Guldluppen 2006 tilldelas Stefan Ericson
Stefan Ericsson är Umebo sedan födseln och varit sin stad och region trogen. Han har varit och är verksam vid Umeå Universitet sedan årtionden. Trots perioder när artkunskaper ansetts av mindre betydelse och därför nedprioriterats har han troget och med kraft försvarat kärlväxtbotanikens ställning vid Umeå Universitet. Med den renässans som artkunskaperna fått under senare år har han Stefan nu anställning som ansvarig för herbariet UME och även periodvis arbete vid länsstyrelsens naturvårdsenhet i Västerbottens län.
Många generationer av studenter har fått sin botaniska skolning under Stefans ledning. Med okuvlig entusiasm och äkta intresse har han förklarat florans mysterier. Speciellt förmågan att se växternas alla karaktärer gör att även svårbestämda grupper och sterila exemplar blir begripliga i Stefans händer.
Stefan var med och grundade Västerbottens läns botaniska förening för drygt 25 år sedan och sedan starten funnits med i dess styrelse och ledning. Bland annat har han fungerat som tidskriften Natur i Norr’s botaniska redaktör under hela dessa utgivning. Föreningen har också varit en central drivkraft i utforskandet av Västerbottens läns flora. Detta är det till ytan största floraprojekt som pågår i Sverige och trots den stora areella utmaningen har projektet lyckats belysa stora delar av Västerbottens landskaps, Åsele lappmarks och Lycksele lappmarks flora.
Vid sidan av sitt floristiska arbete har Stefan fördjupat sina kunskaper i ”svåra grupper” som majsmörblommor, daggkåpor, och vattenväxter. Detta arbete har inneburit att ökad kunskap om dessa arters förekomst och ekologi i Sverige. Bland annat som en effekt av detta har han på senare tid varit med och tagit fram åtgärdsprogram för flera hotade arter.
Utan Stefan Ericsson’s flitiga botaniserade skulle kunskaperna om den norrländska floran varit avsevärt mindre.