Djupdyk i ängens historia

Om du förstår det historiska ängsbruket blir mångfalden bland dagens vilda växter lättare att rädda.

TEXT: EMIL V. NILSSON

Recensionen är publicerad i Svensk Botanisk Tidskrift nummer 1 (2021). Klicka här för att få reda på hur du kan bli medlem i Svenska Botaniska Föreningen och få tidskriften hem till dig.


Idag slås ängar med helt andra syften än de historiska. Ängshöet behövs sällan. Samtidigt är intresset för ängar och deras biologiska mångfald större idag än på länge, inte minst utifrån att de är levande biologiska kulturarv. Idag betas en stor del av de tidigare ängarna och flera historiska ängstyper har troligen försvunnit helt.

Naturvårdsverket och Riksantikvarie-ämbetet har finansierat denna kunskapssammanställning som är framtagen i samarbete med Centrum för biologisk mångfald där de två författarna arbetar. Syftet är framför allt att ge den intresserade läsaren en djupare kunskap om olika ängstyper och deras historiska skötsel. Det är däremot ingen skrift som försöker bjuda in nya intresserade. Som läsare får du hitta det du söker med en viss ansträngning.

Ängar och slåtter. Historia, ekologi, natur- och kulturmiljövård. 
T. Lennartsson & A. Westin. Riksantikvarie­ämbetet 2019. ISBN 978-91-7209-838-1. 161 sidor. Laddas ner från Riksantikvarie­ämbetet eller köp från t.ex. Bokus för 281 kr.

Författarna har en lång erfarenhet av att använda historiska källor och ledtrådar i landskapet för att anpassa en aktiv skötsel därefter. Tommy Lennartsson doktorerade på fältgentiana och har skrivit åtgärdsprogrammet för arten men har på senare tid framför allt arbetat med hävdens betydelse i ängs- och naturbetesmarker. Anna Westin har doktorerat i agrarhistoria på naturvårdsaspekter av den historiska beteshävden i södra Sverige.

“För mig har den här boken varit ett viktigt redskap för att fördjupa mig i historiska kartor och få en mer dynamisk syn på det historiska landskapet.”

I Sverige är ängar liksom naturbetesmarker människoskapade gräsmarker. För ängarnas del är slåttern, efterbete och diverse andra åtgärder det som bidrar till att vegetationen hålls låg, konkurrensstarka arter hålls tillbaka av både slåtter och näringsutarmning, att träd och buskar hålls tillbaka och att åtgärder gör så att det inte ansamlas ett tjockt förnalager på marken. Det här är en typ av jordbruk som människor hållit på med i minst 2500 år här i landet, med olika upp- och nedgångar som författarna redovisar i detalj. De konstaterar att det idag finns mindre än en procent kvar av den ängsyta som fanns år 1870 och att den totala minskningen vore än större om uppodlingen av ängarna som påbörjades redan på 1700-talet togs med.

Jag är själv väldigt intresserad av kopplingen mellan det traditionella brukandet av landskapet där jag bor och hur det har påverkat den mångfald av växter som finns här idag. För mig har den här boken varit ett viktigt redskap för att fördjupa mig i historiska kartor och få en mer dynamisk syn på det historiska landskapet. Jag rekommenderar boken för dig som redan börjat fördjupa dig i ängar och hur man bäst anpassar deras skötsel.