Läs om bete året runt, kärlväxter hittade på träd och att inventera dammar med paddelbräda och mycket mer i nya numret av Svensk Botanisk Tidskrift.
Läs mer→Det är ett temanummer om fjällbotanik. Här kan du bland annat läsa om de tuffa levnadsvillkoren fjällväxterna har att tampas med...
Läs mer→Svenska Botaniska Föreningen är en av de miljöorganisationer som skrivit under uppropet.
Läs mer→Som medlem i Svenska Botaniska Föreningen får du möjligheten att delta i alla våra aktiviteter, samtidigt som du stödjer föreningens flora- och naturvårdsarbete.
Läs mer→
Läs om bete året runt, kärlväxter hittade på träd och att inventera dammar med paddelbräda och mycket mer i nya numret av Svensk Botanisk Tidskrift.
Vilda Växter nr 3 – tema fjällbotanik Ett nytt nummer av Svenska Botaniska Föreningens tidskrift Vilda Växter är nu på väg ut till prenumererande medlemmar. Det är ett temanummer om fjällbotanik. Här kan du bland annat läsa om de tuffa levnadsvillkoren fjällväxterna har att tampas med. Du får bekanta dig med några vanliga fjällväxter och en guide…
1938-2023 Svenska Botaniska Föreningens hedersmedlem Anders Bertilsson avled i går (18/9-2023) efter en tids sjukdom. Anders har under 40 års tid haft en aktiv roll inom svensk botanik. Han var en av de ledande inom Västergötlands floraprojekt och en av de mest engagerade inventerarna i projektet som resulterade i boken Västergötlands flora 2002. Han var…
Tio år. Fyrtio nummer. Hatten av för jubilaren och framför allt för personerna bakom. För dem som skapade tidskriften och för alla som under åren har bidragit med material. Otaliga notiser, artiklar och reportage om botanik och vilda växter. I årets andra nummer av Vilda Växter kan du läsa hur allt började och om arbetet…
På världsmiljödagen och nationaldagen rapporterade 1 100 medborgarforskare över hela landet in hur långt blomningen hade framskridit hemma hos sig. Flera av dem blommar numera i en större del av landet än vad de gjorde förr i tiden.
Kampanjen Försommarkollen är till för att visa hur klimatförändringarna har påverkat några av våra vanligaste blommor, och det görs genom jämförelser av blomningstidpunkten idag med när blomningen skedde förr i tiden.
Forskare och organisationer i internationellt upprop för svensk skog Idag när EUs skogsdirektörer träffas i Sverige går 260 forskare, samiska organisationer och mer än 60 miljöorganisationer – som tillsammans företräder millioner engagerade medlemmar – samman med krav om att skydda EU:s naturarv i norr. På swedishforestvision.org presenterar vi en holistisk vision för hur svenskt skogsbruk och svensk…
Våra mest blomrika marker är ängar och naturbetsmarker. Kanske var dessa marker som finast under Carl von Linnés tid? Därefter blev fältbotanik något av en svensk tradition, vilket inte minst har färgat av sig i böcker skapade för att lära grundskolans elever artbestämma växter. Om detta och mycket mer kan du läsa i senaste numret av Svensk Botanisk Tidskrift!
Det här är en bok med ett praktiskt grepp om mångfalden, från att sköta ängsmark till förändringar på landsnivå.
Det var på ett hygge som Suzanne Simard upptäckte att det finns stora fördelar med att låta träden stå kvar.
Åkerogräsen är viktiga för mångfalden i jordbrukslandskapet, men var finns de och vilka arter är vanligast? Nu hoppas Sebastian Sundberg som arbetar på SLU Artdatabanken att fler inventerar de prioriterade åkrarna. Klart du ska vara med!
