En stor skara botanister samlades i Uppsala den 17–18 februari till en spännande föreningskonferens och för att fira SBF:s hundraårsjubileum med en stor fest på slottet.
Konferensens tema var flora förändringar och först ut var Anders Bohlin som kortsammanfattade de stora förändringar i Sveriges växtvärld som vi bevittnat under 1900-talet, både i skogen och i kulturlandskapet.
Kvartärgeologen Ann-Marie Robertsson från Stockholms universitet greppade om ett väsentligt större tidsavsnitt i sin intressanta redogörelse för vad vi vet om floran under tidigare mellanistider.Med hjälp av pollenanalys har man kunnat visa att de olika mellanistiderna haft olika förlopp. Trädslagen har koloniserat landskapet med olika hastigheter, och vissa arter, som exempelvis vingnöten, har i vår nuvarande mellanistid inte kunnat sprida sig alls, utan förekommer idag bara i Kaukasus. Från den förrförra mellanistiden finns bara ett fåtal fyndplatser, medan bilden är mycket klarare från den förra mellanistiden,speciellt om vi tittar något utanför landets gränser, i exempelvis Danmark och Polen.
Om modern forskning kring växternas spridningsförmåga berättade Ove Eriksson,växtekolog vid Stockholms universitet, både medryckande och initierat. Ove redogjorde för olika teoretiska samband man kan förvänta sig mellan exempelvis fröstorlek och spridningsförmåga och om de praktiska försök som har gjorts på hans institution och på andra håll. Det har bland annat visat sig att de flesta växter är tydligt spridningsbegränsade, vilket i dagens alltmer fragmenterade landskap gör att många arter knutna till det gamla kulturlandskapet har väldigt svårt att kolonisera lämpliga växtplatser. Kanske vi måste hjälpa dem på traven!
Efter lunch berättade Daniel Larson, SLU,om sina doktorandstudier på invasiva vattenväxter,främst sjögull och vattenpest, beskrivna bland annat i SBT nr 1/2006. De pågående klimatförändringarna skulle kunna leda till problem med nya arter i framtiden.
Efter föreningsinformation och årsmöte väntade så en trevlig middag på Uppsala slott där självaste Linné dök upp. Att få träffa en så storskara likasinnade gjorde honom, sina 300 år till trots, uppenbarligen på extra gott humör och han hade många spännande anekdoter ur sitt liv att förmedla.
Söndagsförmiddagen ägnades åt de alltmera kuta klimatförändringarna. Leif Kullman från Umeå universitet redogjorde sakligt och tankeväckande om de stora förändringar i trädgränse roch växtlighet han iakttagit under senare år i Jämtlands- och Härjedalsfjällen i samband med att klimatet blivit varmare, och som han också redogjort för i artiklar i SBT (nr 5/2003,6/2005). Intressant att notera är att den alltt idigare och fullständigare avsmältningen av alla snölegor måhända har en större inverkan på växtligheten än temperaturhöjningen i sig. Leif menar att tallen på sikt kommer att ta över fjällbjörkskogens domäner, speciellt i de södra fjällen.
Ulf Molau, Göteborgs universitet, redogjorde slutligen för de stora dragen inom forskningen kring ”Global change” inom de stora samarbetsorganisationerna som IPCC, men även för de stora lokala förändringarna på senare tid på fjällhedarna kring Latnjajaure i Torne lappmark.Ulf avslutade med att introducera oss i hans nya spännande forskningsintresse, klippekologi.
BENGT CARLSSON