Smörbollar tillhör familjen ranunkelväxter. Den fleråriga örten kan bli 70 cm hög. De nedre bladen är femflikiga och sitter på långa skaft. Stjälken är kal, ofta ogrenad och vid plantans bas sitter bruna rester av fjolårets blad. Stjälkbladen är mer kortskaftade och mindre flikiga.
Blommorna är stora och klargula, de mäter 2,5–3 cm i diameter. De yttre hyllebladen är många (10–15), välvda och gula, de omsluter helt de mindre nektarbladen (även de klargula och 10–15 till antalet). Frukten är en baljkapsel som innehåller mörkbruna och blanka frön.
Blomningen sker i maj–juli. I blommorna finner man ofta en liten blomsterfluga av släktet Chiastocheta som pollinerar växten och vars larver lever av fröna.
Smörbollar växer i hela Sverige men med tyngdpunkt i den norra halvan. Den har för övrigt en något ojämn utbredning och är ganska ovanlig i de östra delarna av landet (Hälsingland, Gästrikland, Uppland, Öland). Den är noterad från samtliga floraprovinser utom från Gotland.
Växtplatserna är fuktiga, gärna med rörligt grundvatten, och näringsrika. Ofta är de hävdade genom slåtter eller måttligt bete. Högörtängar, glesa lövskogar, kanten av skogskärr, längs vägkanter och bäckar, fjällbjörkskogar och videsnår är några miljöer där smörbollar växer. Betesdjuren undviker plantorna som är giftiga och smakar skarpt, åtminstone i färskt tillstånd.
Smörbollar har minskat inom delar av sitt utbredningsområde, främst i södra Sverige. En del av de inventeringar som avslutats under senare tid har visat en tydlig tillbakagång exempelvis från Skåne och Bohuslän. Många lokaler hotas av igenväxning när betet upphör.
Smörbollar är långlivade och kan hålla sig kvar på en ohävdad lokal något decennium. Men antalet plantor minskar successivt och någon nyetablering kan inte ske. Växten odlas en del och kan då sprida sig ut i det fria.
Smörbollar har många lokala namn vilket visar på dess popularitet. Ängsknappar, ängabollar, daldockor och bullerblomster är några mer välkända. I Norrland kallades växten laxblomster eftersom den visade sina blommor när laxen gick till och det viktiga fisket kunde börja. I Norge var det dags att börja slåttern när blommorna tappade sina kronblad. Det var vanligt att blommorna användes som utsmyckning och ströddes på golvet vid högtidliga tillfällen. Vid vårterminens avslutningen kunde lärarinnan föräras en bukett med blommande smörbollar.