Idag mottog Floraväktarna Världsnaturfonden WWF:s pris Årets miljöhjältar 2020.
För att kunna bevara biologisk mångfald krävs att man har aktuell kunskap om var arterna finns och hur det går för dem. Först med denna kunskap kan man prioritera och utforma naturvårdsinsatser dit de gör bäst nytta. Idag sker denna miljöövervakning i stor utsträckning på ideell basis, genom floraväkteri, fågeltaxering, dagfjärilsövervakning och andra liknande initiativ.
Över 10 000 observationer av tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, björk och hägg rapporterades in från nästan 2 000 platser i landet, när Vårkollen ville veta hur långt våren hade kommit under Valborgshelgen, vilket är 25 procent mer än de föregående åren. Dessa växters blomning respektive lövsprickning har kommit långt norrut i år jämfört med observationer för 100 år sedan, men jämfört med de senaste fem årens vårkollar blev det ganska nära medel, då våren tog halt sista veckan innan Valborg och i nordligaste Sverige och fjällen låg snön fortfarande djup.
Med vårtemperaturer redan i januari kom många vårtecken extremt tidigt i år. Sedan har vädret varierat, med rekordmycket snö längst upp i Riksgränsen, stormar med kylig vind och slutligen vårvärme igen. Kanske hinner våren övergå till sommar redan innan Valborg, i söder. Hur växterna har reagerat på denna galna vår, runt om i landet, vill Svenska Botaniska Föreningen få veta. Allmänheten uppmanas att kolla upp en handfull vårtecken under Valborgshelgen (30 april–1 maj), och sedan rapportera in dessa till Vårkollen.
I dag är det vårdagjämning. Men stora delar av landet har redan fått känna på våren i år, även om vi fått lite bakslag i vädret emellanåt efter det. I år verkar dock våren ha kommit ovanligt tidigt och nått ovanligt långt upp i landet redan. Frågan är hur långt våren ska ha hunnit när vi kommer fram till Valborgshelgen.
