Syftet med projektet är att presentera tillförlitliga och moderna utbredningskartor över våra vilda kärlväxter. Kartorna kommer att publiceras både på nätet och som ett tryckt bokverk. Växtatlasen ska omfatta alla vilda kärlväxter, som har minst en bofast förekomst i landet. Kartorna ger en översiktlig bild av den svenska utbredningen baserad på milstora rutor.
Artportalen är den viktigaste källan för lokaluppgifter. Här finns cirka 80 % av alla digitaliserade uppgifter, där data från avslutade landskapsfloror är ett särskilt viktigt underlag för de nationella kartorna. Andra datakällor som det Virtuella herbariet och databaser för nationell miljöövervakning, kommer också att utnyttjas.
Även om alla datakällor innehåller miljontals uppgifter om kärlväxter, så är fördelningen ojämn. Det finns milrutor i Norrlands inland och fjälltrakter som inte har en enda digitalt publicerad observation. En viktig del i projektet är därför att stimulera till inventering av kartans vita fläckar.
Kan man då lita på att alla uppgifter är korrekta? Nej inte helt och hållet. Även om en granskning av uppgifterna i Artportalen har påbörjats finns alltid en hel del felaktigheter i öppna datakällor. En del förbisedda eller svårbestämda växter kan också behöva en extra översyn. Om kartorna ska vara tillförlitliga och fungera som en godtagbar nationell källa för utbredningsuppgifter så måste underlaget granskas. Detta är ett stort och omfattande arbete. Dessbättre har uppgifterna från landskapsfloraprojekten granskats redan innan flororna publicerades.
Projektets huvudinrikting är att visa växternas moderna utbredning. I många fall omfattar detta uppgifter registrerade från 1980 och framåt, alltså ett tidsspann på närmare 50 år. I jämförelse med det tidigare standardverket Hultens växtatlas som publicerades 1971 har dock åtskilligt hänt. Stora områden har karterats, nya växter har tillkommit och blivit bofasta, andra har minskat eller försvunnit helt och avgränsningen av arterna har också reviderats.
Även gamla uppgifter kommer i viss mån att redovisas, men har för närvarande en lägre prioritet än de moderna uppgifterna.
Vill du veta mer om hur en atlasinventering kan gå till? Då kan du lyssna på radioprogrammet naturmorgon från den 9 augusti där Kebnekaises flora kartläggs.
