Skip to main content

Under Valborgshelgen genomfördes Vårkollen för åttonde året i rad. Observationer av tussilago, blåsippor, vitsippor, sälg, björkar och hägg rapporterades in från medborgarforskare i hela landet, när Vårkollen ville veta hur långt våren kommit hos hemma hos dig.

 

Blomningen respektive lövsprickningen (björk) har inte kommit riktigt lika långt norrut i år som medeltalet av tidigare Vårkollar (2015-2021). För de tidiga arterna, har det tagit stopp vid snögränsen så att de inte avancerat längre än för 100 år sedan, medan de senare arterna har kommit en bit längre norrut än förr.

Under Valborgshelgen genomförde Svenska Botaniska Föreningen tillsammans med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet Vårkollen för åttonde gången. Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där forskare analyserar data om vårtecken som frivilliga rapporterat in. Med Vårkollen får vi en ögonblicksbild av hur långt våren kommit i landet vid samma tid varje år och kan på så sätt se om och hur vårens ankomst påverkas av klimatförändringar.

  • – Vi är glada att vi har ett stadigt intresse för att vara medborgarforskare och delta i Vårkollen. Vi hoppas så klart att detta ska bidra till ett ökat engagemang för våra vilda växter och vad som händer med dem i ett förändrat klimat, säger Mora Aronsson, ordförande för Svenska Botaniska Föreningen.
  • – Även om vi har forskningsresultat som visar att lövsprickningen hos björk och blomningen hos vårblommande arter tidigarelagts ett par veckor sedan 1900-talets början, vet vi att olika arter kommer att påverkas på olika sätt av klimatförändringen. Nu börjar vi skönja vad som är det nya ”normala”, men också att vårvädret enskilda år ställer till det, så att avvikelserna kan bli avsevärda, säger Ola Langvall vid Sveriges lantbruksuniversitet och samordnare för Svenska fenologinätverket.

Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fanns en liknande verksamhet, vilket gör att Vårkollens resultat kan jämföras med hur det såg ut vid Valborg för hundra år sedan. Till exempel var det normalt att björkarnas lövsprickning startade precis vid Valborg i allra sydligaste Skåne.

Vårkollen visar att det numera är normalt att lövsprickningen når ända upp till den naturliga Norrlandsgränsen till 1 maj. I år har dock björken bara börjat sin lövsprickning upp till Mälardalen, med Småländska höglandet undantaget. På samma sätt hade sälgen börjat blomma i hela Götaland och Sveland vid Valborg, enligt den historiska databasen, men i år har sälgen påbörjat sin blomning hela vägen upp till snögränsen (se SMHI:s snödjupskarta från 2022-04-30). Under ett par år tillbaka har också häggen, som tidigare började blomma först i mitten av maj i sydligaste Skåne, börjat blomma ända uppe till Svealand, men i år är det bara längst ut på väst- och sydkusten som häggen har börjat blomma på några få ställen. De tidigare Vårkollarna visar dock att i medeltal startar inte häggens blomning förrän efter 1:a maj, även i nutid.

I år har det varit väldigt tydligt hur olika vårvädret kan påverka olika arter, beroende på hur tidigt de blommar eller påbörjar sin lövsprickning. De tidiga arterna, såsom tussilago, blåsippa, vitsippa och sälg kom tidigt i blom tack vare en mild början på våren, medan björkens lövsprickning och häggblomningen, som är lite senare i starten, inte hann få tillräckligt med värme för att hinna slå ut innan den kyliga perioden i april inleddes och hela processen för att komma till lövsprickning respektive blomning stannade av. Vi ser också att de tidigblommande arterna fortfarande blommar i stora delar av landet, även om de började blomma för flera veckor sedan, medan ett år när våren kommer tidigt har de hunnit blomma över i södra Sverige. Det är också tydligt att t.ex. blomningen av tussilago och sälg i år har begränsats av att det fortfarande ligger mycket snö i Norrlands inland, vilket gör att dessa inte blommar längre norrut än förr i tiden, även om blomstarten troligtvis påbörjades tidigare i söder.

Försommarkollen 5-6 juni

För den som inte hann med att rapportera till Vårkollen, eller som är intresserad av att rapportera blomningen för arter som blommar lite senare, gör vi i år en uppföljare, nämligen Försommarkollen. Eftersom syftet med våra kollar är att se hur växterna påverkas av klimatförändringar, är det lika angeläget att se hur blomningen hos liljekonvalj, prästkrage, rönn, hägg och syrén har förändrats under 100 år vid tidpunkten för Världsmiljödagen den 5 juni, liksom var Sveriges nationalblomma, liten blåklocka, blommar i samband med Nationaldagen den 6 juni. Läs mer på www.försommarkollen.se.

Mer information

  • Nedan finns länkar till kartbilder, som presenterar en analys av årets Vårkollen-rapporter (färgade prickar). I samma kartor finns datumlinjer, som visar när respektive art i medeltal började blomma enligt de historiska data som samlades in under perioden 1873-1920. De grå nyanserna i bakgrunden på kartan visar hur Vårkollens observationer såg ut i medeltal under de tidigare 7 årens Vårkollar 2015-2021. För mer information om detta och Svenska fenologinätverket, kontakta Ola Langvall.
  • På www.vårkollen.se presenteras alla observationer som skickats in utan filtrering. Analyserna är gjorda på ett urval av dessa, med hög kvalitet.
  • Vårkollens folder kan laddas hem på www.vårkollen.se/filesharing/varkollen.pdf
  • Illustrationer av Vårkollens prioriterade arter och Vårkollens signaturbild kan laddas ned som zip-fil [http://tinyurl.com/zdbdt72]. Illustrationerna är fria att använda och kommer från: Lindman, C. A. M. 1917-1926: Bilder ur Nordens flora, tredje uppl. Wahlström & Widstrand. För tussilago-fotografiet ska ”FOTO: Gert Olsson/Scandinav” anges.