Kalk eller natur, utmarksbete och nya arter för Sverige i senaste SBT

Omslaget är illustrerat av Gebbe Björkman. Klicka här om du vill få Svensk Botanisk Tidskrift hem till dig.

Cementas kalkbrytning hotar inte bara dricksvattnet på Gotland utan också unik natur. På Gotland liksom i Småland och i Bohuslän har människans traditionella jordbruk gynnat den biologiska mångfalden. I senaste numret av Svensk Botanisk Tidskrift kan du läsa om detta och mycket mer.

På berget Söderåsen i Hofors kommun börjar Norrland. Här möter den sydliga arten vippärt den nordliga klippbräckan. Området är förklarat som riksintressant på grund av den unika floran. Du kan läsa artikeln som Barbro Risberg skrivit här!

Med Cementas kalkbrytning på Filehajdar på Gotland står ekonomiska intressen i kalkbrytningen mot rika naturvärden och livsviktigt dricksvatten. Jörgen Petersson är ordförande i Gotlands botaniska förening och går igenom varför kalkbrytningen är så kontroversiell. Läs artikeln här.

Forskaren Sara Cousins följer upp hur växterna svarar på en restaurering av utmarksbetet på Stensjö by utanför Oskarshamn. Hon och hennes kollegor följer kors rörelser med gps. Du kan läsa reportaget med Sara Cousins här. Du kan också se en film med henne från Stensjö by där hon visar de olika gräsmarkerna runt byn här.

De tre syskonen Erik, Asta och Ragnar Andersson var de sista som bedrev traditionellt jordbruk på Herrön i Bohuslän. När det sista syskonet hade gått bort 1993 blev deras gård naturreservat. Författarna till artikeln “Årtusenden av brukande födde Herröns mångfald” inventerade ön 1980. En återinventering 40 år senare visar att en hel del av den unika floran bevarats, medan andra arter har gått förlorade sedan syskonens regelbundna slåtter upphörde. Läs artikeln av Gunilla Almered Olsson, Roger Svensson och Ingemar Jonasson här.

Här finns hela innehållsförteckningen för SBT 115(4) 2021.

Så här gör du för att få Svensk Botanisk Tidskrift hem till dig.