Svensk Botanisk Tidskrift

Leif Kullman har ägnat större delen av sin forskargärning åt att följa trädgränsens växlingar i våra fjälltrakter och att försöka förstå de olika
trädslagens ekologi. Här delar han med sig av sin stora kunskap i en lång och fascinerande berättelse om fjällvärldens natur och dess
mycket växlande klimat-, vegetations- och kulturhistoria.

Läs hela häftet här

Det här häftet ägnas åt Rolf Lidberg.
Rolf var inte bara en älskad trollmålare utan också en mycket avancerad amatörbotanist.
I sin kärleksfulla biografi presenterar Stefan Grundström denne medelpadske multibegåvning och livsnjutare, med tonvikt på hans botaniska bedrifter.

Läs hela häftet här

Glansbräken är en förunderlig ormbunke. Den är vacker och ovanlig, förekommer ofta på natursköna eller intressanta lokaler, har speciella ekologiska krav som gör att man ej sällan kan gissa sig till var den kan växa – men ändå återstår flera gåtor. Även då man, som Erik Ljungstrand, har studerat glansbräken under mer än tjugofem år känns det som om de frågor den ställer till viss del ännu är obesvarade.

Läs hela häftet här

Mycket har hänt i Dalsland sedan Flora över Dal kom ut 1981. Kjell Eriksson och Stefan Hult har sammanställt den stora mängd nya växtfynd som har gjorts sedan dess.

Läs hela häftet här

I Sverige avsätts alltmer skyddad skog och allt större arealer omfattas av Gröna skogsbruksplaner med naturvårdsmål. Men hur bör vi egentligen sköta skogar med höga naturvärden?

• Vilka värderingsgrunder finns för skötseln?
• Vilka ekologiska processer är viktiga i naturvårdsskogar?
• I vilken utsträckning behöver skogarna aktiv skötsel för att bevara skogliga värden?
• Är fri utveckling, som också är en skötselform, motiverad?
• Hur mycket ska historisk kunskap styra skötseln, för till exempel traditionell hävd?
• Kan man sköta naturvårdsskogarna för enstaka hotade arter eller är generella skötselkoncept att föredra?

Detta är viktiga men svåra frågor, eftersom forskningen inom området ännu är ganska outvecklad och skötselinsatsernas effekter ofta är okända. I denna översikt sammanfattar och diskuterar Frank Götmark kunskapsläget och den forskning som gjorts, främst i
skogar i södra Sverige.

Skötsel genom fri utveckling och traditionell hävd jämförs med naturvårdsgallring som testats under tio år i tjugofem skogar. En analys av den sydsvenska skogens förändring och struktur genom Riksskogstaxeringen presenteras. Vidare ges generella skötselrekommendationer och forskningsbehov identifieras.

Läs hela häftet här

Den 16 februari 1907, nästan på dagen för ett hundra år sedan, bildades Svenska Botaniska Föreningen. Om föreningens öden och äventyr
under det gångna seklet vet Nils Lundqvist att berätta.

Lär hela häftet här

Häverö Prästäng är ett känt begrepp och ett kärt utflyktsmål för många växtoch naturintres serade. Området ligger i Häverö församling i östra Uppland, i den nordligaste delen av Norrtälje kommun. Det avsattes som naturreservat år 1973 i syfte att bevara den gamla lövängen, en kulturbetingad landskapstyp, som uppkommit genom långvarig röjning, slåtter och lövtäkt.

Läs hela häftet här

Första litteraturuppgift för Sveriges vildväxande kärlväxter jämte uppgifter om första svenska fynd Förvildade eller i senare tid inkomna växter.

Läs hela häftet här