I ett yttrande till Klimat- och näringslivsdepartementet avvisar Svenska Botaniska Föreningen (SBF) förslagen i regeringens promemoria Skyddet genom nationell fridlysning anpassas till arternas skyddsbehov och andra angelägna intressen. En omarbetning är nödvändig för att även tillgodose miljöintresset.
Promemorians förslag är att arter som är rödlistade som akut eller starkt hotade ska fridlysas. Det skulle innebära omfattande förändringar jämfört med idag. Nu är exempelvis alla orkidéer och lummerväxter samt mistel fridlysta med tanke på att skydda från insamling. Med det nya förslaget skulle endast 6 av 43 orkidéarter, inga lummerväxter och inte mistel bli fridlysta.
Förslagen fokuserar på att minimera antalet arter som tvingar till hänsyn och att med många undantag friskriva markanvändning som skogs- och jordbruk från ansvar. Det är anmärkningsvärt då just dessa verksamheter är de största hoten mot den biologiska mångfalden enligt den svenska rödlistan och rapporteringen av bevarandestatus för Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv.
I konsekvensutredningen anges att nationella fridlysningsbestämmelser är av central betydelse för att bevara hotade växt- och djurarter och en viktig del i att nå Sveriges miljökvalitetsmål och för att bevara den biologiska mångfalden. SBF instämmer, men noterar att förslagen går i rakt motsatt riktning och komplicerar fridlysningslagstiftningen.
SBF efterlyser en fördjupad och noggrann kvantitativ konsekvensutredning av förslagens långsiktiga konsekvenser då det är omfattande förändringar som föreslås och att en artlista över tänkta fridlysta arter saknas. Exempelvis finns det 1048 arter av kärlväxter i de fyra kategorierna akut hotad (CR), starkt hotad (EN), sårbar (VU) och nära hotad (NT) i rödlista 2020 enligt Tabell 1. I förslaget skulle enbart de 94 akut hotade arterna omfattas av ett strikt skydd mot pågående jord- och skogsbruk. Utan lagstöd riskerar fler arter att framgent bli just akut hotade. SBF efterlyser därför bestämmelser som föreskriver ett utvecklat hänsynstagande till alla rödlistade arter för att motverka den negativa trenden för den biologiska mångfalden. Detta gäller särskilt inom pågående markanvändning som jord- och skogsbruk, som är de verksamheter som är de största hoten mot Sveriges rödlistade arter.
Tabell 1 Kärlväxter i rödlista 2020, fridlysta 2025 (SLU Artfakta) och promemorians förslag.
| Kategori i rödlistan |
Antal kärlväxter i rödlista 2020 |
Antal fridlysta kärlväxter 2025 |
Promemorians förslag |
| Akut hotad (CR) |
94 |
24 |
Fridlyst, strikt skydd |
| Starkt hotad (EN) |
315 |
61 |
Fridlyst, inget skydd mot jord- och skogsbruk |
| Sårbar (VU) |
354 |
68 |
Inte fridlyst |
| Nära hotad (NT) |
285 |
39 |
Inte fridlyst |
| Livskraftig (LC) |
1 898 |
52 |
Inte fridlyst |
| Summa |
2 946 |
244 |
|