Tidigblommande träd

Vi har två inhemska arter av al i Sverige. De skiljs lättast på bladen. Klibbalens blad är breda och rundade, ofta har de en grund urgröpning istället för bladspets. Gråalen har i stället spetsiga blad med dubbelsågad kant. Även efter att bladen har fallit går det att skilja arterna åt; klibb­alens bark är ofta fyrkantigt uppsprucken medan gråalens bark är slät.

Alar har den egenheten att deras blad inte gulnar på hösten. Eftersom alar lever ihop med kvävefixerande bakterier så behöver de inte bryta ner klorofyllet i löven för att återanvända kvävet så som nästan alla andra lövträd gör. Alarna fäller sina löv gröna eller grönbruna.

På hösten kan man ibland se de blivande hanhängena ihop med tre årgångar av honblomställningar. Honblomställningarna från fjolåret sitter kvar som torra svarta alkottar, medan kottarna från innevarande år är gröna ganska länge. Nästa års honblomställning syns som små avlånga kotteanlag i de korta grenspetsarna. Här kan nämnas att på klibbalen har alla kottar tydliga skaft medan gråalens kottar på sidoskotten har så korta skaft så att de knappt är synliga.

Alarnas hanhängen brukar släppa ut sitt pollen flera veckor innan löven slår ut. Då kan man också se honblommornas röda pistiller sticka ut ur kotte­anlagen. Både al och hassel är alltså exempel på växter som ”blommar på bar kvist” – ett närmast klassiskt uttryck. I Nordens flora anges klibbalens blomningstid vara mars till april och gråalens april till maj. Arternas olika blomnings­tid hänger samman med det faktum att gråalen har en nordligare utbredning i landet och att våren där är senare.

Vårtbjörk och glasbjörk kan vara lite luriga att skilja åt. Vårtbjörk har ofta hängande kvistar och blad med en utdragen spets medan glasbjörk har en mer upprätt krona och rundare blad. Den säkraste skillnaden är dock att vårtbjörkens kvistar är kala och vårtiga medan glasbjörkens kvistar är fint håriga. Den skillnaden kan man se året runt, givet att man når upp så man kan detalj­studera kvistarna.

Skogsalmens pistill har röda märkesflikar som brukar synas tydligt. Redan i början av maj utvecklas sedan frukterna. Frukten består av en vingad nöt, till det yttre mest likt ett flygande tefat. Under år med rik fruktsättning kan de ligga i drivor på marken vilket i stadsmiljö kan upplevas som lite skräpigt.