Från Kroken till kulturlandskapets rötter i senaste SBT

Volym 117, nr 2, 2023

Våra mest blomrika marker är ängar och naturbetsmarker. Kanske var dessa marker som finast under Carl von Linnés tid? Därefter blev fältbotanik något av en svensk tradition, vilket inte minst har färgat av sig i böcker skapade för att lära grundskolans elever artbestämma växter. Om detta och mycket mer kan du läsa i senaste numret av Svensk Botanisk Tidskrift!

Ove Eriksson och Matilda Arnell på Stockholms universitet har sammanfattat många års forskning i en artikel om kulturmarkerna – ängar och naturbetesmarker – och deras historiska rötter i järnåldern. Än idag påverkar historiens jordbruk i form av ängar och naturbetesmarker var många av våra mest älskade växter finns idag. Läs deras artikel på sidan 94.

Boken Svensk flora av Krok och Almquist fyller 140 år. Ingen annan bok kan sägas vara ett standardverk för svensk fältbotanik och boken används än idag när biologer ska lära sig artbestämma vilda växter på universitetens sommarkurser. Jan Thomas Johansson har skrivit denna grundläggande artikel som börjar med att förklara varför Thorgny Ossian Bolivar Napoleon Krok och Sigfrid Oskar Immanuel Almquist en gång skrev den första upplagan och sedan berättar bokens historia fram till och med bokens senaste redaktörer Lena och Bengt Jonsell. Du hittar artikeln på sidan 78.

Alla läsare av Svensk Botanisk Tidskrift uppmanas att fylla i läsarenkäten som presenteras på sidan 69 i tidskriften. Det är nu mer än två år sedan den tidigare redaktören Bengt Carlsson slutade och flera nya element har förts in i tidskriften. Om många fyller i enkäten blir det lättare för redaktören och redaktörsrådet att staka ut tidskriftens inriktning för framtiden!