Rapportera i Artportalen

Rapportera dina artfynd i Artportalen! Genom att göra det bidrar du med viktig kunskap. Dina fynduppgifter kan tillsammans med andras vara viktiga pusselbitar för att förstå arters utbredning och ekologi. De kan också vara viktig information för att förstå och tolka olika naturmiljöer och naturvärdesbedöma dem.

Alla fynduppgifter är viktiga, både de av sällsynta arter och de av vanliga arter. Uppgifter om naturvårdsintressanta arter kan bidra vid en naturvärdesbedömning av den plats du hittat den på. De kan vara ett viktigt underlag när man gör en skötselplan för ett skyddat område eller för att styra en exploatering till en plats där den gör mindre skada. Uppgifter om vanliga arter kan användas vid fenologistudier, studier om klimatförändring och andra förändringar i landskapet.

Ta därför för vana att rapportera alla dina artfynd i Artportalen när du kommit hem från en utflykt. Om du vill kan du rapportera dina fynd med mobilen direkt i fält.

Artportalen är en webbplats för observationer av Sveriges växter, djur och svampar. Vem som helst kan rapportera vilka arter de sett i naturen och söka bland de över 80 miljoner fynduppgifterna, som privatpersoner såväl som yrkesverksamma naturvårdstjänstemän och forskare har bidragit med.

Artportalen är ett viktigt verktyg för professionell såväl som ideell naturvård och en unik källa till kunskap som redan nu leder till riktade naturvårdsinsatser och som kan hjälpa oss att se trender för att förebygga miljö- och klimatproblem. Artportalen är även en mötesplats för naturintresserade, som på ett enkelt och säkert sätt kan hålla koll på sina och andras fynd och utbyta kunskaper med varandra.

Artportalen utvecklas och drivs av SLU Artdatabanken på uppdrag av Naturvårdsverket.

Om du ännu inte är bekant med Artportalen rekommenderar vi att du sätter dig framför datorn och går in på artportalen.se, klicka sedan på Kom igång. Där finns utförlig information om vad Artportalen är, hur du skapar ett konto och hur du rapporterar dina fynduppgifter.

Var frikostig med information om dina fynd.

Ange gärna i vilken biotop du hittade växten. Om det är mossor, lavar eller svampar du hittat kan det även vara relevant att ange vilket substrat de växte på. Den här informationen är guld värd. Inte bara för att den bidrar till ökad kunskap och förståelse för arten. Om någon vid ett senare tillfälle försöker återfinna arten på platsen men inte lyckas kan information om biotopen ge en förklaring: platsen kan ha förändrats sedan fyndet gjordes.

För arter som vi vet mycket lite om är det viktigt att man även redovisar information om fyndet. För dessa arter är det bra om du i kommentarsfältet kan beskriva ditt fynd, till exempel med viktiga karaktärer som du använde dig av vid artbestämningen. Om du vid artbestämningen har fått hjälp av en expert så ange gärna hens namn. Om du har sparat ett kollekt så ange gärna var det finns. Skicka gärna in det till ett av våra offentliga herbarier, så kan det bevaras för framtiden och bidra till att bekräfta din artbestämning.

Bifoga även foto till din fyndrapport. Tänk då på att fotot ska visa detaljer som är viktiga vid artbestämningen. Det kan vara foton tagna i fält eller hemma vid arbetsbordet. Det kan också vara foto på mikroskopiska detaljer eller miljöbild från växtplatsen.

Rapportera bara det du vet, avstå från preciseringar du inte har täckning för. Underarter och varieteter ska du bara ange om du verkligen har granskat karaktärerna och förvissat dig om att det är en viss underart eller varietet. Annars rapporterar du på artnivå. Att en viss underart verkar rimlig utifrån vad som är känt om dess förekomst och vanlighet räcker inte som säkerhet. Det finns många former som inte hör till någon underart – det ligger just i begreppet underart att det finns mellanformer och gradvisa övergångar.

Om du är det minsta osäker på artbestämningen anger du Osäker artbestämning (kryssruta till höger om artnamnet i rapportformuläret). Det är inte skämmigt att visa att man är osäker, tvärtom visar det på gott omdöme. Även osäkra fynd kan ge värdefull kunskap. Genom att rapportera dem kan andra få chansen att besöka platsen och kanske bekräfta fyndet.

Noggrann lokalangivelse

Ange växtplatsens geografiska läge så noggrant du kan. Gärna med en noggrannhet på ± 25 meter eller mindre. Tänk att det ska vara lätt för en annan person att återfinna växtplatsen. För rödlistade och andra naturvårdsintressanta arter är det särskilt angeläget med noggranna lokaluppgifter då de används i naturvårdsarbetet.

I en del fall går det att med stor noggrannhet sätta en punkt på kartan, använd då gärna ortofoto som bakgrund. I andra miljöer behöver man ta en koordinat med GPS. Du kan använda antingen en separat handhållen GPS eller en app i mobilen för att ta koordinater. Oavsett vilken modell man använder så är det viktigt att inte ha för bråttom utan låta GPS:en eller telefonen få tid på sig att hitta satelliterna. Ha gärna på GPS:en hela tiden du är ute. Speciellt gäller detta när du ska ta koordinater i tät skog, eller vid bergbranter. Du får bättre koordinater om du sätter på apparaten ute på ett öppet område låter den finna satelliterna där och sedan går till platsen du ska ta koordinat för. Undvik att ta koordinaten inne i bilen, där kan bilens plåthölje störa kontakten med satelliterna så att man får en felaktig koordinat.

När man tar koordinater är det viktigt att ha koll på vilket koordinatsystem man använder. I Artportalen används koordinatsystemet RT90 som default. Du kan ändra inställning under Mina sidor/Inställningar om du hellre vill använda ett annat system.

Vid namngivning av en fyndlokal bör du utgå från en från en namngiven plats i terrängkartan och sedan ange ungefärligt avstånd och riktning, exempelvis ”Jälla, 250 m NO om”.

Ta för vana att i granskningsläget kontrollera att dina fynd verkligen hamnar på rätt ställe på kartan.

Du kan också använda kommentarsfältet för att ange ytterligare information som kan vara till hjälp för den som vill återfinna arten.

Om växtplatsen är utbredd kan man i stället använda en polygon. Då ska polygonen motsvara växtplatsens utbredning.

Kvarstående och förvildat

Det är i första hand vilda växter som ska rapporteras i Artportalen. Hit hör även från början odlade växter som spritt sig från odlingsplatsen. Odlade växter, i trädgårdar, parker och andra anlagda grönytor bör inte rapporteras. Inte heller utkast på kompost inom trädgårdar. Växter som hittas på utkast utanför tomtmark ska bara rapporteras om de är ordentligt rotade.

Kvarstående arter i övergivna trädgårdar och parker rapporteras som Ospontan (kryssruta till höger om artnamnet i rapportformuläret).

Växter som såtts eller planterats ut i vägkanter, anlagda ängar eller i andra naturvårdssammanhang ska initialt anges som Ospontan. Först när det gått några år och växten förökat och etablerat sig på platsen kan de anses vara spontana (även om ursprunget var ospontant).

Det här är viktiga uppgifter då man försöker ha koll på när främmande arter etablerar sig i naturen och potentiellt kan utgöra ett hot.

Ospontana fynd visas i Artportalen med klamrar runt artnamnet.

Validering

Artportalen är ett viktigt verktyg för svensk naturvård. Att uppgifterna rapporteras med så stor säkerhet som möjligt är av yttersta vikt, speciellt med avseende på artbestämning, lägesangivelse och datum. Var därför noggrann när du rapporterar.

För att ytterligare öka säkerheten på det data som finns i Artportalen har SLU Artdatabanken infört validering av data. Vid valideringen granskas uppgifternas trovärdighet av utvalda validerare som är experter på olika artgrupper. Det är inte alla fynduppgifter som valideras utan i första hand sådana som är naturvårdsintressanta på något sätt, sällsynta eller rent av nya arter i landskapet och invasiva arter. Fynduppgifter som avviker från känd utbredning granskas särskilt noga. Valideringen kan också fokusera på särskilt svåra artgrupper där vi står inför ny kunskap och behöver reda ut vilken eller vilka arter/underarter i ett komplex som faktiskt finns i landet och i så fall var och i vilka miljöer.

Om det vid valideringen finns osäkerheter kring ett fynd så förs en dialog med rapportören. Du får då ett mail med frågor om fyndet. Om du blir kontaktad av en validerare så betyder det oftast inte att det är något som är fel. Ofta handlar det om att hen behöver lite kompletterande information innan fyndet kan godkännas. När en fynduppgift blivit slutligt bedömd som godkänd eller underkänd låses fyndet så att det inte längre enkelt kan redigeras. Om du av någon anlednings skulle behöva justera eller komplettera fynduppgiften får du be valideraren att låsa upp fyndet.

Dina fynduppgifter är viktiga! Så ta för vana att rapportera dem i Artportalen. Hoppas att denna guide har rätat ut några frågetecken och gjort det lite lättare för dig att rapportera dina fynd.