En mångfald av både natur och kultur

Den biologiska mångfalden handlar om så mycket mer än artlistor.

TEXT: EMIL V. NILSSON

Biologisk mångfald är ett svårfångat och brett begrepp. Boken är en antologi som försöker fånga in de viktigaste – och även en del perifera – delar av begreppet genom att låta en mängd författare skriva kortare texter på temat. Utgångspunkten är ett svenskt perspektiv. 

Den biologiska mångfalden handlar om så mycket mer än artlistor.  I början av boken har Bengt Gunnar Jonsson en mycket läsvärd sammanfattning av grunderna i den biologiska mångfalden. Linda Laikre och Kerstin Johannesson går igenom genetisk mångfald på ett pedagogiskt sätt. Även Margareta Ihse lyfter en annan nivå – mångfald av ekosystem – som handlar om samverkan mellan olika arter på olika trofinivåer. Jag läser dessa kapitel med stor behållning men blir samtidigt oroad över hur det står till med mångfalden i Sverige idag. Det räcker med att titta på den svenska rödlistan för att förstå att utvecklingen går åt fel håll. 

Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor!
Tunón, H. & Sandell, K. (red.) 2021. SLU Centrum för biologisk mångfald & Naturvårdsverket. ISBN 978-91-88083-35-7. 374 sidor. Kan laddas ner på slu.se/antologi-bm eller köpas på bokhandel.

Sverige har som land skrivit under diverse avtal som ska styra makthavarnas beslut för att gynna mångfalden. Torbjörn Ebenhard som är föreståndare för SLU Centrum för biologisk mångfald förklarar hur konventionen för biologisk mångfald (CBD) tillkom och hur konventionen påverkar Sverige genom regeringen. I det efterföljande kapitlet går Torbjörn igenom hoten mot mångfalden globalt och konstaterar att en miljon arter riskerar att dö ut. 

Personligen så föredrar jag de kapitel som behandlar biologisk mångfald som en del av biologin. Så som Margareta Ihse skriver i slutet av sitt kapitel – ”vi behöver naturen, men naturen behöver inte oss”. Därför har jag svårare att hänga med i de kapitel som tar upp traditionell kunskap, naturpedagogik och hur begreppet kan lyftas in i samhällsplaneringen. Jag förstår att det finns ett sådant behov, men för mig hade boken gärna fått ha ett smalare och tydligare tema. 

Det finns även drag av myndighetsspråk i vissa av texterna. Det har tillkommit många nya termer, framför allt inom plattformen för biologisk mångfald (IPBES). Begreppet ekosystemtjänster har utvecklats till naturnyttor och det blir en språklig djungel vars syfte och mål kan vara svåra att förstå.

Samtidigt kommer jag att ha mycket nytta av den här boken som ett referensverk. Det råder ingen tvekan om det. Men det är inte heller en bok som jag läser från pärm till pärm.