Boken startar med en inledning om hur klimatförändringar genom de sista 130 000 åren har format fjällvegetationen och avslutas med två kapitel om effekten av nyare tids klimatändringar. Däremellan går Odland grundligt igenom flora och naturtyper till fjälls, samt hur vegetationen är strukturerad av, och anpassad till, förhållandena i fjället.Ett eget kapitel handlar om fjällbjörkskogen.
Det är tydligt att detta är teman Odland har full kontroll på. Han väver skickligt samman kunskap från andra publikationer med egna erfarenheter och betraktelser på ett sätt som gör det lätt för läsaren att förstå och följa texten. Översiktliga tabeller och figurer, ordförklaringar i parentes och effektiva sammandrag bidrar till en god läsupplevelse.
Arbetet med boken påbörjades för fyra år sen när Odland pensionerades och baseras på hans mer än tjugo års erfarenhet av forskning och undervisning. Boken är vetenskapligt mycket grundlig, vilket reflekteras i den närmast svindlande långa litteraturlistan med fler än 1200 referenser, varav många svenska.
Efter att Lids flora i stort sett inte längre används av svenska botanister vill jag påstå att man numera förstår norska betydligt sämre. Den här boken har dock sådana kvaliteter som bör uppväga alla eventuella ingångsproblem. Det som möjligen kan göra boken lite svåranvänd för svenska läsare är dels att växtnamn bara anges på norska (vetenskapliga namn kan dock lätt googlas fram från de norska), dels att mer okända norska geografiska namn inte alltid lokaliseras.
Boken ”Fjelløkologi” gör stora mängder av nyare forskning på klimat och fjällvegetation tillgängliga även för en svensk läsekrets och är genom detta en unik, viktig och inte minst aktuell publikation som är väl värd att ha i bokhyllan.
