Morfologiska skillnader mellan moss- och sumpnycklar i olika kärrtyper. [Morphological variation in Dactylorhiza majalis ssp. sphagnicola and ssp. traunsteineri in different habitats.] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 124–132. Uppsala. ISSN 0039-646X. In 41 populations with tetraploid marsh orchids, 23 were identified as Dactylorhiza majalis ssp. sphagnicola and 12 as D. majalis ssp. traunsteineri. Six populations could not be referred to either taxon. Dactylorhiza majalis ssp. sphagnicola was found in acid, in transitional poor and in medium-rich fens whereas ssp. traunsteineri was found in medium-rich and in calcareous fens. In acid fens, ssp. sphagnicola was morphologically rather uniform as was ssp. traunsteineri in calcareous fens. In transitional and medium-rich fens, ssp. sphagnicola was more similar to ssp. traunsteineri in many morphological characters (e.g., stem pigmentation, labellum colour and pattern, and spur shape). There were also differences between these two intermediary groups. The six populations not referable to either taxon were found in medium-rich and calcareous fens and were also morphologically intermediate. Per Bjurulf visar här att mossnycklar ser olika ut beroende på vilket sorts kärr de växer i. Ju rikare kärr, desto mer lika sumpnycklar blir de. Mer info
99 2005 146 Wallsten, M., Thorson, J. & Werlemark, G Härstammar Claude Monets röda näckrosor från Fagertärn i Närke? Visa PDF 3136 Wallsten, M., Thorson, J. & Werlemark, G. 2005. Härstammar Claude Monets röda näckrosor från Fagertärn i Närke? [The red water lilies of Claude Monet – do they originate from Lake Fagertärn in Närke, Sweden?] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 146–153. Uppsala. ISSN 0039-646X. People all over the world admire Claude Monet’s famous paintings of the red water lilies in his garden at Giverny outside Paris. Tropical red water lilies were not successfully grown in northern France for climatic reasons, so Monet grew hardier types – probably at first crossings including the Swedish Nymphaea alba f. rosea. Nymphaea alba f. rosea became widely known in 1856 when Knut Lönnroth published B. A. Kjellmark’s discovery the same year of red water lilies in Lake Fagertärn in the province of Närke. They became even better known after 1863 when Robert Caspary in Königsberg received Swedish red water lilies from Elias Fries in Uppsala. Caspary started to grow and sell them using the name Nymphaea alba var. sphaerocarpa. Another name of the red water lily used at the time was Nymphaea caspary. The famous French water lily botanist Bory Latour-Marliac probably bought Nymphaea plants from Caspary. In any event, he grew them and used them for crossings as well. Later, Latour-Marliac sold water lilies to Claude Monet, at least once delivering them to the railway station at Vernon, close to Giverny, according to a “liste des plantes” from 15 May 1894 written by Latour-Marliac for Monet. The Swedish red water lily was therefore very likely one of the ancestors of Monet’s red water lilies at Giverny. We performed a DNA analysis on red and white water lilies from Lake Fagertärn. The RAPD patterns of the red water lilies were very similar to the white ones, lending support to the theory that the red colour is caused by a simple mutation. One of the red water lilies showed a deviating DNA pattern, and was probably a red Nymphaea alba ssp. candida, which also occurs in Lake Fagertärn. Varifrån kom de röda näckrosor som Claude Monet förevigade i sina berömda målningar? Maud Wallsten, Jan Thorson och Gun Werle­mark berättar här om resultatet av det fascinerande detektivarbete som fått dem att dra slutsatsen att ursprunget till den röda färgen nog kommer från den lilla skogssjön Fagertärn i Närke. Mer info
99 2005 154 Nilsson, Ö Från Projekt Linné till Rödlistan 2005 Visa PDF 3135 Nilsson, Ö. 2005. Från Projekt Linné till Rödlistan 2005. [From Project Linnaeus to the Swedish Red List 2005.] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 154–158. Uppsala. ISSN 0039-646X. Saving threatened vascular plants in Sweden from extinction was the aim of Project Linnaeus from its start in 1972. The status of 143 taxa was presented in reports in Svensk Botanisk Tidskrift 1976–1985. The activities of the project were then taken up by the Flora committee of vascular plants at the Swedish Agricultural University. The committee is part of the Swedish Threatened Species Unit that is publishing red lists according to the IUCN criteria. Örjan Nilsson ger oss här den historiska bakgrunden till dagens omfattande arbete med vår svenska rödlista. Allt startade under betydligt blygsammare former med ett upprop 1972. Mer info
99 2005 159 Croneborg, H., Aronsson, M., Dahlberg, A., Gärdenfors, U., Hallingbäck, T., Kindvall, O., Lönnell, N. & Thor, G Rödlistan 2005 – vad nytt? Visa PDF 3134 Croneborg, H., Aronsson, M., Dahlberg, A., Gärdenfors, U., Hallingbäck, T., Kindvall, O., Lönnell, N. & Thor, G. 2005. Rödlistan 2005 – vad nytt? [Botanical news in the 2005 Red List of Swedish species.] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 159–168. Uppsala 2005. ISSN 0039-646X. Some botanical aspects of the recently published Swedish Red List of 2005 are reviewed. It is important to remember that a red list is an assessment of extinction risks for the evaluated species, nothing else. Nature conservation priorities must come in a subsequent step. As compared to the Swedish Red List of 2000, the new list is better supported by documentation now available on the Internet. The Red List has undergone some changes because of adjustments in the IUCN system, and our application of them. One change is that taxa below the species level are presented separately. For most plant groups and fungi, the situation is still precarious, in many cases because of lack of suitable habitat, such as old and weakened trees. Still, some changes for the better have been detected. For instance, improvements in air quality have led to some lichens now having a better conservation status. Den 11 maj presenterades Sveriges officiella rödlista 2005. Det är andra gången ArtDatabanken publicerar en rödlista som följer det moderna system som Internationella naturvårdsunionen (IUCN) ställt upp. Det blir nu på ett annat sätt möjligt att jämföra arternas hotkategorier med tidigare bedömningar. Mer info
99 2005 171 Ståhl, P Skogsklockan – inventeringen 2004 och något om artens biologi Visa PDF 3133 Ståhl, P. 2005. Skogsklockan – inventeringen 2004 och något om artens biologi. [Campanula cervicaria in Sweden – results of an inventory.] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 171–182. Uppsala. ISSN 0039-646X. The present-day status of Campanula cervicaria in Sweden is presented based on an inventory in 2004. Tredje årets riksinventering har befäst SBF:s nya tradition av landsomfattande artinventeringar. Responsen från föreningens medlemmar har varit glädjande stor och ett rekordstort antal rapporter har strömmat in. Totalt har 150 personer inventerat 777 lokaler. Hur blev då resultatet av inventeringen? Mer info
99 2005 187 Karlsson, T., Stenberg, L. & Tyler, T Skogs- och hagfibblor i nässjötrakten i åttio års perspektiv Visa PDF 3132 Karlsson, T., Stenberg, L. & Tyler, T. 2005. Skogs- och hagfibblor i nässjötrakten i åttio års perspektiv. [Changes in the Hieracium flora in the Nässjö area (Småland, S Sweden) during the 20th century.] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 187–207. Uppsala. ISSN 0039-646X. The Hieracium flora in an area of 1250 km2 centred around the town of Nässjö, S Sweden, was investigated in 1924–30 and again in 2004. In all, 101 species of the sections Hieracium and Vulgaria were found, 89 in the 1920s and 85 in 2004, i.e. approximately the same number. However, the number of species per 5 by 5-km area has been strongly reduced, and the decline is even more pronounced for 1 by 1-km areas. This implies that Hieracium species have generally become much rarer. If the sample from the 1920s is unbiased, species of sect. Hieracium have declined more than those of sect. Vulgaria. In the 1920s, the main Hieracium habitat was wooded meadows cut for hay after mid-summer; hawkweeds were a conspicuous and species-rich element of their vegetation. Today, almost all the former hay-meadows have changed into forest or manured grassland, and the hawkweeds are usually gone. Species of sect. Vulgaria are now mainly fond on roadsides (70% of all localities) whereas those of sect. Hieracium prefer woodland (63% of all localities). However, species of the Bifida group within sect. Hieracium have the same habitat preferences as sect. Vulgaria. – Two species are new to the province of Småland, viz. H. constringens Norrl. and H. expallidiforme (Dahlst. ex Stenstr.) Dahlst. Names in Swedish are provided. Mångfalden av skogs- och hagfibblor är nog tämligen okänd för de flesta av oss. Ett bra sätt att lära sig mer kan vara att delta i ett inventerings­läger där man bara ägnar sig åt fibblor! Har man dessutom som i det här fallet en tidigare undersökning att jämföra med, kan man finna att fibblorna också har mycket att lära oss om de stora förändringar som kulturlandskapet har genomgått. Mer info
99 2005 209 Lithner, S Effekter av återupptagen hävd på gammal ängsmark i Blekinge Visa PDF 3131 Lithner, S. 2005. Effekter av återupptagen hävd på gammal ängsmark i Blekinge. [Resuming management in abandoned grasslands – an example from Blekinge.] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 209–214. Uppsala. ISSN 0039-646X. Management was resumed in 1998 in four plots (0.04–0.1 ha) in a partly overgrown grassland area in the province of Blekinge, SE Sweden. Two of the plots still had a fairly intact grassland flora. One of these was subsequently mown using scythes once a year in early August, while the other was grazed by sheep for a two-week period in August. The floristic composition was compared between 1998 and 2003. Diversity on the small scale (20 by 20 cm) had increased in the mown area and nitrophilous species had decreased in importance compared to the grazed area. In the two more overgrown plots that had been cleared, the number of species had increased with 25 and 46%, respectively. I många igenväxta ängsmarker har på senare år hävden tagits upp igen. Stefan Lithner ger ett exempel från mellersta Blekinge. Mer info
99 2005 215 Persson, Å Kostnad för frösättning hos norna Visa PDF 3130 Persson, Å. 2005. Kostnad för frösättning hos norna. [Cost of reproduction in Calypso bulbosa.] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 215–217. Uppsala. ISSN 0039-646X. The dynamics of a population of the orchid Calypso bulbosa in northernmost Sweden have been followed over 15 years. individual plants which produced seeds in one year had a significantly lower proportion of flowers the following year (18%) than those plants which flowered but did not produce seeds (31%). After yet another year this difference had disappeared. Åke Persson har följt Sveriges nordligaste nornor under 15 somrar. Han visar här att det kostar på för plantorna att sätta frö. Plantor som blommat och satt frö ett år har en klart nedsatt förmåga till blomning nästa år, jämfört med dem som blommat men inte satt frö. Mer info
99 2005 218 Hæggström, C.-A Nordens äldsta tall Visa PDF 3129 Hæggström, C.-A. 2005. Nordens äldsta tall. [The oldest known Scots pine tree in the Nordic countries.] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 218. Uppsala. ISSN 0039-646X. A Scots pine Pinus sylvestris in Finnish Lapland, with an age of more than 810 years, has been regarded the oldest specimen of this species in the Nordic countries. However, a newspaper item from 1880 reports on a well-known huge pine tree which grew at the bank of Pyhäjoki River in northern Ostrobothnia, Finland, at about 64º 15' N latitude. Due to river erosion it had fallen to the ground. When the tree was sawed up, 1029 annual rings were counted Nordiska åldersrekordet för tall ska rätteligen höra hemma i finska Österbotten Mer info
99 2005 226 Arvidsson, L Atlantisk vårtlav Pyrenula occidentalis i Sverige Visa PDF 3143 Arvidsson, L. & Hultengren, S. 2005. Atlantisk vårtlav Pyrenula occidentalis i Sverige. [Pyrenula occidentalis found in Sweden.] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 226–232. Uppsala. ISSN 0039-646X. The lichen Pyrenula occidentalis (R.C.Harris) R.C.Harris is reported for the first time from Sweden. It was found on smooth bark of Sorbus aucuparia, Populus tremula, Corylus avellana and Quercus sp. in a moist and shaded deciduous forest in central Bohuslän, SW Sweden. The locality is described and the ecology and distribution of the species is briefly outlined. P. occidentalis is an interesting addition to the oceanic lichen flora of southern Sweden. Lars Arvidsson och Svante Hultengren berättar om en karaktäristisk och intressant skorplav som påträffats i Bohuslän. De beskriver artens ekologi och utbredning samt hur man skiljer den från dess närmaste släktingar. Mer info
99 2005 233 Martinsson, K I namnfloran – växtnamn som förnamn Visa PDF 3142 Martinsson, K. 2005. I namnfloran – växtnamn som förnamn. [Plant names as first names.] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 233–258. Uppsala. ISSN 0039-646X. The use of plant names as first names became modern in Sweden during the second half of the 19th century. A survey is given over more than 220 plant names, most of them women’s names, in use during the 19th and 20th centuries. Many names are Swedish versions of names already established in other languages, e.g. Rose/Rosa and Violet/Viola, but some have their origin in Sweden, for instance Linnéa. Several of the more original names, like Escheveria, Zamia and Brunkulla, were given to the children of botanists or gardeners. The first names are most often taken from the Swedish vernacular name of a plant or the name of a genus, e.g. Scilla or Gentiana, but a few species epithets have also been used (Borealis, Nemorosa and Verna). Växtnamn som använts som förnamn kan väl inte finnas så många, tror ni kanske. Helt fel! Karin Martinsson presenterar en imponerande lista över botaniska förnamn genom tiderna. Mer info
99 2005 259 Risberg, B Förvildade och kvarstående växter vid Torsåkers fäbodar Visa PDF 3141 Risberg, B. 2005. Förvildade och kvarstående växter vid Torsåkers fäbodar. [Naturalized and relict vascular plants on old summer farms at Torsåker, east central Sweden.] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 259–264. Uppsala. ISSN 0039-646X. Naturalized and relict vascular plants at the now mostly abandoned summer farms or shielings (fäbodar) in Torsåker, Gästrikland, are presented. Även på fäbodarna ville man omge sig med vackra eller användbara växter. Barbro Risberg beskriver vilka vårdträd och prydnadsväxter man ännu kan hitta vid Torsåkers fäbodar i Gästrikland. Mer info
99 2005 265 Widgren, Å Häljarums naturreservat – ett grustag med rara växter Visa PDF 3140 Widgren, Å. 2005. Häljarums naturreservat – ett grustag med rara växter. [Gravel pit becomes nature reserve for its botanical qualities.] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 265–268. Uppsala. ISSN 0039-646X. In 2004, a nature reserve was established in an old gravel pit near Jämjö in the province of Blekinge, SE Sweden. The gravel pit has been well known among botanists for a long time, and many rare and red-listed plants have been found there, e.g., Juncus capitatus, Radiola linoides, Lycopodiella inundata, Anagallis minima, Asperugo procumbens, Gypsophila muralis, Mentha suaveolens, Rubus scissus, R. walsemannii, R. hylanderi and Digitaria ischaemum, as well as some red-listed species of insects and reptiles. I Jämjö i östra Blekinge har ett gammalt grustag med ett spännande växt- och djurliv nyligen blivit naturreservat. Varför blir vissa grustag intressanta växtlokaler och hur ska de skötas för att naturvärdena ska bevaras? Åke Widgren ger svar. Mer info
99 2005 269 Oredsson, A Blekinges första barkbjörnbär: saxiskt björnbär Visa PDF 3139 Oredsson, A. 2005. Blekinges första barkbjörnbär: saxiskt björnbär. [The first blackberry in Blekinge connected with timber import: Rubus acanthodes.] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 269–272. Uppsala. ISSN 0039-646X. One hurricane on November 13, 1972, and another on January 2–4, 1976, crossed the Netherlands and Niedersachsen. Both hurricanes were followed by export of huge volumes of pulpwood and sawtimber to various countries, one of them Sweden. Ceratocapnos claviculata and different Rubus species have been found where the uncorticated wood was stored, most of it Scotch pine. Some of the blackberries were new to Sweden. According to Heinrich E. Weber, one of these is R. acanthodes, a species native to SE Germany, W Czech Republic and SW Poland. In Sweden, the species has been found at one site only, near Johannishus sawmill in C Blekinge, southernmost Sweden. The morphology of the Swedish discovery is compared with collections by Hofmann in Saxonia (LD). I sin förra uppsats presenterade Alf Oredsson slokbjörnbär, en art som kan ha hållit sig gömd i nordvästra Skåne sedan bronsåldern (se SBT nr 6, 2004). Nu har turen kommit till saxiskt björnbär Rubus acanthodes, en art som på 1970-talet följde med timmer från Tyskland till ett sågverk i mellersta Blekinge. Mer info
99 2005 273 Malmsten, A Herbarier kan användas vid tillväxtstudier Visa PDF 3138 Malmsten, A. 2005. Herbarier kan användas vid tillväxtstudier. (Herbarium material and growth studies.) – Svensk Bot. Tidskr. 99: 273–278. Uppsala. ISSN 0039-646X. Can herbarium material be used in ecological studies of plant performance in relation to climate? In this study annual growth increments of some arctic/alpine and in most cases evergreen shrubs were compared to different climatic variables. The material came from different Swedish herbaria, and had been collected in the area around Abisko in northernmost Sweden. Yearly shoot growth of several species, e.g., Huperzia selago, Salix herbacea, Phyllodoce caerulea, Cassiope tetragona and Rhododendron lapponicum was found to be significantly correlated to present or previous years’ summer temperature and/or to altitude. Even closely related species reacted differently to changes in temperature. Three species did not show any significant correlations or were excluded from analysis because of methodological difficulties. Precipitation seems not to limit plant growth around Abisko. Herbarium material is suitable for growth studies, and can be used as a tool in the current research on effects of global climate change on vegetation. Kan man använda herbarier för ekologiska studier? I den här artikeln beskriver Anders Malmsten hur han mätt tillväxten hos olika fjällväxter i herbarier och försökt se om det går att relatera tillväxten till klimatet. Mer info
99 2005 279 Nilsson, M-B Ängsanemon funnen i Värmland Visa PDF 3137 Ängsanemon är en ursprungligen nordamerikansk art som mycket sällsynt kan förvilda sig från odling. Maj-Britt Nilsson har hittat ett jätte­bestånd i Värmland Mer info
99 2005 290 Cronberg, N. & Rydin, H Torvmossa – ett nygammalt svenskt namn för Sphagnum Visa PDF 3150 Cronberg, N. & Rydin, H. 2005. Torvmossa – ett nygammalt svenskt namn för Sphagnum. [”Torvmossa” – a proposed new Swedish name on Sphagnum.] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 290–294. Uppsala. ISSN 0039-646X. A case is made for changing the unfortunate Swedish name for the genus Sphagnum from “vitmossor” (white mosses) to “torvmossor” (peat mosses). Nils Cronberg och Håkan Rydin har tröttnat på att behöva förklara vad en vitmossa egentligen är. De föreslår därför att vi ska återväcka det gamla svenska namnet torvmossor. Mer info
99 2005 295 Vajda, V. & McLoughlin, S Upptäckten av ett levande fossil – wollemia Visa PDF 3149 Vajda, V. & McLoughlin, S. 2005. Upptäckten av ett levande fossil – wollemia. [Discovery of a living fossil – Wollemi Pine.] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 295–302. Uppsala. ISSN 0039-646X. Some ten years after the discovery of the 35 m tall Wollemi Pine Wollemia nobilis, just 200 km northwest of Sydney, Australia, around 35 research papers have been published on this majestic tree. The discovery of the tree has helped to resolve the identity of many enigmatic Australasian fossils and has elucidated the differentiation and distribution of the genus through the late Mesozoic and Cenozoic. Recent research has also focused on the anatomy, biochemistry, mycorrhizal associations, pathology, molecular systematics, and conservation of this rare and endangered tree. In the decade since its discovery, large numbers of the plants have been raised by tissue culture. These plants are due for world-wide commercial horticultural release around the end of 2005. The proceeds from sales of the plant are intended to support conservation of other rare and endangered plants. Upptäckten av barrträdet wollemia i en ravin i sydöstra Australien för tio år sedan har inneburit att vi fått svar på många gåtor om detta släkte från dinosauriernas tid. Vivi Vajda och Stephen McLoughlin berättar om upptäckten och om en mycket gammal växtfamilj som för länge sedan fanns även inom det nuvarande Sveriges gränser och som kanske snart åter kommer att lanseras i landet, nu som julgran! Mer info
99 2005 303 Olsson, P. A. Nielsen, K. B. & Schweiger, P. F Mykorrhiza i nordskånska vattenväxter Visa PDF 3148 Olsson, P. A. Nielsen, K. B. & Schweiger, P. F. 2005. Mykorrhiza i nordskånska vattenväxter. [Mycorrhizal colonisation in aquatic plants in southern Sweden.] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 303–308. Uppsala. ISSN 0039-646X. The colonisation intensity and composition of the mycorrhizal fungal community in aquatic plants in six softwater lakes in southern Sweden were studied. The arbuscular mycorrhizal (AM) colonisation intensity in Lobelia dortmanna, Plantago uniflora, Ranunculus reptans and Hydrocotyle vulgaris was comparable to that seen in typical grassland vegetation, while Isoëtes lacustris was not colonised. The AM fungal community was investigated by a PCR-based method and revealed a relatively high diversity of glomalean fungi of the genera Glomus and Acaulospora. In addition to the AM fungi, we found two other groups of root-colonising fungi in the aquatic plants: fine endophytes and dark septate fungi. Mikrobiologen Pål Axel Olsson tog ett par av sina forskarkollegor med sig till några sjöar i norra Skåne för att se om de inte kunde påvisa mykorrhiza även hos svenska vattenväxter. Jodå, det kunde de! Mer info
99 2005 315 Kullman, L Gamla och nya träd på Fulufjället – vegetationshistoria på hög nivå Visa PDF 3147 Kullman, L. 2005. Gamla och nya träd på Fulufjället – vegetationshistoria på hög nivå. [Old and new trees on Mt Fulufjället in Dalarna, central Sweden.] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 315–329. Uppsala. ISSN 0039-646-X. A new national park, Fulufjället, was established in 2002. The main intention is to preserve distinctive and pristine alpine tundra and adjacent mountain taiga in the southern Swedish Scandes. Quite uniquely, this area has never harboured semi-domestic reindeer herds. Therefore this is an ideal target for pure studies of vegetational responses to past, present and future climate change. Within a permanent altitudinal monitoring transect (Fig. 1), treeline positions (m a.s.l.) in AD 1915, i.e. at the onset of recent climate warming, were reconstructed by coring living trees. In addition, these limits were assessed by altimeter measurements in 1974 and 2004 (Table 1). Pinus sylvestris displayed the largest elevational advance; 145 m since about 1915 (Figs 2 & 3). This was accomplished by upslope dispersal of seeds and establishment of new individual pines at increasingly higher elevations. In contrast, treelines of Picea abies and Betula pubescens ssp. czerepanowii were raised by accelerated height growth of old, established and stunted individuals (krummholz). One spruce had an estimated age of >9500 years (Figs 5 & 11) and a living mountain birch (Fig. 4) likely established >500 years ago. The broad outlines of the Holocene treeline history were reconstructed from radiocarbon-dated subfossil wood remains (Table 2). Pinus and Picea were present in the area by 9500 cal. BP and the pine treeline altitude peaked during this early period of the Holocene, at least 235 m higher than present (Fig. 8). Apparently this was the warmest and driest part of the Holocene. Presence of Larix sibirica (a subfossil cone; Fig. 9) attests to a strongly continental character of the climate. Past century´s treeline advance was put into perspective by projection on the entire Holocene record. It appeared that the magnitude and rate of the modern treeline shift, and associated centennial climate warming, have been larger than at any other period of similar length during the past 7500 years or so. This inference concurs with more extensive data sets from the entire Swedish Scandes. Plant cover changes over the past 30 years were tentatively assessed. A certain greening of the landscape is discernible, as dwarf-shrubs and grass have expanded at the cost of lichens. Seemingly, alpine vascular plants, snow bed species in particular, growing near the southern edge of their range have dwindled over the past three decades. A longer snow free period, possibly in conjunction with increased atmospheric deposition of nitrogen, is likely to be the prime reason behind these changes. Gran, tall och björk återfinns nu på allt högre höjder i de svenska fjällen. Leif Kullman har följt trädgränsens snabba förändringar på Fulufjället. Mer info
99 2005 332 Jacobson, A Sjönajas återfunnen i Södra Kärrlången Visa PDF 3146 Jacobson, A. 2005. Sjönajas återfunnen i Södra Kärrlången. [Najas flexilis rediscovered in Södermanland, southeast Sweden.] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 332–336. Uppsala. ISSN 0039-646X. The rare aquatic plants Najas flexilis and Potamogeton rutilus were rediscovered in Lake Södra Kärrlången in the Swedish province of Södermanland after 14 years’ absence. Lake Södra Kärrlången has an interesting flora that also includes several regionally rare plants such as Potamogeton crispus and P. praelongus. The lake is small (ca 0.5 km2), mesotrophic and very shallow (mostly less than 1 m). The bottom consists of a several metres deep layer of mud and gyttja. Lake Södra Kärrlången has been lowered several times during the last century, the last time presumably in the late 1980s, which probably has affected the flora considerably. Den aktuella situationen för sjönajas i Sverige redovisas här i tre artiklar. Först ut är Anders Jacobson som tillsammans med Gunilla Björkhem har återfunnit sjönajas i Sörmland. Mer info
99 2005 336 Carlsson, M. & Apelqvist, M Sjönajas – nytt fynd i Småland Visa PDF 3145 Carlsson, M. & Apelqvist, M. 2005. Sjönajas – nytt fynd i Småland. [Najas flexilis rediscovered in Småland, south Sweden.] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 336–337. Uppsala. ISSN 0039-646X. Najas flexilis was found in 2005 in Lake Södra Vixen in the province of Småland, south Sweden. The only previous find in Småland was from 1879. I somras hittades sjönajas på en ny lokal i Småland. Maria Carlsson och Matilda Apelqvist berättar om sitt fina fynd. Mer info
99 2005 339 Swenson, U. & Martinsson, K Restaurering av hagmarker – hur man kan få bukt med örnbräken Visa PDF 3144 Swenson, U. & Martinsson, K. 2005. Restaurering av hagmarker – hur man kan få bukt med örn-bräken. [Restoring pastureland by pulling bracken.] – Svensk Bot. Tidskr. 99: 339–346. Uppsala. ISSN 0039-646X. The bracken Pteridium aquilinum is an invasive fern that causes conservation problems in seminatural grasslands. This is well known in British heathlands, but indeed, also in Sweden in areas where the grazing pressure has decreased. This study describes the restoration over a five-year period of a small private pastureland in Uppland, eastern Sweden. Bracken was pulled on a regular basis, frond by frond, and the decay-resistant litter was removed and burned. Thousands of fronds were removed in the first two years. In the third season, the vigour of the rhizome declined rapidly and only 400 fronds were pulled. During the fourth and fifth season, respectively, only 19 and 7 small fronds were seen. The original grassland flora has responded quickly to the restoration: Platanthera bifolia, which was practically extinct from the area has quickly recovered, as have, e.g., Botrychium lunaria, Campanula persicifolia and Melampyrum nemorosum. With an annual cutting for hay in July–August, the former pastureland is now more appropriately called a meadow. Örnbräken kan vara ett mycket besvärligt ogräs och man blir inte av med den om man inte är mycket envis och har starka nypor. Som Ulf Swenson och Karin Martinsson! Mer info
98 2004 1 Ordföranden har ordet: Botanikens ställning stärks Visa PDF 2965 a18 Mer info
98 2004 2 Välkomna till Botanikdagarna i Örebro län! Visa PDF 2966 a18 Mer info
98 2004 3 Jansson, E & Weibull, J Om POM - Programmet för odlad mångfald Visa PDF 2967 Jansson, E. & Weibull, J. 2004. Om POM – Programmet för odlad mångfald. [POM – Sweden’s national programme for plant genetic resources.] – Svensk Bot. Tidskr. 98: 3–9. Uppsala. ISSN 0039-646X. In December 2000 Sweden adopted a national Programme for the Diversity of Cultivated Plants (POM). Through this programme, work on cultivated plants will be coordinated and developed to improve conservation and use of our resources. POM’s major fields of work include conservation, utilisation, research and development, education and information, and international co-operation. A priority issue includes a national inventory to be made of our cultivated plants and their relatives. A 10-year strategy has been developed that lays down the principles and priorities of how the inventory will be carried out. Comprehensive inventories of certain plant groups (berry crops, perennial ornamentals) have recently been initiated throughout Sweden. Presently POM involves a wide range of partners, including government agencies, research institutes, plant breeders, open-air museums, botanic gardens, grower’s associations, NGOs and others. The programme is headed by the Swedish Board of Agriculture and coordinated by the Swedish Biodiversity Centre (Alnarp). En stor del av det här häftet av SBT ägnas åt programmet för odlad mångfald – POM – ett ambitiöst projekt som syftar till att kartlägga och bevara våra gamla kulturväxter. Eva Jansson och Jens Weibull berättar vad det rör sig om. i Mer info
98 2004 10 Jansson, E & Persson, K Mor Annas lökar öppnar för vetenskapen. Sveriges narcisser inventeras Visa PDF 2968 Jansson, E. & Persson, K. 2004. Mor Annas lökar öppnar för vetenskapen. Sveriges narcisser inventeras. (An inventory of Swedish Narcissus). – Svensk. Bot. Tidskr. 98: 10–20. Uppsala 2004. ISSN 0039-646X. To conserve and sustainably use our plant genetic resources, Sweden has established a national Programme for the Diversity of Cultivated Plants (POM). Narcissi were probably grown in Sweden as early as the 16th century and have been naturalized in south Sweden. This project is focusing on the genetic diversity of Narcissus pseudonarcissus and N. poëticus. Today, nearly 600 accessions of old narcissi have been collected. The aim is, firstly, to identify early introductions and old cultivars of narcissi grown in Sweden and, secondly, to develop strategies for the conservation, documentation and establishment of Swedish National Collections. The project is done in collaboration between the Swedish Biodiversity Centre, Swedish botanic gardens and the Nordic Gene Bank. Våren 2000 startade Narcissprojektet, en pilotinventering av gamla påsk- och pingstliljor. Syftet är att identifiera tidiga introduktioner och äldre sorter av narcisser som odlats i Sverige före 1940. Eva Jansson och Karin Persson vid Centrum för biologisk mångfald i Alnarp berättar hur det har gått. i Mer info
98 2004 21 Martinsson, K Inventering och identifiering av gamla pelargoner Visa PDF 2969 Martinsson, K. 2004. Inventering och identifiering av gamla pelargoner. [Collecting and identifying old cultivars of Pelargonium ×hortorum.] – Svensk Bot. Tidskr. 98: 21–30. Uppsala. ISSN 0039-646-X. Cultivars of Pelargonium ×hortorum traditionally grown in Sweden for more than 50 years have been collected by the Uppsala University Botanical Garden. The best documented cultivars were those which had been treated as family heirlooms. Of the 60, more or less distinct, cultivars in the collection only five have been identified so far: ‘Colibri’, ‘Distinction’, ‘Friesdorf’, ‘Hamilton’ and ‘Mrs Parker’. Cultivars with an unusual appearance were overrepresented among the heirloom pelargoniums, e.g. flore pleno forms and unusual flower colors. The various methods for identifying old cultivars and the difficulties in finding the correct cultivar names are discussed. Även den kanske mest bekanta och älskade av alla krukväxter, pelargonen, har ingått i POM:s pilotinventeringar. Många hundra olika sorter har genom tiderna saluförts i Sverige. Karin Martinsson beskriver svårigheterna med att kunna sätta namn på alla de sticklingar som har skickats in från hela landet. i Mer info
98 2004 31 Gustavsson, L-Å Kan den gamle rosen va nåt å ha? POM:s pilotinventering av gamla kulturrosor Visa PDF 2970 Gustavsson, L.-Å. 2004. ”Kan den gamle rosen va nåt å ha?” POM:s pilotinventering av gamla kulturrosor. [An inventory of Rosa majalis ’Foecundissima’ and Rosa pimpinellifolia ’Plena’] – Svensk Bot. Tidskr. 98: 31–45. Uppsala. ISSN 0039-646X. In preparation for a national rose inventory, two well-known roses have been focused on, Rosa majalis ’Foecundissima’ och R. pimpinellifolia ’Plena’. Their morphological variation is extensive and they are widely distributed and cultivated throughout Sweden. Their horticultural value is considerable. The main purposes with this study were to test and develop useful inventory methods and techniques for genetic studies of these roses. In addition, a radical taxonomic study, based on both morphological och genetic information, will be carried out. Inventories have been carried out in six areas of Sweden: Gotland, Gästrikland, the Stockholm archipelago, Småland, Östergötland, and Scania. Several inventory methods are evaluated. The best results were obtained when different inventory methods were used together, and when we collaborated with people who know roses as well as the investigated district and its history. In collaboration with Balsgård, Swedish University of Agricultural Sciences, clones of special interest have been collected for further morphological and genetic studies. Gamla kulturväxter kan inventeras på många olika sätt. Rosexperten Lars-Åke Gustavsson berättar hur han har gått tillväga för ett par av våra gamla kulturrosor, fylld kanelros och fylld pimpinellros, och vi får också en ingående beskrivning av dessa vitt spridda gamla sorter. i Mer info
98 2004 46 Skogsklocka - Årets växt 2004 Visa PDF 2971 Skogsklockan är starkt knuten till odlingslandskapet och växte förr bland annat på slåtterängar och i utmarksbeten i skogen. Vi vet att skogsklockan var vanligare förr och att den försvunnit från många platser. Hur stark tillbakagången varit och om den fortgår oförändrad är dock inte klarlagt. Ändrad brukningstradition har drabbat arten som idag är rödlistad i kategori NT (missgynnad). Det är angeläget att få en aktuell bild av artens status och den är därför utsedd till årets inventeringsart. a18 Mer info
98 2004 47 Faurholdt, N & Lyshede, O B Cistrosor - ett spännande inslag i medelhavsfloran Visa PDF 2972 Faurholdt, N. & Lyshede, O. B. 2004. Cistrosor – ett spännande inslag i medelhavsfloran. [Cistus – a prominent Mediterranean genus.] – Svensk Bot. Tidskr. 98: 47–53. Uppsala. ISSN 0039-646-X. The interesting, evergreen shrubs of the mainly Mediterranean genus Cistus is presented, together with a key to species and subspecies. Cistrosorna hör till pärlorna i medelhavs-ländernas flora. Tillsammans med de många andra tidigblommande arterna i denna miljö sätter de färg och form på vårresan. De danska botanisterna Niels Faurholdt och Ole Lyshede är våra ciceroner in i cistrosornas värld. z Mer info
98 2004 54 Wanntorp, L Gunnera - ett antarktiskt växtsläkte Visa PDF 2973 Wanntorp, L. 2004. Gunnera – ett antarktiskt växtsläkte. [Gunnera – an Antarctic plant genus.] – Svensk Bot. Tidskr. 98: 54–61. Uppsala. ISSN 0039-646X. Gunnera has long interested biologists for its distribution on all continents of the southern hemisphere. The natural history, systematics, and bio-geography of Gunnera are presented. Följ med på en resa till södra halvklotet och läs berättelsen om Gunnera – ett växtsläkte som trots sina 80 miljoner år på nacken inte har studerats särskilt mycket fram till våra dagar. Livia Wanntorp vid Stockholms universitet berättar här om Gunnera och sammanfattar en del av rönen från sin avhandling om detta märkliga släkte och dess systematik. z Mer info
98 2004 62 Föreningsnytt: www.artportalen.se. Kärlväxtatlas på Internet Visa PDF 2974 Rapportera dina nya eller gamla fynd i Artportalen! Ett stort steg på vägen mot en ny atlas över kärlväxterna i Sverige. a18 Mer info
98 2004 63 Föreningsnytt: Kallelse till SBF:s årsmöte. Studerandestipendier till Botanikdagarna Visa PDF 2975 a18 Mer info
98 2004 64 Lär dig daggkåpor i sommar! Exkursion 19-20 juni Visa PDF 2976 a16 Mer info
98 2004 65 I N Nilsson & S G Nilsson Biologisk mångfald i Linnés hembygd i Småland 4. Kärlväxtfloran och dess förändring i Stenbrohults socken Visa PDF 2977 Nilsson, S. G. & Nilsson, I. N. 2004. Biologisk mångfald i Linnés hembygd i Småland 4. Kärlväxtfloran och dess förändring i Stenbrohults socken. [Biodiversity at Linnaeus´s birthplace in Stenbrohult, southern Sweden 4. The vascular plant flora and its changes.] – Svensk Bot. Tidskr. 98: 65–160. Uppsala. ISSN 0039-646X. Det här häftet av SBT ägnas helt åt en detaljerad och rikt illustrerad genomgång av kärlväxtfloran i Stenbrohult. Författare är socknens egna söner, Sven och Ingvar Nilsson. De tar bland annat upp frågan om vilka av de växter som Linné såg omkring sig som finns kvar idag och vilka som har försvunnit eller tillkommit. u, Småland Mer info
98 2004 161 Ordföranden har ordet: Fältsäsong! Visa PDF 2978 a18 Mer info
98 2004 162 Karlsson, S, Bylund, H & Tenow, O Fjällbjörksskogen - ett helt ekosystem som styrs av en liten fjäril Visa PDF 2979 Karlsson, P. S., Bylund, H. & Tenow, O. 2004. Fjällbjörkskogen – ett helt ekosystem som styrs av en liten fjäril. [Effects of outbreaks of the autumnal moth Epirrita autumnata on the mountain birch forest.] – Svensk Botanisk Tidskrift 98: 162–172. Uppsala. ISSN 0039-646X. We discuss the effects of a geometrid moth (the autumnal moth Epirrita autumnata) on the long-term dynamics of the mountain birch Betula pubescens ssp. czerepanovii forest of north-western Europe. The moth population density varies strongly among years and show peaks at about 9-year intervals. Most of the population peaks have relatively marginal effects on the birch forest, but occasionally the population peaks reach outbreak densities which in the most severe cases can kill the birch stems. If the birches are one-stemmed (monocormic), the entire trees are often killed after such outbreaks and forest recovery is dependent on seedling establishment. In contrast, multi-stemmed (polycormic) trees can recover by producing new basal sprouts. Recovery by sprout production is a much faster and more reliable mechanism of recovery than seedling establishment. The multi-stemmed trees are thus better adapted to tolerate and recover from severe outbreaks than the single-stemmed type. Possibly, the multi-stemmed type has evolved as a response to herbivory. The insect outbreaks drive a cyclicity of these forests with more or less regular events of rejuvenation. Also other parts of the ecosystems such as the field layer vegetation and birch fauna are affected by the birch–moth interaction. For example, after a severe outbreak, the dwarf-shrub heaths that normally dominate the multi-stemmed heath forests are replaced by a vegetation dominated by graminoids. Den oansenliga fjällbjörkmätaren får ibland långt ifrån oansenliga konsekvenser för skogen den lever i. Kanske får vi just i sommar uppleva vidsträckta fjällområden med kalätna fjällbjörkar och glada fåglar som kalasar på ett överflöd av fjärilslarver. Tre Uppsalaforskare med lång erfarenhet av denna miljö berättar. r Mer info
98 2004 173 Mattiasson, G & Olsson, K-A Hårnarv och klotullört - två återuppståndna ettåringar Visa PDF 2980 Mattiasson, G. & Olsson, K.-A. 2004. Hårnarv och klotullört – två återuppståndna ettåringar. [Recent increases of Sagina micropetala and Filago vulgaris in Skåne, south Sweden.] – Svensk Bot. Tidskr. 98: 173–176. Uppsala. ISSN 0039-646X. Just 11 and 22 years ago, respectively, the annuals Sagina micropetala and Filago vulgaris were considered extinct in Sweden. Since then, however, a remarkable recovery has taken place in Skåne, the southernmost province of Sweden. In 2003, 57 localities were known for S. micropetala and 27 for F. vulgaris. Both species seem to prefer the urban areas in the southwestern part of Skåne. Skånebotanisterna Göran Mattiasson och Kjell-Arne Olsson berättar här om hårnarv och klotullört, två mycket sällsynta arter som vägrar dö ut, utan som tvärtom blivit allt vanligare på senare år. u, Skåne Mer info
98 2004 177 Hannon, G & Gustafsson, M Slottet - historien om en slåtteräng Visa PDF 2981 Hannon, G. E. & Gustafsson, M. 2004. Slottet – historien om en slåtteräng. [Plant macrofossil analysis of a wooded hay meadow in Skåne, S Sweden.] – Svensk Bot. Tidskr. 98: 177–187. Uppsala. ISSN 0039-646X. Plant macrofossil analysis of a sediment core from Slottet, a recently restored wooded hay meadow in NW Skåne, has documented the transition from deciduous forest to open hay meadow. Significant amounts of charcoal fragments recovered from 300–1000 AD are evidence for fires that opened up the forest at that time. The structure and composition of the hay meadow most likely developed after the reduction of burning when large numbers of macrofossil remains of ruderal plants were recorded. Open conditions were maintained which is evidenced by a diverse herbaceous macrofossil flora. The last occurrences of charcoal in the sediments were recorded at 1100 and 1200 AD. An increase in numbers of tree macrofossils, mainly Betula, Alnus, Juniperus and conifers was recorded from the 16th and 17th centuries. However, herb macrofossils continued to be present in significant numbers suggesting semi-open forest conditions. A decrease of tree taxa, beginning in the 18th century, was documented during the severest part of the Little Ice Age. Since the early 20th century, the plant macrofossil record agrees with the historical records of over-growing of the site, mainly by Betula and Alnus, while the more open area is dominated by a wet meadow community. Genom att identifiera de växtdelar och frön som finns bevarade i marken kan man utläsa hur vegetationen utvecklats på en plats genom århundradena. Vegetationshistorikerna Gina Hannon och Mats Gustafsson har använt denna metod för att ta reda på tidigare växtlighet och markanvändning på Slottet, en nyligen restaurerad slåtteräng på Bjärehalvön. n Mer info
98 2004 188 Botanisk litteratur: Flora Nordica, General Volume; Den nya nordiska floran; Linnés blomsterur; Växter i Linnés landskap Visa PDF 2982 a7 Mer info
98 2004 193 Swenson, U Pericallis - ett färgstarkt släkte med rötter i Makronesien Visa PDF 2983 Swenson, U. 2004. Pericallis – ett färgstarkt släkte med rötter i Makaronesien. [Pericallis (Asteraceae) – a colourful genus with roots in Macaronesia.] – Svensk Bot. Tidskr. 98: 193–206. Uppsala. ISSN 0039-646X. This paper reports recent research on Pericallis in the Asteraceae (Taxon 52: 533–546). Pericallis comprises 14 species confined to the Macaronesian archipelago (the Canary Islands, Madeira, and Azores). Based on phylogenetic studies, it is argued that the African genus Cineraria, not the New World Packera, forms the sister group to Pericallis and, therefore, an African affinity is more reasonable. Likewise, a double origin of woody taxa from herbaceous taxa has been suggested, a hypothesis not supported by recent studies, which indicate that the genus possibly could be regarded as a relict group with a woody ancestor in Africa. The capitula of most species of Pericallis are beautifully coloured in white, cream, pink, or purple, often in different shades. This variation is certainly demonstrated in the widely cultivated plants known as florists’ cineraria. Diagnostic features, floret colour, and flowering time are commented on for all species. Six of the species are woody. Three of these are rare, endangered, and among the red-listed species in the Canary Islands. Two long-distance dispersals are identified within the genus, one between Tenerife and Madeira, and one between Gran Canaria and the Azores. Pericallis tussilaginis, a species confined to Tenerife and Gran Canaria, has possibly a hybrid origin from one woody and one herbaceous species, a problem to be solved in future research. Five herbaceous species are very similar, both as to morphology and molecules. Of these, Pericallis steetzii and P. murrayi, confined to Gomera and Hierro, respectively, are similar in most characters and differ mainly in plant height and capitula width. The taxonomy within the five herbaceous species is hence still poorly understood Cineraria är ju ett välkänt namn för dem som brukar botanisera i plantskolorna, speciellt i juletid. Ulf Swenson beskriver här cinerarians vilda släktingar i släktet Pericallis. r Mer info
98 2004 207 Backéus, I Kartläggningen av nationallandskapet Visa PDF 2984 Backéus, I. 2004. Kartläggningen av nationallandskapet. [The survey of the Swedish national landscape.] – Svensk Bot. Tidskr. 98: 207–212. Uppsala. ISSN 0039-646X. The late 19th and early 20th century was a time of intensive geological surveys, carried out in an atmosphere of national romanticism. This period has been described in a recent book by science historian Christer Nordlund, which is here presented and commented on. Of special interest in Sweden was the issue of postglacial land upheaval and its consequences for the development of the Baltic Sea. Special emphasis in the book is put on the importance of the geological results for plant geography and archaeology. The two botanists Gunnar Andersson and Rutger Sernander were active in this borderland between botany and geology. As scientists they represented very different mentalities and they soon became enemies. Andersson remained sceptical of the postglacial climate scheme developed by Blytt and Sernander, which he considered founded on too few data. A major scientific schism developed which culminated at the International Geological Congress in Stockholm in 1910. Nordlund is probably right in his view that the interdisciplinary work in the late 19th century relating to historical plant geography and geological development had an important impact on early ecology and its formation as a science. Uppsalaekologen Ingvar Backéus berättar här om den omstörtande tid när sanningen om vårt lands postglaciala historia började uppdagas. Han tar som utgångspunkt Christer Nordlunds nyligen utkomna doktorsavhandling Det upphöjda landet. r Mer info
98 2004 213 Arvidsson, L & Ragnesten, U Ingick klockgentiana i bronsålderns begravningsskick? Visa PDF 2985 Arvidsson, L. & Ragnesten, U. 2004. Ingick klock­gentiana i bronsålderns begravningsskick? [Gentiana pneumonanthe in a prehistoric funeral ceremony.] – Svensk Bot. Tidskr. 98: 213–219. Uppsala. ISSN 0039-646X. Pollen grains from Gentiana pneumonanthe were found during an investigation of a cairn from the Bronze Age. The site is situated 12–13 m above sea level on the island of Hisingen in Göteborg, SW Sweden. The rather high concentration of pollen found at the bottom of the cairn might indicate that gentian flowers were deliberately put into the grave by man. The possible use of G. pneumonanthe and other herbs during prehistoric time is briefly discussed. Lars Arvidsson och Ulf Ragnesten berättar här om ett intressant fynd av klockgentiana i ett bronsåldersröse i Göteborg. Fyndet tyder på att växten använts i någon form av begravnings­ceremoniel n Mer info
98 2004 220 Botanisk litteratur: Alger vid Östersjökust - en fotoflora; Flugsvampen och människan Visa PDF 2986 a7 Mer info
98 2004 223 Sjörs, H Kärlväxtfloran i Sävja - diversitet och dynamik Visa PDF 2987 Sjörs, H. 2004. Kärlväxtfloran i Sävja – diversitet och dynamik. [Vascular flora at Sävja, Uppsala – diversity and dynamics.] – Svensk Bot. Tidskr. 98: 223–229. Uppsala. ISSN 0039-646X. The vascular flora of a fairly recently built-up area situated south of Linnaeus’ farm Sävja S of Uppsala, eastern Sweden, has been twice recorded. The area, less than 1 km2, was formerly almost entirely covered by coniferous forest, of which about half remains. It is now greatly fragmented and heterogeneous, and thus quite rich in species (380 spp.) which are very irregularly distributed (cf. Fig. 1). Especially along footpaths a mixture between ruderal and forest species occurs. Where fresh soil has been exposed, moved or added, newcomers are often found, some probably activated from the seed bank. A few may have arrived by the traffic, by birds or wind, or escaped from cultivation. On the other hand, frequent extinctions have been documented (Tables 1 & 2). Many species grow precariously as single individuals or in small patches, so it is expected that the flora will become less diverse, at least if conditions should become more stable over time. Ett skogsområde i Sävja strax utanför Uppsala bebyggdes på 1980- och 90-talen. Hugo Sjörs har följt florans utveckling i området och visar att störningar och fragmentering som ju oftast står för något negativt i naturvårdssammanhang här i själva verket gynnar artrikedomen. r Mer info
98 2004 230 Botanisk litteratur: Floran i Skåne. Vegetation och utflyktsmål; Ny checklista för lavar Visa PDF 2988 a7 Mer info
98 2004 232 Oredsson, A Två nya medlemmar av den svenska floran: Engelskt björnbär och skuggbjörnbär Visa PDF 2989 Två nya medlemmar av den svenska floran: engelskt björnbär och skuggbjörnbär. [Two new members of the Swedish flora: Rubus echinatus and R. sciocharis.] – Svensk Bot. Tidskr. 98: 232–237. Uppsala. ISSN 0039-646X. Rubus echinatus and R. sciocharis are reported from two different parts of Skåne, southernmost Sweden. Outside Skåne, the southern part of England is the only place in Europe where both species occur. In the 1950s, seeds from the two species probably reached Sweden with unbarked hardwood timber felled by heavy storms in the UK. In the residential area of Höllviken on the Falsterbo peninsula in SW Skåne, both species are thriving, whereas they will probably soon die out at Frostavallen in C Skåne, where the climate is much less favourable För omkring trettio år sedan kom åtskilliga björnbärsarter till Sverige från kontinenten med obarkat stormvirke. En del av dem har redan dött ut, andra kämpar vidare på den plats där fröna en gång grodde. I denna artikel redogör Alf Oredsson för två arter från England, vilka båda håller på att etablera sig på Falsterbohalvön. Det är engelskt björnbär Rubus echinatus och skuggbjörnbär R. sciocharis. u, Skåne Mer info
98 2004 238 Floraväkta i Norbottensfjällen! Visa PDF 2992 a18 Mer info
98 2004 238 Föreningsnytt: Föreningskonferens 23-24 oktober Visa PDF 2990 a18 Mer info
98 2004 238 Inventeringsläger i Västerbotten Visa PDF 2991 a18 Mer info
98 2004 239 Föreningsnytt: Verksamhetsberättelse för 2003 Visa PDF 2993 a18 Mer info
98 2004 240 Föreningsnytt: Kalendarium 2994 a18 Mer info
98 2004 241 Ordföranden har ordet:Visa att Du uppskattar det öppna landskapet Visa PDF 2995 a18 Mer info
98 2004 242 Oldhammar, B Långskägget - naturskogens flaggskepp Visa PDF 2996 Oldhammer, B. 2004. Långskägget – naturskogens flaggskepp. [Usnea longissima in Dalarna, C Sweden.] – Svensk Bot. Tidskr. 98: 242–246. Uppsala. ISSN 0039-646X. Usnea longissima was inventoried in 2003 in the province of Dalarna. Of 18 old known localities, the lichen had disappeared from 11. On seven of these, the forest had been cut down, whereas U. longissima had disappeared from the other localities for no obvious reason. Ca 160 localities are known in Sweden, most of them in the county of Västernorrland. Nu är det dags för den femte delen i SBT:s miniserie om våra fridlysta lavar. Bengt Oldhammer och Peter Turander skildrar här i text och bild långskägget, själva urtypen för en vildmarks-lav. s3 Mer info
98 2004 247 Botanisk litteratur: En magnifik biologisk idéhistoria Visa PDF 2997 a7 Mer info
98 2004 249 Lindbladh, M När granen kom till byn - några tankar kring granens invandring i södra Sverige Visa PDF 2998 Lindbladh, M. 2004. När granen kom till byn – några tankar kring granens invandring i södra Sverige. [The immigration of spruce to southern Sweden.] – Svensk Bot. Tidskr. 98: 249–262. Uppsala. ISSN 0039-646X. The factors behind the immigration of spruce Picea abies to southern Sweden are evaluated using data from pollen analysis, dendrochronology and historical sources. According to pollen analyses from large lakes and wetlands, spruce arrived from the north to the region of Götaland around 2 000 years ago. Pollen analyses from small hollows show this development at the stand level and demonstrate that the species did not become established in the southernmost part of the region until a couple of hundred years ago. Possible natural (climate, competition) and anthropogenic (forest grazing, fires, slash and burn cultivation) factors behind the extensive establishment of the species are discussed. The relevance of the concept of “the natural spruce distribution” in the region is taken under consideration. Finally, pollen studies from the beginning of the previous century are presented which show that spruce was perhaps among the first tree species to immigrate to the region after the last glaciation. Var granen en sen invandrare till södra Sverige eller kom den i själva verket redan strax efter inlandsisens avsmältning. Skogshistorikern Matts Lindbladh vid SLU i Alnarp redogör för de senaste rönen kring detta gamla tvisteämne. r Mer info
98 2004 263 Andersson, U-B Botanikdagarna i Örebro län 2004 Visa PDF 2999 Ulla-Britt Andersson tar oss med tillbaka till sommarens minnesvärda Botanikdagar som denna gång utspelade sig i Närke och sydvästligaste Västmanland. a18 Mer info
98 2004 268 Axelius, B & Karlsson, J Japanplym, ny rödalg för Sverige Visa PDF 3000 Axelius, B. & Karlsson, J. 2004. Japanplym, ny rödalg för Sverige. [Heterosiphonia japonica new for Sweden.] – Svensk Bot. Tidskr. 98: 268–273. Uppsala. ISSN 0039-646-X. The red alga Heterosiphonia japonica Yendo is here reported for the first time from Sweden. The first collection is dated 19 Feb. 2002, from a locality south of Sydkoster in Bohuslän. When recollected in 2003 (27 Oct., 58° 53’ N, 10° 59’ E, depth 4.5–7 m and 29 Oct., 58° 52’ N, 11° 04’ E, depth 7–13.5 m), it was identified as H. japonica. This alga is from north Pacific waters, now expanding its distribution area to Europe. It was first reported from the Netherlands in 1994 and two years later from Norway. Larmrapporterna om nyinkomna växter och djur längs våra kuster verkar bli fler för varje år. Här berättar algforskarna Barbro Axelius och Jan Karlsson om en nyupptäckt rödalg på Västkusten, japanplym, som redan spritt sig över betydande områden. s1, Bohuslän Mer info
98 2004 274 Gothnier, M & Strid, T Dynstinksvamp funnen i Sörmland - den svenska nordgränsen har flyttats Visa PDF 3001 Gothnier, M. & Strid, T. 2004. Dynstinksvamp funnen i Sörmland – den svenska nordgränsen har flyttats. [Phallus hadriani found in Södermanland, SE Sweden.] – Svensk Bot. Tidskr. 98: 274–277. Uppsala. ISSN 0039-646X. Phallus hadriani was found in the province of Södermanland, SE Sweden, in the years 2000 and 2003. The species is presently known from six Swedish localities, the new one being the most northerly. Den välbekanta stinksvampen har en betydligt mindre känd släkting, dynstinksvampen. Mats Gothnier och Thomas Strid har upptäckt Sveriges nordligaste lokal. s2, Sörmland Mer info
98 2004 278 De Jong, J, Dahlberg, A & Stokland, J N Död ved i skogen. Hur mycket behövs för att bevara den biologiska mångfalden? Visa PDF 3002 De Jong, J., Dahlberg, A. & Stokland, J. N. 2004. Död ved i skogen. Hur mycket behövs för att bevara den biologiska mångfalden? [Dead wood: a critical resource for maintaining forest biodiversity.] – Svensk Bot. Tidskr. 98: 278–297. Uppsala. ISSN 0039-646X. Dead wood is one of the most important prerequisites for conserving forest biodiversity. In Sweden, between 6 000 and 7 000 species are dependent on dead wood. In managed forests, the amount of dead wood is on average 6.5 m3/ha, which is less than 10% of the amount in old-growth forests. It is an explicit ambition of the Swedish parliament that the amount of dead wood shall increase, and this is also expressed in the Swedish environmental objectives. Several factors affect the quality of dead wood, such as tree species, trunk dimension, degree of decomposition, microclimate, cause of death, growth rate, etc. An analysis of the approximately 1 000 wood-dependent red-listed species shows that dead wood from all tree species is lacking, especially larger trunks and wood in later decomposition stages. Another limited resource in south Sweden is large, sun-exposed, deciduous trees. Several studies show that the probability to find rare and more specialised species increases considerably when the abundance of dead wood is more than 20 m3/ha. However, some species require much more dead wood. Other studies show that in order to avoid isolation effects, at least 10–30% of the landscape must consist of suitable habitats. We conclude that we in the future need larger areas with high-quality habitats with at least 20 m3 of dead wood/ha. It is important to identify hot-spots where the abundance of dead wood should increase quickly. Hur viktig den döda veden i kvistar, lågor och stubbar är för skogens mångfald av svampar och småkryp har uppmärksammats allt mer på senare tid. Men hur mycket död ved behövs egentligen och hur bör den se ut? Tre skogsekologer har tittat närmare på den forskning som har gjorts och illustrerar här tydligt tesen att död ved lever! r, å Mer info
98 2004 298 Botanisk litteratur: Ny nordisk umbellatflora Visa PDF 3003 a7 Mer info
98 2004 300 Fjällbotanikkurs i Padjelanta Visa PDF 3004 a18 Mer info
98 2004 301 Arbetsgruppen för Svenska Växtnamn Visa PDF 3005 a18 Mer info
98 2004 302 De Vilda Blommornas Dag Visa PDF 3006 a18 Mer info
98 2004 303 Guldluppen 2004 Visa PDF 3007 a18 Mer info
98 2004 304 Årsmötet 2004 Visa PDF 3008 a18 Mer info
98 2004 305 Ordföranden har ordet: Mot nya mål Visa PDF 3009 a18 Mer info
98 2004 306 Oredsson, A Ytterligare ett äkta björnbär i Sverige: Slokbjörnbär Visa PDF 3010 Oredsson, A. 2004. Ytterligare ett äkta björnbär i Sverige: slokbjörnbär. [Another blackberry species new to Sweden: Rubus flaccidifolius.] – Svensk Bot. Tidskr. 98: 306–312. Uppsala. ISSN 0039-646X. In 1956, the late Helge Rickman brought a Rubus specimen from a deciduous forest in Billesholm, NW Skåne in southernmost Sweden, to his herbarium and labelled it R. radula f. umbrosus. After his death, Rickman’s herbarium was donated to LU. Recently, the author rediscovered the site and sent a specimen to Herman Vannerom in Belgium, who suggested the name R. flaccidifolius P. J. Müll. in series Glandulosi, from which only R. pedemontanus is previously known in Sweden. Having studied both Müller’s collection in LAU and that of Jozef Van Winkel in BR, the author has arrived at the same opinion as Vannerom. The lectotype of R. flaccidifolius P. J. Müll., as published by J.-L. Moret in 1993, namely No. 3136 of Sudre’s revision of Müller’s collection at LAU, is considered valid. In Sweden, six other Rubus species occur mainly in NW Skåne, all probably remnants from a time when herds of cattle shaped the landscape and the climate was milder. The author’s opinion is that R. flaccidifolius is a relict of the same kind, the nearest occurrence of this species being found in the southernmost Netherlands. Fjolårets björnbärsexkursion i Skåne lockade ett trettiotal deltagare. Göran Wendt och Alf Oredsson hade föresatt sig att visa lika många arter som det skulle bli del­tagare. Det lyckades! Exkursionens överraskning kom i Billesholm, där en ny art för Sverige presenterades: slokbjörnbär Rubus flaccidifolius. Alf berättar mer om detta märkliga fynd. u, Skåne Mer info
98 2004 313 Ström, L. & Christensen, T R Myrens växter styr växthuseffekten Visa PDF 3011 Ström, L. & Christensen, T. R. 2004. Myrens växter styr växthuseffekten. [Species composition in northern wetlands may influence greenhouse gas fluxes.] – Svensk Bot. Tidskr. 98: 313–316. Uppsala. ISSN 0039-646X. Global temperature has increased 0.6°C over the last century due to a continuous increase in the concentration of greenhouse gases in the atmosphere. Although the largest sources of greenhouse gases are anthropogenic, wetlands account for 25% of the total emission of the important greenhouse gas methane (CH4) making them the single largest natural source (75%) of this gas to the atmosphere. Through studies in southern and northern Sweden and in Greenland, we have shown that wetland plants have species-specific effects on the amount of methane that is emitted to the atmosphere. Our results point toward a direct and very important link between plant species diversity and the functioning of wetland ecosystems, and indicate that changes in species composition may alter important processes relating to controls on and interactions between greenhouse gas fluxes. This will have significant implications for feedback mechanisms in a changing climate. Myrmarker kan både förstärka eller motverka växthuseffekten beroende på vilka växter som växer på dem. Lundaekologerna Lena Ström och Torben R. Christensen visar hur det hänger ihop. r Mer info
98 2004 317 Risberg, L, Danell E & Dahlberg, A Finns goliatmusseronen enbart i tallskogar som aldrig kalavverkats? Visa PDF 3012 Risberg, L., Danell, E. & Dahlberg, A. 2004. Finns goliatmusseronen enbart i tallskogar som aldrig kal­avverkats? [Is Tricholoma matsutake associated with continuity of Scots pine trees?] – Svensk Bot. Tidskr. 98: 317–327. Uppsala. ISSN 0039-646X. Clear-cutting may have a negative impact on the long-term survival of certain ectomycorrhizal fungi in boreal forests. The species concerned are those that depend mainly on the persistence of established mycelia, while having difficulties establishing from spores. We explored this hypothesis by examining the forest stand history of 72 localities for the much sought-for Tricholoma matsutake in northern and southern Sweden. Despite particularly searching for the species in young forests, no stand where it occurred was less than 50 years old, nor was it found in any previously clear-cut stands. In the fourteen examined stands that were less than 100 years old, the trees were all of a similar age, suggesting that the area had been clear-cut. However, field surveys and examination of aerial photographs from the 1940s and 1950s revealed that there had, after all, been a continuity of trees via seed trees that had subsequently been removed. The mean ages of the forest stands in northern and southern part of Sweden were 115 and 148 years, respectively. On average, the maximum age of individual trees was 174 years in the northern stands and 205 years in the south. In 70 of the 72 stands, we could verify a continuity of trees. The study suggests that T. matsutake is a species mainly found in fairly old forests in Sweden, probably due to the fact that it is adapted to mycelial survival rather than spore establishment. Flera av våra matsvampar bildar mykorrhiza och är beroende av skogens träd. Hur går det då om man kalavverkar skogen? Tre svampforskare från Uppsala har tittat närmare på situationen för goliatmusseronen eller matsutake som japanerna kallar sin populära och dyrbara favoritsvamp. r Mer info
98 2004 328 Glimskär, A NILS beskriver landskapet. Intryck från fältutbildningen i Skara Visa PDF 3013 Glimskär, A. 2004. NILS beskriver landskapet. Intryck från fältutbildningen i Skara. [NILS – a new Swedish environmental monitoring programme.] – Svensk Bot. Tidskr. 98: 328–330. Uppsala. ISSN 0039-646X. NILS (National Inventory of Landscapes in Sweden) is a new programme for environmental monitoring that focuses on landscape changes in relation to biodiversity. Area, distribution, vegetation structure and land use of different biotopes will be followed through time, by field work and aerial photo interpretation. With 5-yr intervals, about 200 species will be registered in a large number of regularly distributed 0.25-m2 sample plots. Also collected are data on linear features (e.g., fences, road verges, forest edges, shores), plant cover, soil properties, and land use. NILS betyder Nationell Inventering av Landskapet i Sverige. Det är ett program som ska vaka över mångfalden i vår svenska natur och som förhoppningsvis ska kunna upptäcka förändringar i landskapet på ett tidigt stadium. å Mer info
98 2004 331 Botanisk litteratur: Säg det med en blomma! Visa PDF 3014 a7 Mer info
98 2004 333 Andersson, M & Niklasson, M Rekordgammal tall på Hornslandet i Hälsingland Visa PDF 3015 Andersson, M. & Niklasson, M. 2004. Rekord­gammal tall på Hornslandet i Hälsingland. [The oldest known Scots pine tree in Sweden is 757 years old.] – Svensk Bot. Tidskr. 98: 333–338. Uppsala. ISSN 0039-646X. We investigated the ages of 77 old-looking and slow-growing Scots pines Pinus sylvestris in Hornslandet in the province of Hälsingland, central Sweden. Hornslandet is a coastal peninsula dominated by extremely poor, rocky areas and shingle fields. Exceptionally old Scots pines were found, one of which is the oldest known Scots pine in Sweden, germinating no later than 1247. The tree is only 9.2 m high and has had a consistently very low growth rate, but is still vital. The stony and arid ground, the open conditions and previous low-intensity forest fires all seem to be important factors (apart from a low extent of cutting) explaining why the Scots pines have reached such high ages in this area För att ta reda på hur gamla tallar det egentligen finns i de karga och brandpräglade skogarna på Hornslandet, undersökte Magnus Andersson och Mats Niklasson ett antal äldre och sen­vuxna tallar. De hittade flera exceptionellt gamla träd i detta unika område, varav ett är den äldsta kända tallen i Sverige. Den är minst 757 år gammal! u, Hälsingland Mer info
98 2004 339 Nordin, A, Thor, G & Hermansson, J Lavar med svenska namn - tredje upplagan Visa PDF 3016 Nordin, A., Thor, G. & Hermansson, J. 2004. Lavar med svenska namn – tredje upplagan. [Lichens with Swedish names – third edition.] – Svensk Bot. Tidskr. 98: 339–364. Uppsala. ISSN 0039-646-X. Swedish names of 1302 lichens within 255 genera are presented. About a third of them are new. The list is to be regarded as the official list of Swedish names of lichens. Vedstjärna, stjärntrapelia, moss-svartling och småspik är några av de nya namn som möter oss i denna kraftigt utökade lista över svenska lavnamn. Här finns nu svenska namn på många av de vanliga arter som tidigare varit utan. m Mer info
98 2004 365 Föreningskonferensen 2004 Visa PDF 3017 a18 Mer info
98 2004 366 Följ med till Kreta i april Visa PDF 3018 Föreningen anordnar ytterligare en Kretaresa den 16–23 april 2005 efter den lyckade resan i våras, då alla intresserade medlemmar inte fick plats. Följ med du också! Caroline Edelstam är vår guide. a18 Mer info
98 2004 367 Innehåll volym 98 Visa PDF 3019 a12 Mer info
97 2003 1 Ordföranden har ordet: Året som kommer - Natura 2000 Visa PDF 2901 a18 Mer info
97 2003 2 Välkomna till Botanikdagarna i Norrbotten! Visa PDF 2902 Årets botanikdagar går av stapeln 17–20 juli. a18 Mer info
97 2003 3 Herloff, B. Floraförändringar i Göteborgs södra skärgård under 1900-talet Visa PDF 2903 Herloff, B. 2003. Floraförändringar i Göteborgs södra skärgård under 1900-talet. [Floristic changes during the twentieth century in the southern archipelago of Göteborg, SW Sweden.] – Svensk Bot. Tidskr. 97: 3–14. Uppsala. ISSN 0039-646X. The vascular plant flora of the southern archipelago of Göteborg was investigated by T. A. Lange during 1904–1911, and in the 1990s a new thorough investigation was carried out. The archipelago consists of nearly 300 islands and rocky islets of which the largest, Styrsö, is about four square kilometres. The archipelago has undergone major changes during the 20th century: the woods have expanded, the human population has doubled and the tilled fields have almost disappeared. Of the 688 taxa found by Lange, 84% was also found by us. Most of these had remained relatively stable in frequency. Most species found only at the beginning or at the end of the century were rare. The latter group included many garden escapes and weeds (of which many were newcomers to Sweden during the century), e.g. Chenopodium polyspermum, Impatiens parviflora and Galinsoga quadriradiata. Rosa rugosa – also a newcomer – is now widely spread on shores also on the smaller islands. I början av förra seklet inventerades Styrsö socken i Göteborgs södra skärgård av Thorvald Lange. I slutet av seklet gjordes en ny inventering inför den nya västgötafloran. Här beskriver Birgitta Herloff de betydande förändringar som skett i floran. s5, Västergötland Mer info
97 2003 15 Högström, S. Fagerrönn på Gotland Visa PDF 2904 Högström, S. 2003. Fagerrönn på Gotland. [Sorbus meinichii s. lat. on the Baltic island of Gotland.] – Svensk Bot. Tidskr. 97: 15–22. Uppsala. ISSN 0039-646X. Sorbus meinichii has been known from Fårö, northernmost Gotland, since 1895. In 1989 the species was found also in the Garda region on southern Gotland. An extensive inventory was made in 2000, which resulted in 500 trees and shrubs on Fårö, 600 in Garda, and 80 in Bunge, close to Fårö. The proportion of fertile trees was much higher in Garda (32%) than on Fårö (10%). In the Garda region all trees branched at an angle of ca 30°, smaller than in the other populations. The populations on Fårö and in Garda and Bunge have obviously propagated apomictically. In contrast, the remaining solitary finds of S. meinichii are sterile hybrids. På Gotland finns flera Sorbus-arter som ofta orsakar svårigheter vid bestämningen. En av dessa är den art som numera ska kallas fagerrönn Sorbus meinichii. Stig Högström har inventerat fagerrönnens nuvarande förekomst och redogör här för dess situation. S5, Gotland Mer info
97 2003 22 Botanisk litteratur: Frukter från främmande länder Visa PDF 2905 a7 Mer info
97 2003 24 Botanisk litteratur: Illustrerad flora of liverworts and hornworts Visa PDF 2906 a7 Mer info
97 2003 26 Hallingbäck, T. Hårig skrovellav - en raritet i den boreala regnskogen Visa PDF 2907 Hallingbäck, T. 2003. Hårig skrovellav – en raritet i den boreala regnskogen. [Lobaria hallii – a threatened lichen in the boreal rain forest.] – Svensk Bot. Tidskr. 97: 26–32. Uppsala. ISSN 0039-646X. Lobaria hallii has been found on eight localities in C and N Sweden at altitudes of 340–550 m. It grows mainly on twigs of Picea abies, restricted to less than 100 trees situated close to the spray zone of waterfalls. According to the recent Red list, it is considered as Endangered (EN). However, considering that it today occurs on very few trees and that each tree contains only a few individuals, the extinction risk can be assumed to be higher and the threat category is therefore suggested to be changed to Critically Endangered (CR). The localities where L. hallii occurs are usually very rich in other cyano­lichens, including several rare and endangered species. It is therefore important that all these localities receive the best possible protection. I tredje delen av serien om våra fridlysta lavar är turen nu kommen till den håriga skrovel­laven. Den är en sällsynt art som kan stå som representant för ett utrotningshotat habitat: forsdimmans fuktiga och lite regnskogsartade miljöer. s3 Mer info
97 2003 32 Botanisk litteratur: Gökblomster, ryssgubbe och vandrande jude Visa PDF 2908 a7 Mer info
97 2003 34 Mebus, F. & Löfgren, A. Skogsbete i gotländska barrskogar - vad händer med floran när djuren försvinner? Visa PDF 2909 Mebus, F. & Löfgren, A. 2003. Skogsbete i gotländska barrskogar – vad händer med floran när djuren försvinner? [Vascular plant diversity in grazed conifer forests on Gotland – effects of ceased grazing.] – Svensk Bot. Tidskr. 97: 34–45. Uppsala. ISSN 0039-646X. Until the end of the 19th century grazed forests were the most common habitat in many parts of south Sweden. Since then, they have steadily declined and are today a rare and endangered habitat. However, grazed forests are still quite common on the Baltic island of Gotland. We here investigated the effects of ceased grazing on vascular plant diversity in conifer forests. Paired sites of two different types were compared, one no longer grazed for 30–60 years and one still grazed, at 19 localities on Gotland. Each site was inventoried at two different scales, 1 ha and 1 m2. By analyzing 20 1-m2 plots in each 1-ha plot we estimated species frequencies at each site. Vascular plant diversity was higher at the grazed sites, at both the 1-ha and the 1-m2 scales. Several species regarded as grazing dependent were still present at the non-grazed sites; however, they were more frequent at the grazed sites. Among species commonly regarded as indicating an ongoing succession towards forest, only Vaccinium vitis-idaea was more frequent at non-grazed sites. Similarly, we found no evidence for orchids to be generally less common at non-grazed sites. Fourteen of the 38 sites are classified as woodland key habitats (“nyckelbiotoper”), but evidently not on the basis of vascular plants because there were no differences in the presence of vascular indicator species (“signalarter”) between woodland key habitats and the other sites, nor were there any correlation between indicator species and nationally red-listed species. We conclude that the abandonment of grazing slowly leads to lower vascular plant diversity. The species that disappear are the same as those that decline also nationally, due to the steady decline of semi-natural grasslands. A tentative list of 12 species indicating grazed woodland is presented. Ingenstans i Sverige finns så mycket betad skog kvar som på Gotland. Här visar Fabian Mebus och Anders Löfgren att betesdjuren har ett gynnsamt inflytande på dessa markers naturvärden. De presenterar också en lista på lämpliga indikatorarter för skogsbete. t Mer info
97 2003 46 Nordström, E-M Människan i urskogen - vegetationshistoria i Hamra nationalpark under 2500 år Visa PDF 2910 Nordström, E.-M. 2003. Människan i urskogen – vegetationshistoria i Hamra nationalpark under 2500 år. [Man in the virgin forest – vegetation history in Hamra National Park during 2500 years.] – Svensk Bot. Tidskr. 97: 46–60. Uppsala. ISSN 0039-646X. Pollen analysis of a peat core was used to reconstruct the last 2500 years of vegetation history in Hamra National Park, central Sweden, concentrating on the impact of anthropogenic disturbance. Additional analyses of pollen in soil samples were used in an attempt to trace ancient arable fields in the park. The development of the vegetation can be divided into four stages of different degrees of human impact: a) virgin forest (ca 500 B.C. – A.D. 1300), b) grazed forest (ca 1300–1600), c) grazed forest with occasional slash-and-burn cultivation (ca 1600–1900), and d) National Park (ca 1900 – present). Three patches where cereal cultivation plausibly has taken place were identified. The forest grazing beginning in the Middle Ages is interpreted as outland use, indicating a period of expansion in settlements in the area. Intensification of forest grazing and occasions of slash-and-burn cultivation show that a further expansion of human impact took place in the 17th century, a result that is supported by historical records confirming a colonisation of the area by Finnish settlers. This study indicates that Hamra National Park is not a genuine virgin forest, but rather a forest influenced by human activities such as forest grazing by cattle and by manipulation of the fire regime. The consequences of former human influence must be taken into consideration when planning the future management of the National Park. Pollenanalys kan avslöja vilka vegetationsförändringar som skett i ett område långt efter de är möjliga att spåra i växtligheten ovan markytan. Här visar Eva-Maria Nordström att Hamra nationalpark i nordöstra Dalarna har påverkats av människan i långt högre grad än man hittills trott. r Mer info
97 2003 61 Hedenäs, L. Till minne av mossforskaren Elsa Nyholm Visa PDF 2911 a20 Mer info
97 2003 63 Föreningsnytt: Botanisk förening i Halland Visa PDF 2912 a18 Mer info
97 2003 64 Björnbärsexkursion i Skåne 5-6 juli Visa PDF 2913 a18 Mer info
97 2003 65 Ordföranden har ordet: Varifrån kommer ditt botaniska intresse? Visa PDF 2914 a18 Mer info
97 2003 66 Staffan Åström Fältgentiana - Årets växt 2003 Visa PDF 2915 Fältgentianan har minskat mycket på senare år, kanske mer än vad många tror. Föreningen har i samarbete med ArtDatabanken därför utsett fältgentianan till årets växt 2003. Vi hoppas nu på hjälp från alla SBT:s läsare med uppgifter om dess status så att vi kan göra en sammanställning över läget runt om i landet, på samma sätt som för mosippan. a14 Mer info
97 2003 67 Oredsson, A. Den ena röd, den andra vit - rundbladsbjörnbär i Skåne Visa PDF 2916 Oredsson, A. 2003. Den ena röd, den andra vit – rundbladsbjörnbär i Skåne. [One is red, the other white – Rubus vestitus in Skåne, southernmost Sweden.] – Svensk Bot. Tidskr. 97: 67–73. Uppsala. ISSN 0039-646X. In Sweden, Rubus vestitus occurs only in Skåne. In 1898, its white-flowering form R. vestitus f. albiflorus was detected by Bengt Lidforss on the southwestern slopes of Söderåsen. Since 1948, the form with deep pink flowers, R. vestitus f. vestitus, is known from Pålsjö north of Helsingborg. This occurrence was earlier thought to have originated from a garden. The author now suggests an introduction by birds from nearby Denmark, whereas R. vestitus f. vestitus on the Falsterbo peninsula probably originates from a cottage garden laid out in the 1930s. Five years ago, red-flowering R. vestitus was found in a clearing 30 km east of Kristianstad. The presence of Ceratocapnos claviculata in the vicinity suggests that seeds from the two species were brought there with logging machinery coming directly from a temporary commission in NW Germany, or maybe S Denmark. Vad kan passa bättre än den gamla slagdängans refräng – med Ernie Englund på trumpet – som rubrik till en artikel om det skånska rundbladsbjörnbärets båda färgvarianter, den ena med djupt rosa kronblad, den andra med vita. Malmöbotanisten Alf Oredsson vänder några blad i deras historia. s5, Skåne Mer info
97 2003 74 Nilsson, S-G. Aronsson, G. & Hultengren, S. Biologisk mångfald i Linnés hembygd i Småland. 2. Rödlistade växter och svampar i Stenbrohults socken Visa PDF 2917 Nilsson, S. G., Aronsson, G. & Hultengren, S. 2003. Biologisk mångfald i Linnés hembygd i Småland. 2. Rödlistade växter och svampar i Stenbrohults socken. [Biodiversity at Linnaeus´s birthplace in Stenbrohult, southern Sweden. 2. Red-listed plants and fungi.] – Svensk Bot. Tidskr. 97: 74–93. Uppsala. ISSN 0039-646X. We present the red-listed plants and fungi that have been found in the central parts of the parish of Stenbrohult. Here, Carl Linnaeus was born in 1707, and he spent his summers here until 1728. Of the 11 currently red-listed vascular plants that have been recorded since 1970 all occurred there also 300 years ago. Bryophytes, lichens and fungi have mainly been investigated during the last 15 years, but bryophytes still only in a small part of the study area. Three species of bryophytes, 51 of fungi and 26 of lichens that are red-listed in Sweden have been found in the area since 1970. These high numbers of red-listed fungi and lichens are surprising because the region has been assumed to be among the most species-poor in southern Sweden. The reasons for the high biodiversity in Stenbrohult are 1) many very old trees of southern deciduous tree species (mainly oak, beech and lime), 2) several remnants of southern deciduous forests with long-term tree continuity, 3) several unfertilized pastures and meadows with late harvest still maintained by grazing and mowing, 4) some forests and pastures with more calcium-rich soils than in the surrounding region, and 5) a large unpolluted lake (Möckeln) with a natural water regime. Threats to the long-term survival of the red-listed species are discussed. At least the following red-listed vascular plants have disappeared from the study area during the last 150 years: Tephroseris palustris, Crassula aquatica, Bromus secalinus, B. arvensis, Sherardia arvensis, Anthemis cotula, Agrostemma githago, and possibly Radiola linoides, and Lycopodiella inundata. The lichen Lobaria scrobiculata was collected at two sites in 1935 and 1942, Collema fasciculare before 1767 and Ramalina thrausta in 1935, but these red-listed lichen species are now locally extinct. The need for rapid habitat restoration to lower the “extinction debt” is stressed. This is especially urgent for features that have declined most since Linnaeus´s time, e.g. old oaks, unfertilised pastures, and meadows with late mowing followed by grazing. Linnés småländska hembygd var helt säkert en mycket omväxlande och artrik miljö som kanske bidrog till hans stora naturintresse. I den här artikeln får vi klart för oss att det fortfarande finns stora naturvärden att uppmärksamma och bevara i trakten. r Mer info
97 2003 94 Hultengren, S. & Arvidsson, L. Kustsilverlav Parmelina pastellifera - en ny svensk bladlav Visa PDF 2918 Hultengren, S. & Arvidsson, L. 2003. Kustsilverlav Parmelina pastillifera – en ny svensk bladlav. [Parmelina pastillifera – new to Sweden.] – Svensk Bot. Tidskr. 97: 94–99. Uppsala. ISSN 0039-646X. The lichen Parmelina pastillifera (Harm.) Hale is reported for the first time from Sweden. It was found on bark of deciduous trees and on a gravestone at Jörlanda churchyard, and on rocks and deciduous trees in an agricultural setting on the island of Älgön. Both localities are situated in the province Bohuslän on the Swedish west coast. Parmelina pastillifera seems to be favoured by the exposed and humid conditions typical for this suboceanic area. Svante Hultengren och Lars Arvidsson berättar här om den nyupptäckta kustsilverlavens utbredning och ekologi, samt hur man skiljer den från dess nära släkting silverlav. s3, Bohuslän Mer info
97 2003 100 Örneberg, B. Vad händer på Pepparholm? Visa PDF 2919 Örneberg, B. 2003. Vad händer på Pepparholm? [The vascular flora of the island Pepparholm in Öresund.] – Svensk Bot. Tidskr. 97: 100–103. Uppsala. ISSN 0039-646X. The vascular flora of Pepparholm is presented. Pepparholm is a man-made island in Öresund that was built in 1994–1998 in connection with the construction of the bridge between Sweden and Denmark. Bengt Örneberg redovisar här de senaste kärlväxtfynden från den nya ön Pepparholm i Öresund. Artlistan närmar sig snart 300! s5, Skåne Mer info
97 2003 104 Axelsson, U. Dvärgag funnen vid Göteborg Visa PDF 2920 Axelsson, U. 2003. Dvärgag funnen vid Göteborg. [Cyperus fuscus found near Göteborg, SW Sweden in 2001.] – Svensk Bot. Tidskr. 97: 104. Uppsala. ISSN 0039-646X. Ulf Axelsson berättar om ett konstigt ”gräs” som dök upp på hans arbetsplats. s5, Bohuslän Mer info
97 2003 105 Persson, P-E Dvärgsyran gynnades av den varma fjällsommaren 2002 Visa PDF 2921 Persson, P. E. 2003. Dvärgsyran gynnades av den varma fjällsommaren 2002. [Koenigia islandica favoured by the warm summer of 2002.] – Svensk Bot. Tidskr. 97: 105–106. Uppsala. ISSN 0039-646X. A large stand of unusually large plants of Koenigia islandica Polygonaceae was found in August 2002 on Artfjället, NW Sweden. It is thought that the remarkably warm summer favoured the development of this fairly rare alpine annual. För att en ettårig växt ska kunna leva i fjällen måste den ta tillvara de chanser som erbjuds. Per Erik Persson berättar här om ett stort och ovanligt välvuxet bestånd av dvärgsyra som han hittade under fjolårets varma sensommar. r Mer info
97 2003 107 Milberg, P., Rydgård, M. & Stenström, A. Utvärdering av vegetationsförändringar: Hur skall man analysera fasta provytor? Visa PDF 2922 Milberg, P., Rydgård, M. & Stenström, A. 2003. Utvärdering av vegetationsförändringar: hur ska man analysera fasta provytor? [Evaluation of vegetation changes in permanent plots using ordination methods.] – Svensk Bot. Tidskr. 97: 107–116. Uppsala. ISSN 0039-646X. Repeated surveys of vegetation in permanent plots are widely used when evaluating management in nature reserves. However, the evaluation of multi-species data is difficult. Here, we demonstrate how direct ordination methods can be used to analyse data from permanent plots. We focus specifically on partial redundancy analysis (pRDA), where plot identities are used as covariables to remove differences between a set of plots to highlight the temporal change. The latter is evaluated with a permutation test. Genom åren har ett stort antal fasta provytor lagts ut med syftet att följa och utvärdera skötseln av naturvårdsobjekt. Men hur ska data insamlade i sådana ytor utvärderas? Här berättar författarna om olika sätt att statistiskt utvärdera data från fasta provytor och exemplifierar med ett naturminne i Västergötland. k Mer info
97 2003 117 Stridh, B. & Åström, S. Mosippa - Årets växt 2002 Visa PDF 2923 Åström, S. & Stridh, B. 2003. Mosippa – årets växt 2002. [The present status of Pulsatilla vernalis in Sweden.] – Svensk Bot. Tidskr. 97: 117–126. Uppsala. ISSN 0039-646X. A survey was conducted in 2002 among the readers of this journal to investigate the present status of Pulsatilla vernalis in Sweden. A total number of 572 localities were reported, of which 45% had gone extinct since 1965. The population trend was negative on 91% of all present localities, and 61% of the localities hade fewer than six plants. The decrease has been most marked in the province of Småland in south-central Sweden. The main threat to the continued existence of P. vernalis is overgrowth leading to unfavourable light conditions and reduced germination opportunities. Mosippan utsågs av föreningen till årets växt i fjol. Här redogör Staffan Åström och Bengt Stridh för resultatet av den stora mängd rapporter som flutit in från hela landet. u Mer info
97 2003 126 Inventera i södra Lappland 20-26 juli! Visa PDF 2924 a18 Mer info
97 2003 127 Föreningsnytt: Kallelse till SBF:s årsmöte Visa PDF 2925 a18 Mer info
97 2003 128 Exkursion till Jylland 7-10 augusti Visa PDF 2926 Föreningen ordnar en Jyllandsresa i sommar i samarbete med några av våra vänner i Dansk Botanisk Forening. Många danska specialiteter utlovas. Följ med! a18 Mer info
97 2003 129 Ordföranden har ordet: Hur går det för småsvaltingen? Visa PDF 2927 a18 Mer info
97 2003 130 Widgren, Å Kotula - guldknappar på spridning i Sverige? Visa PDF 2928 Widgren, Å. 2003. Kotula – guldknappar på spridning i Sverige? [Cotula coronopifolia – spreading in Sweden?] – Svensk Bot. Tidskr. 97: 130–133. Uppsala. ISSN 0039-646X. A large population of Cotula coronopifolia Asteraceae was found in 2002 in the province of Blekinge, S Sweden, and in the same year the species was found also on Gotland in the Baltic. Both localities are coastal pastures. The large number of plants at the Blekinge site indicates that the species has been established here for some years. It is speculated that C. coronopifolia has been spread to the new localities by migrating birds, maybe by barnacle geese Branta leucopsis. Kan det vara vitkindade gäss som ligger bakom de nya fynden av kotula på blekingska och gotländska strandängar? Blekingebotanisten Åke Widgren funderar kring denna lilla korgblommiga arts spridningsbiologi. u Mer info
97 2003 134 Persson, K Ängs- och betesmarksinventeringen - liten Tuva kan hjälpa många lass! Visa PDF 2929 Hur många hamlade träd finns det i Västra Götaland? Var ligger ängsladorna i Västerbotten? Frågor som dessa ska den kommande databasen Tuva kunna svara på. Jordbruksverket genomför tillsammans med länsstyrelserna en inventering av landets värdefulla ängs- och betesmarker. å Mer info
97 2003 135 Ek, T., Hagström, N. & Wadstein, M. Visst finns det barrskogar med hög biologisk mångfald i södra Sverige! Visa PDF 2930 Ek, T., Hagström, M. & Wadstein, M. 2003. Visst finns det barrskogar med hög biologisk mångfald i södra Sverige! [Old-growth coniferous forests with high biodiversity are present also in south Sweden.] – Svensk Bot. Tidskr. 97: 135–149. Uppsala. ISSN 0039-646X. We show that many redlisted species connected to coniferous forests have their main Swedish distribution south of the biological border zone between the north and south of Sweden, the limes norr­landicus. Many redlisted species associated with deciduous trees are mainly living in old-growth coniferous forests that are rich in deciduous trees. Our conclusions are exemplified with a geographical analysis of the distribution of core areas and redlisted species in Östergötland, SE Sweden, and by presenting five old-growth coniferous forests with high biodiversity. Det sägs ibland att barrskogar i södra Sverige inte innehåller särskilt mycket av intresse. Författarna visar här med exempel från Östergötland att detta är en sanning med modifikation! r Mer info
97 2003 150 Niklasson, M. & Fritz, Ö. Hur gammal kan en bok bli? En 400-åring upptäckt i Småland Visa PDF 2931 Niklasson, M. & Fritz, Ö. 2003. Hur gammal kan en bok bli? En 400-åring upptäckt i Småland. [A 400-year-old beech Fagus sylvatica found in Småland, SW Sweden.] – Svensk Bot. Tidskr. 97: 150–156. Uppsala. ISSN 0039-646X. In 2001 an extraordinarily old Fagus sylvatica tree was found in a beech forest at the Mårås nature reserve. The tree died in 2002. A sample from about 50 cm above ground contained 397 annual rings. Normally the beech in the area need between three and ten years to reach that height. The tree was therefore at least 400 years, and is the oldest dated individual reported so far in Northern Europe. Slow growth during most of its life is likely to have contributed to the high age by keeping its dimensions down. The tree showed no signs of having been pollarded. Nära den dåvarande riksgränsen mellan Danmark och Sverige spirade en bokplanta för 400 år sedan. Blev den Nordens äldsta? r Mer info
97 2003 157 Kers, L E Tryfflarna Tuber aestivum och T. mesentericum i Sverige Visa PDF 2932 Kers, L. E. 2003. Tryfflarna Tuber aestivum och T. mesentericum i Sverige. [Tuber aestivum Vitt. and T. mesentericum Vitt. (Ascomycetes) in Sweden.] – Svensk Bot. Tidskr. 97: 157–175. Uppsala. ISSN 0039-646X. During the inventory of Swedish truffles, Tuber aestivum and Tuber mesentericum were discovered in many locations on the island of Gotland, the former species also on the island of Öland. Both islands are situated in the Baltic Sea, southeastern Sweden, and are mainly formed from calcareous bedrock. On Gotland, mature ascocarps were collected in mid-September 1990, 1992, 1995, 1998, and 2000, on Öland in mid-October 2000. The Swedish populations of these species are described. The two species are clearly separated only by their different ascospore size, herein exemplified by spore length (fig. 2). The ornamentation of the ascospores is also a useful indicator but somewhat variable in T. aestivum where it can come close to “the mesentericum type” of ornamentation. Quantitative variation is also shown by the shape, size and striation of the peridial warts, and by the fovea. I found no species differentiation in the peridial anatomy, gleba, asci, spore shape, or height of the ascospore ornamentation (perispore). Both species have lactifers in the gleba, which produced a milky emulsion in the samples studied. The species are closely related and T. mesentericum is sometimes treated as an intraspecific entity of T. aestivum. The controversial and confusing taxonomy and nomenclature of T. aestivum is commented on. The ascospores of Swedish T. aestivum have an ornamentation (1.8–) 3.6 – 5.4 (–9,0) µm high, and this variation is occasionally present in single ascospores. The height, often expressed as “c. 4 µm high”, is comparable with Vittadini´s original material as shown in Vittadini (1831, Table V, fig. XI). Also a lower ornamentation “c. 2 µm high” has been recorded from Italy and southern France. However, the geographical distribution and the taxonomical significance of this finding have not yet been confirmed. In fact, both species are inadequately studied. Consequently, it appears to be premature to adopt a taxonomical splitting of T. aestivum on the basis of the said difference in height of the ornamentation. Likewise, I find it premature to apply an intraspecific status to T. mesentericum. A revision of the Tuber aestivum group of species with lectotypes selected, is highly desirable. The variation found in the ascospore length of both species is shown in fig. 2. The “basal” fovea may represent a structural base of the ascocarps, but is randomly oriented on the ascocarps in situ (fig. 4). The Swedish localities of both species have been mapped (fig. 7). Ascocarps, ascospores, and habitats are depicted photographically. Both species are found in locations characterized by a dense vegetation of Corylus avellana often with Quercus robur and other deciduous shrubs and trees. The ligneous elements may have local continuity extending as far back as to the original nemoral woods. The two species appear to differ in ecological demands. T. mesentericum occurs on slopes, situated on glaciofluvial eskers or below steep rocky hillsides, whereas T. aestivum occurs on the more level ground of the old wooded meadows. The different topography entails differences in soil, hydrology, pH, etc. The paper includes comments on several edaphic features. Tryffelspecialisten Lars E. Kers ger här en uttömmande beskrivning av de två spännande tryffel­arter som hittats på Gotland och som tidigare omtalats i SBT (häfte 4, 2001), Tuber aestivum och T. mesentericum. Den förstnämnda visar sig nu också finnas på Öland. s2 Mer info
97 2003 176 Jonsson, F. Alpasberget - ny lokal för elfenbenslav Visa PDF 2933 Jonsson, F. 2003. Alpasberget – ny lokal för elfenbenslav. [Heterodermia speciosa found in Norrbotten, N Sweden.] – Svensk Bot. Tidskr. 97: 176–178. Uppsala. ISSN 0039-646X. A new locality for the lichen Heterodermia speciosa was found in 1999 on the mountain Alpasberget in Norrbotten. It grows on bryophytes on a southwest-exposed rock together with other rare lichen species. Some specimens were fertile. This is the richest known Swedish locality. H. speciosa is red-listed in Sweden as Endangered (EN). Ett mystiskt skimrande fjärran berg fångade Fredrik Jonssons intresse. Så upptäcktes landets rikaste lokal för elfenbenslav! Detta är fjärde delen i serien om våra fridlysta lavar. s3 Mer info
97 2003 179 Karlsson, T. Nyheter i den svenska kärlväxtfloran IV. Enhjärtbladiga växter. Visa PDF 2934 Karlsson, T. 2003. Nyheter i den svenska kärlväxtfloran IV. Enhjärtbladiga växter. [Additions and corrections to the checklist of Swedish vascular plants IV. Monocots.] – Svensk Bot. Tidskr. 97: 179–197. Uppsala. ISSN 0039-646X. In 1998 a checklist of vascular plants in Sweden was published in Svensk Botanisk Tidskrift; taxa from the other Nordic countries were also included. Additions and corrections covering the dicots have been given in three previous issues of this journal. This paper covers the monocots. In the families treated, 40 taxa (including one subspecies and five hybrids) are added for Sweden. Ten of these have not previously been published: Yucca filamentosa, Scilla mischtschenkoana, Lilium ×marhan, Gladiolus ×hortulanus, Dactylorhiza incarnata var. cruenta × lapponica, D. incarnata var. incarnata × lapponica, D. lapponica × maculata subsp. fuchsii, Tinantia erecta, Digitaria ciliaris, and Urochloa panicoides. One species (Muscari neglectum) has been incorrectly reported from Sweden and has to be omitted from the checklist. A further 11 taxa are new for the Nordic countries, but unknown from Sweden. Most additional taxa are garden escapes but eight are native, viz. Dactylorhiza incarnata var. lobelii (Denmark and Norway), Epipactis helleborine var. renzii (Denmark, endemic), Luzula divulgata (Sweden), Carex bigelowii subsp. arctisibirica, C. capillaris subsp. fuscidula, Festuca edlundiae, Poa pratensis subsp. colpodea (all Svalbard) and Puccinellia finmarchica (Norway, as yet undescribed, possibly endemic). Detta är den fjärde och avslutande artikeln i den serie där Thomas Karlsson redovisar nytillskott bland de svenska kärlväxterna sedan 1997. Ett nytt system för de enhjärtbladiga växterna presenteras också, och aktuell forskning om orkidéernas släktskap berörs. Som grädde på moset får vi en nyckel till alla de 13 arter av Iris som har hittats i Norden. u Mer info
97 2003 198 Kylin, H. En rik förekomst av slöjstinksvamp Visa PDF 2935 Kylin, H. 2003. En rik förekomst av slöjstinksvamp. [Phallus impudicus var. pseudoduplicatus found in Skåne, S Sweden.] – Svensk Bot. Tidskr. 97: 198–200. Uppsala. ISSN 0039-646X. Over 25 fruiting bodies of the rare fungus Phallus impudicus var. pseudoduplicatus were found in 2002 at a spruce forest site in NE Skåne, S Sweden. P. impudicus var. pseudoduplicatus was rapidly consumed by snails and slugs. The molluscs were mainly attracted to the receptacle. In contrast, P. impudicus, which was also present at the site, attracted flies, and mainly to the gleba. Att flugor i stora mängder dras till stinksvampens fruktkroppar är ju väl känt. Här berättar Henrik Kylin om ett rikligt fynd av den ovanliga formen slöjstinksvamp. Den visade sig i stället vara mycket intressant för sniglar! s2 Mer info
97 2003 201 Dahl, M. Kampen om barken - gul dropplav och ekspik på ek Visa PDF 2936 Dahl, M. 2003. Kampen om barken – gul dropplav och ekspik på ek. [Cliostomum corrugatum – a possible parasite on Calicium quercinum.] – Svensk Bot. Tidskr. 97: 201–205. Uppsala. 0039-646X. I have investigated the red-listed lichens Cliostomum corrugatum and Calicium quercinum growing on oak Quercus robur in Östergötland, S Sweden. For both species, I found a positive relationship between oak diameter and the probability of presence. C. corrugatum was found on significantly fewer shaded oaks than on exposed oaks, indicating a negative influence of increasing stand density. C. corrugatum on shaded oaks were also often in poor condition. C. quercinum, on the other hand, was found on both exposed and shaded trees in equal proportions. C. quercinum was concluded to be parasitic on C. corrugatum based on the fact that the inner structure of the thallus of a joint occurrence displayed a mixture of the characteristics of the individual species. The parasitic relationship was also supported by examining the secondary metabolites of the joint occurrences. These were found to contain either atranorin and usnic acid, found in C. corrugatum, norstictic acid, found in C. quercinum, or all metabolites together. Lavar kan ibland växa parasitiskt på varandra. Maria Dahl visar här att så också verkar vara fallet mellan två ovanliga lavar som man kan hitta på gamla ekar. r Mer info
97 2003 205 Nordén, B. Tillägg om sköldlavar Visa PDF 2937 s3 Mer info
97 2003 206 Föreningsnytt: Höstkonferens i Uppsala 18-19 oktober Visa PDF 2938 a18 Mer info
97 2003 207 Föreningsnytt: Verksamhetsberättelse för 2002 Visa PDF 2939 a18 Mer info
97 2003 208 Föreningsnytt: Kalendarium 2940 a18 Mer info
97 2003 209 Ordföranden har ordet: Uttåg ur sommarhagen Visa PDF 2941 a18 Mer info
97 2003 210 Kullman, I Förändringar i fjällens växtvärld - effekter av ett varmare klimat Visa PDF 2942 Kullman, L. 2003. Förändringar i fjällens växtvärld – effekter av varmare klimat. [Changes in alpine plant cover – effects of climate warming.] – Svensk Bot. Tidskr. 97: 210–221. Uppsala. ISSN 0039-646X. Elevational limits of some vascular plants in the southern Swedish Scandes have risen significantly in response to slightly less than 1°C climate warming over the past century and, in particular, warmer winters since 1988. Present-day elevational limits are compared with historical records from the 1950s. The reality of the advance is confirmed by the juvenile character of the outlier specimens, as evidenced by annual ring counts (tree species) and documented by photographs. The tree-limits have advanced maximally by 100–150 m since the early 20th century, while the upper range limits of these tree species are on average 200–250 m higher than in the 1950s. Over the latter period, some shrubs, dwarf-shrubs and herbs have shifted upslope by 100–175 m, whereas other species have not changed at all. Thus, species-specific response patterns to a certain climatic event are empirically sustained. As a consequence of vanishing late-lying snow patches, grasses have expanded to form a virtual “grass steppe” over wide areas previously dominated by low-growing snow-bed species. Conceivably for the first time since the early Holocene, the thermophilic (nemoral) tree species Acer platanoides and Ulmus glabra have become established in subalpine birch forest. This seems to be part of a general biogeographical shift in northern Sweden, implying altitudinal and latitudinal expansions of such plant (and animal) species. As often surmised, climate warming has also been associated with the spread of exotic tree species, e.g. Pinus contorta and P. cembra, into undisturbed subalpine vegetation. These changes may be ephemeral, but demonstrate that the alpine plant cover is more dynamic than previously realized. In case of a sustained warming, many plant species will obviously not be subjected to dispersal limitation. Ädla lövträd på marsch uppför fjällsidorna. Blir det följden av nutidens allt varmare klimat? Ekologen Leif Kullman visar här att många träd och buskar har höjt sina höjdgränser i den jämtländska fjällvärlden med 150–250 meter under de senaste femtio åren. r Mer info
97 2003 222 Rosquist, G Sandmålla - ett nytt fynd för Halland Visa PDF 2943 Rosquist, G. 2003. Sandmålla – ett nytt fynd för Halland. [Atriplex laciniata found in Halland, southwestern Sweden.] – Svensk Bot. Tidskr. 97: 222–224. Uppsala. ISSN 0039-646X. In the summer of 2002 a new locality of Atriplex laciniata was found in Frillesås, Halland, at the Swedish west coast. A. laciniata is an annual species and occurs together with other Atriplex-species at the upper part of shores with sand or gravel substrates. The species is a late, spontaneous immigrant into Sweden, which suddenly appears in high numbers and at new localities where it has not been observed before. The year 2002 may have been a good year for A. laciniata, the species was found on several localities on the west coast of Sweden, including the Frillesås locality. Gabrielle Rosquist berättar här om den sällsynta sandmållan som hon hittade på ett litet sandstrandsparti i halländska Frillesås. Arten är känd för att vara något av en periodare och kan plötsligt dyka upp i stora mängder på en helt ny växtplats, lika snabbt som den kan försvinna från en tidigare välkänd lokal. u, Halland Mer info
97 2003 225 Hedenäs, L., m fl Hur våra herbarier kan användas för att bedöma om arter blivit vanligare eller mer sällsynta Visa PDF 2944 Hedenäs, L., Bisang, I., Tehler, A., Hammarberg, C., Hamnede, M., Jaederfelt, K. & Odelvik, G. 2003. Hur våra herbarier kan användas för att bedöma om arter blivit vanligare eller mer sällsynta. [A method for evaluating temporal frequency variation, based on herbarium material.] – Svensk Bot. Tidskr. 97: 225–236. Uppsala. ISSN 0039-646X. A method to evaluate whether changes in individual species’ collecting frequencies over time deviate from what could be expected based on changes in the general collecting activity in an area is described. The method, which was presented in detail by Hedenäs et al. (2002), can be used to separate apparent frequency changes from real changes. The factors behind revealed changes in collecting frequency must then be evaluated for the individual species. The studied example species suggest, among other things, that the decrease in forest moss species of southern Sweden was most likely initiated more than 100 years ago, and that the decline was most drastic in the first half of the 20th century. Det är modernt att prata om hur viktiga våra samlingar av djur och växter är för naturvårdsarbetet och biodiversitetsforskningen. I stället för att bara prata beskriver här sju personer som dagligen arbetar eller har arbetat i Sveriges största kryptogamherbarium en metod för att studera arters frekvensförändringar baserat på herbariematerial. k Mer info
97 2003 237 Nordin, A Hack i häl på Du Rietz - om lavar, strandzonering och reglerade vatten Visa PDF 2945 Nordin, A. 2003. Hack i häl på Du Rietz – om lavar, strandzonering och reglerade vatten. [Hard on the heels of Du Rietz – on lichens, riparian zones and regulated waters.] – Svensk Bot. Tidskr. 97: 237–248. Uppsala. ISSN 0039-646X. Lichens collected by G. E. Du Rietz along rivers and lakes of northern Sweden in the 1950s and 60s were investigated and the localities revisited along the Piteälven and Umeälven Rivers. The collections, together with Du Rietz’s notes, gave good insight into the lichen flora of the different riparian zones distinguished by Du Rietz: the epilittoral, the upper, middle and lower geolittoral, and the hydrolittoral zones. The field visits indicated that the lichen flora of unregulated stretches of the Piteälven River had remained practically unchanged, while that of the shores of the regulated lakes Gardiken and Överuman in the Umeälven River system had deteriorated, at Gardiken severely so. Particularly the middle zones were poorly developed. Species of the lower geolittoral zone seemed to have a larger regenerative capacity, and, contrary to Du Rietz’s misgivings, a seemingly vigorous population of the rare species Lempholemma radiatum had survived the regulations. Lavforskaren Anders Nordin har åkt i storsamlaren G. E. Du Rietz fotspår längs Pite- och Umeälven. Liksom för kärlväxterna visar sig lavfloran ha mycket svårt att uthärda förhållandena längs en reglerad älv. r Mer info
97 2003 249 Botanisk litteratur: Botaniska strövtåg. Svenska och engelska Visa PDF 2946 a7 Mer info
97 2003 249 Botanisk litteratur: Den nya nordiska floran Visa PDF 2947 a7 Mer info
97 2003 250 Danell, E., m fl Debatt: Om biologens ansvar Visa PDF 2948 Danell, E., Jakobsson, I., Knutsson, T., Olofsson, R., Thomsson, O., Wedén, C., Welin-Berger, S. & Widbom, B. 2003. Om biologens ansvar. [On the biologist’s responsibility.] – Svensk Bot. Tidskr. 97: 250–251. Uppsala. ISSN 0039-646X. The authors argue that data about black truffles need to be classified by the herbaria, i.e. only be available to scientists. The reasons are to avoid trespassing, theft and damage on surrounding flora, and to encourage reports from landowners. Collection as a threat to black truffles is rejected; instead, biotope destruction is of concern. According to local authorities, it is not allowed to collect truffles without the landowner’s permission, which should stimulate management favouring truffles. The means for biologists to contribute with their knowledge to support rural societies and their biodiversity is discussed. a21 Mer info
97 2003 252 Sunhede, S & Vasiliauskus, R Hotade tickos på ek i Litauen Visa PDF 2949 Sunhede, S. & Vasiliauskas, R. 2003. Hotade tickor på ek i Litauen. [Threatened polypores on oak in Lithuania.] – Svensk Bot. Tidskr. 97: 252–265. Uppsala. 0039-646X. Rare and endangered species of Aphyllophorales have been studied on Quercus robur in Lithuania. In total, 5455 trees and 742 stumps of oaks have been investigated in pure oak stands, mixed deciduous woods, mixed coniferous–deciduous woods, parks, and in open landscapes. Fungi in the herbarium BILAS (Vilnius) were examined. The ecology, distribution, and status of the following polypores are treated, viz Fistulina hepatica (Schaeff.: Fr.) With., Grifola frondosa (Dicks.: Fr) S.F.Gray, Hapalopilus croceus (Pers.: Fr.) Bond. & Sing, Inocutis dryophila (Berk) Fiasson & Niemelä, Inonotus dryadeus (Pers.: Fr.) Murr., Piptoporus quercinus (Fr.) Pilát, and Polyporus umbellatus (Pers.) ex Fr. Each species is briefly described and localities are listed in detail. All species, except F. hepatica and P. quercinus, are included in the Lithuanian Red List of fungi. We suggest these two species should be added to the list, and classified according to the IUCN categories Near Threatened (NT) and Endangered (EN), respectively. The importance of saving the right type of substrate and habitat for the actual species is stressed. Thick dead, standing or fallen trees, and old stumps should not be removed, as F. hepatica, G. frondosa, H. croceus, and P. quercinus may continue to fructify for many years on this type of wood. Suppression of old host trees, formerly growing in a more open environment, is a problem at many sites. A proper clearing around these oaks is necessary to keep the oaks alive as long as possible. The necessity of favouring younger oaks of different age classes in the stands is pointed out, as a continuous supply of thick host trees is needed to preserve the fungi. Hapalopilus croceus, one of Europe’s most endangered fungi, fructifies on old thick oaks, a substrate that becomes more and more rare. All Lithuanian host trees of H. croceus are proposed to be preserved (even when dead) together with a sufficient number of oaks in the surroundings. In Sweden, which is still one of the strongholds of H. croceus in Europe, the species is classified as Critically Endangered (CR) and since 2000 also protected. The following two oak sites in Lithuania are highly recommended to be preserved, more closely investigated, and managed for the future: Punios Šilas (squares 31, 32 & 38), Alytus district. In this very valuable locality, where many old and thick oaks are suppressed by surrounding younger trees, we found H. croceus (on 11 oaks), I. dryophila, F. hepatica, P. quercinus, and the red-listed beetle Osmoderma eremita (Scop.). “Kauno Ažuolynas” in Kaunas is a unique park with more than 800 mostly old, thick oaks, mixed with, e.g., Tilia. Here we observed F. hepatica, G. frondosa (on 11 oaks), H. croceus (on 8 oaks), and I. dryophila. Över 6000 ekar och ekstubbar runt om i Litauen har svampkännarna Stellan Sunhede och Rimvydas Vasiliauskas fingranskat. De ger oss här närmare besked om hur läget är för sju av de mest sällsynta tickorna. s2 Mer info
97 2003 266 Blomgren, E Botanikdagarna i Norrbotten 2003 Visa PDF 2950 Den nordöstligaste delen av vårt land var målet för den 25:e upplagan av föreningens Botanikdagar. Evastina Blomgren berättar här om fyra spännande dagar. a18 Mer info
97 2003 270 Föreningsnytt: De Vilda Blommornas Dag i Norden har kommit för att stanna Visa PDF 2951 a18 Mer info
97 2003 271 Föreningsnytt: Guldluppen 2003 Visa PDF 2952 a18 Mer info
97 2003 272 Föreningsnytt: Årsmötet 2003 Visa PDF 2953 a18 Mer info
97 2003 273 Ordföranden har ordet: Ett rikt växt- och djurliv Visa PDF 2954 a18 Mer info
97 2003 274 Rydberg, H De svenska strandmaskrosorna Visa PDF 2955 Rydberg, H. De