Hjärtbladen räddar ogräsbok

“Bokens huvudsyfte – att bekämpa ogräs — är från botanistens synpunkt krasst då ingen hänsyn tas till hur sällsynt eller hotat ogräset är.” 

TEXT: LENNART SUNDH

Recensionen är publicerad i Svensk Botanisk Tidskrift nummer 2 (2021). Klicka här för att få reda på hur du kan bli medlem i Svenska Botaniska Föreningen och få tidskriften hem till dig.


Jordbruksverkets handbok Ogräs på odlad mark behandlar oönskade växter i jordbruksgrödor, frilandsodlingar av grönsaker samt bär- och fruktodlingar. Här beskrivs 64 örtogräs, 15 gräsogräs och två övriga ogräs, nämligen levermossor och åkerfräken. Syftet med handboken är att kunna identifiera ogräs på ett tidigt stadium för att därefter sätta in rätt strategi för att bli av med det. Urvalet av arter är gjort av Jordbruksverkets ogräsexperter som har god koll på vilka arter som orsakar störst problem för yrkesodlarna. 

Bokens inledning med faktaförklaringar om växters biologi hålls på en enkel och tillgänglig nivå för läsaren. I textdelen till varje art finns beskrivningar av förekomst och betydelse för odlingen, artens biologi och kännetecken samt eventuell förväxlingsrisk. Under artens kännetecken beskrivs alltid hjärtblad, örtblad och eventuellt utmärkande rotsystem på ett bra sätt. Beskrivningen av växternas utvecklingsstadier med de ofta svårdiagnosticerade hjärtbladen som utgångspunkt är tveklöst det allra bästa med denna flora. Här finns mycket att lära även för den mer erfarne botanisten.




Ogräs på odlad mark
Bengt Weidow med flera. Jordbruksverket 2020. ISBN 91-88264-40-8. 182 sidor. Kan köpas från Jordbruksverket för 100 kronor (länk).

Fotografierna håller för det mesta godkänd kvalitet och färgåtergivning men undantag finns. Ibland blir jag lite osäker på om det är rätt art på bild. Av dessa finns några välkända arter som snärjmåra med gul blomma, stånds och åkermynta.

Bokens huvudsyfte – att bekämpa ogräs – är från botanistens synpunkt krasst då ingen hänsyn tas till hur sällsynt eller hotat ogräset är. Visserligen saknas några rariteter såsom till exempel klätt, åkerranunkel och åkersyska men sammanlagt finns sju rödlistade arter med i boken. För mig som västgöte är det nästan surrealistiskt att läsa en handbok som tar sikte på att utrota riddarsporre, etternässla, sminkrot, klofibbla och kösa. De nämnda arterna har en mycket negativ utveckling i mina bygder. Samman-taget uppväger inte några få rader om ogräsens positiva egenskaper på en kvarts sida de övriga drygt 160 sidornas förklaringar av hur man känner igen ogräs som bör bekämpas. Här kunde boken varit mer balanserad.

Boken fyller en viktig funktion trots en del brister i bildkvaliteten och undfallenheten att beakta sällsynta arters bevarande. Vill man botanisera i åkerkanter, kanske delta i den landsomfattande inventeringen av ogräs som Svenska Botaniska Föreningen dragit igång tillsammans med Sebastian Sundberg  på SLU Artdatabanken, kan boken vara till hjälp vid artbestämning av hjärtblad.