Skip to main content

Bokrecension

Efterlängtad flora väger två kilo

TEXT: PATRIK ENGSTRÖM

Den nya utgåvan av Norsk Flora är i toppklass även om det är tveksamt om den kan kallas fältflora.

Recensionen är publicerad i Svensk Botanisk Tidskrift nummer 1 (2023). Klicka här för att få reda på hur du kan bli medlem i Svenska Botaniska Föreningen och få tidskriften hem till dig.

Förra gången en ny version av Norsk Flora kom ut var 2005. Då hade Reidar Elven, professor vid till Naturhistoriska museet i Oslo, reviderat texten och bestämningsnycklarna ordentligt. Den var enligt många den bästa floran för bestämning av kärlväxter i norra delen av Sverige och framför allt fjällen. Nu 17 år senare har en ny uppdaterad och reviderad version kommit ut. Tidigare stod makarna Lid som författare medan man nu hittar Reidar Elven tillsammans med fyra andra botaniker.

Det första som slår mig när jag håller den nya floran i min hand är storleken. Den är större till formatet men framför allt tyngre och väger hela två kilo.

angarochslatter-omslag-560x792

Norsk Flora 8. utgåve. Reidar Elven, Charlotte S. Bjorå, Eli Fremstad, Hanne Hegre, Heidi Solstad 2022. Det Norske Samlaget. ISBN 978-82-5219-862-1. 352 sidor. Kan beställas från b.la. Naturbutiken för 915 kr.

Många nya arter i form av förvildade trädgårdsväxter har tillkommit. Antalet nya arter är drygt 500 och bildmaterialet har utökats med 470 nya teckningar varav 170 ersätter gamla som inte ansågs hålla måttet. Några av de inhemska arter som saknade illustration i förra utgåvan men som nu blivit avbildade är norddalsdaggkåpa Alchemilla semidivisa och klippfingerört Potentilla chamissonis.

Text och bestämningsnycklar känns precis som i förra upplagan ordentligt genomarbetade. En del bestämningsnycklar är omarbetade eller nya vilket bland annat märks för släktet drabor där den förra nyckeln nu ersatts av två nya, en för blommande plantor och en för plantor i frukt. Rensvingel Festuca × priolifera finns nu med i bestämningsnyckeln, vilket också gäller mörk flaskstarr Carex × saamica som inte längre betraktas som en varietet av flaskstarr med namnet C. rostrata var. borealis utan som en egen art, vilken ska ha uppstått ur hybriden mellan flaskstarr och rundstarr C. rotundata.

Norskpyrola stod i förra utgåvan som en egen art Pyrola norvegica men är nu placerad som en underart till islandspyrola med namnet P. grandiflora subsp. norvegica medan den i Sverige fortfarande betraktas som en underart till vitpyrola och då med namnet P. rotundifolia subsp. norvegica.

Många underarter har nu fått artstatus. Exempelvis vitbinka Erigeron eriocephalus (tidigare E. uniflorus subsp. eriocephalus), kärrbräsma Cardamine dentata (C. pratensis subsp. paludosa) och polarbräsma C. nymanii (C. pratensis subsp. angustifolia). Det finns också många exempel på växter som fått nya vetenskapliga namn men synonymerna står angivna alldeles intill vilket underlättar.

Fler recensioner