Författarinstruktioner för SBT

Som redaktör är jag ytterst tacksam för att du vill bidra till vår tidskrift! Till min hjälp har jag ett redaktionsråd där innehållet planeras och diskuteras. Tidskriftens syfte är att öka botanikintresset och att engagera läsare inom olika botaniska områden samt att skapa bryggor mellan olika inriktningar och landsändar.

Tidskriften tar upp artbestämning, ekologi och naturvård, anmärkningsvärda artfynd, inventeringar, växtgeografi, växtfysiologi och evolutionsbiologi i vid bemärkelse inom de nordiska länderna men framför allt Sverige. Ofta handlar det om kärlväxter och deras biotoper, men även mossor, lavar, svampar och alger ingår.

Svensk Botanisk Tidskrift är en av två medlemstidskrifter för Svenska Botaniska Föreningen. Tidskriften har en populärvetenskaplig inriktning med notiser, reportage och artiklar om svensk botanik. Målgruppen för tidskriften är de amatörbotanister som får den genom sitt medlemskap i föreningen samt yrkesverksamma inom universitet, länsstyrelser, kommuner och naturkonsulter som prenumererar på tidskriften.

  • Alla texter i tidskriften publiceras både digital på internet (länk till Diva) och tryckt form. Publicerade fotografier kan komma att åter­användas i tidskriften eller på webbplatsen. 

Som författare bör du hela tiden ha läsaren i åtanke. Vad intresserar medlemmarna? Vad är det viktigaste jag som författare vill förmedla till läsaren? Eftersom detta ofta kan vara svårt att uttrycka tydligt i texten kommer jag som redaktör att på olika sätt hjälpa till med det.

Arbetsgång (välj en av följande två varianter):

  • Skicka ett kortare referat till redaktören som beskriver artikelns idé: viktiga fakta, slutsatser, och varför det kan vara intressant för SBT:s läsare. Du kan skicka en mer ”färdig” text men då bör en kortare text om artikelns idé bifogas.
  • Kontakta redaktören för att gemensamt diskutera igenom artikelförslaget.

Vår uppmaning till författare är att ta kontakt med redaktören innan du börjar skriva. Redaktionen arbetar aktivt med texten för att förtydliga innehållet för läsaren och att skapa en bättre läsupplevelse i samarbete med dig som författare.

Som författare bör du skriva texten så att en allmänintresserad person kan följa med i resonemangen. Våra texter utgår från ett populärvetenskapligt upplägg. Det innebär bland annat att artikelns viktigaste fakta, slutsatser och ”poäng” skrivs först. Därefter följer en text som beskriver och diskuterar utförligare kring ämnet.

Tidskriftens allmänna inriktning är beslutad av Svenska Botaniska Föreningen. Eventuell refusering sker i samråd mellan redaktör och redaktionsråd.

Det finns olika typer av texter i tidskriften

  • Notiser är kortare texter som behandlar aktuella ämnen i kortform. En fjärdedels sida motsvarar ungefär 800 tecken, en sida inklusive bild 1600 tecken, och en helsida med text 3100 tecken.
  • Reportage är texter som innehåller ”på platsen där det händer”-beskrivningar där författaren eller andra personer ingår i texten. Även texter baserade på intervjuer ingår i denna kategori. Det kan vara botaniska sevärdheter, beskrivningar av speciella naturtyper eller intervjuer om botanik, naturvårdsprojekt eller naturområden. Fokus ligger dock inte på personen/personerna utan på botaniken. Exempelvis upptar ”botaniska sevärdheter” 6500 tecken, inklusive två bilder och en karta; naturtypsreportage upptar 9000 tecken inklusive faktarutor och flera bilder. Intervjureportage har 10 000 tecken inklusive faktarutor men exklusive bildtexter. Reportage granskas av en oberoende granskare. Endast de nödvändigaste källhänvisningarna ges i texten enligt formen som redogörs för nedan.
  • Artiklar är faktatexter med nyfynd, nyrapportering eller populärvetenskaplig översiktsartikel, den senare ofta utgående från vetenskapliga publikationer. Alla faktaartiklar granskas av två oberoende granskare och bearbetas redaktionellt i samråd med författare. En kortare artikel motsvarar fyra sidor (max 7000 tecken) medan en längre är på sex sidor (max 9000 tecken). Redaktören kommer att ge förslag på omstrukturering och nedkortning av längre texter. Utöver detta tillkommer faktarutor och figurtexter. Citerad litteratur anges enligt instruktioner nedan.
  • Diskussion är texter om ämnen som behöver tas upp för diskussion så att andra kan svara på preciserade frågor runt ett problem. Det kan handla om svåravgränsade taxa, prioriteringar i naturvårdsfrågor och liknande. Här uppmanas amatörer ta upp svåra frågor. Kategorin kan sägas motsvara insändare, opinions- och debattartiklar. Omkring 3000 tecken.
  • Läsvärt består av bokrecensioner av böcker, som maximalt är på en sida var motsvarande omkring 2400 tecken.
  • Föreningsinformation är texter som skrivs av föreningsaktiva för att informera om SBF:s eller medlemsföreningarnas verksamhet.

Du kan bidra till alla ovanstående artikeltyper antingen att du skriver en text själv eller att redaktören i samarbete med dig tar fram texten. Vi söker även skribenter som kan tänka sig skriva reportage ideellt på en mer regelbunden basis.

Det kommer framöver också att vara möjligt att längre artiklar, framför allt i form av långa tabeller eller artlistor, kan läggas upp på webben efter sedvanlig granskning.

Namnskicket i SBT följer Dyntaxa både när det gäller vetenskapliga namn och svenska namn. Första gången en art nämns så skrivs både svenskt och vetenskapligt namn ut: “Den vanligaste växten är liten blåklocka Campanula rotundifolia“. Därefter skrivs enbart det svenska namnet ut i texten.

Så här ska du källhänvisa i Svensk Botanisk Tidskrift

  • Referenser i texten skrivs som författare och publiceringsår: ”Kardell & Eriksson 1987”. Om författarna är fler än två förkortar man till: ”Boman m.fl. 1998″.
  • Citerad litteratur
    Under denna rubrik listas alla referenser som finns nämnda i texten (och endast dessa). Följ följande exempel:
    • Bok: Gärdenfors, U. (red.) 2005: Rödlistade arter i Sverige 2005. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
    • Avsnitt: Segerström, U. 1995: Pollenanalys, odling och svedjebruk. Hos: Larsson, B. (red.), Svedjebruk och röjningsbränning i Norden. Nordiska museet, Stockholm, sid. 37-50.
    • Uppsats i tidskrift: Arvidsson, L. & Hultengren, S. 2005: Atlantisk vårtlav Pyrenula occidentalis i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 99: 226–232.

Faktaruta
Fackuttryck eller annan bakgrundsinformation som inte är allmänt känd kan gärna förklaras i en faktaruta.

Illustrationer
Original till teckningar bör utföras i ungefär dubbel skala. Digitala fotografier bör ha upplösningen 300 dpi i den storlek de är tänkta att publiceras. Publicerade fotografier kan komma att åter­användas i tidskriften eller på SBF:s webbplats om inte annan överenskommelse föreligger.

Författarpresentation
En kort presentation (några rader) och högupplöst porträttfoto av författaren, adress och e-postadress bifogas manuset.

Korrektur skickas normalt ut som pdf-fil innan tryckningen. Författaren ska gå igenom detnoggrant och snarast meddela eventuella ändringar.

Särtryck görs inte. För varje uppsats erhåller författarna gemensamt upp till tio häften och en pdf-fil med uppsatsen. Från filen kan färgutskrifter göras.

Emil V. Nilsson, redaktör för Svensk Botanisk Tidskrift, emil.v.nilsson@svenskbotanik.se