Landskapsfloror
Under de senaste decennierna har det publicerats en lång rad landskapsfloror. Och fler är på gång. Med ideella krafter har floran i vårt avlånga land kartlagts, ruta för ruta. Här berättar Mora Aronsson hur resultatet av detta idoga arbete förvaltas och görs tillgängligt för framtida användare.
Skrivandet av landskapsfloror och sockenfloror har en lång tradition som går ända tillbaka till Linnés dagar, och i några fall ännu tidigare. Det är en tradition som håller i sig. Sedan slutet av 1970-talet har det publicerats en lång rad ”moderna” landskapsfloror.
Pågående inventeringar
Nästan alla landskap har idag en mer eller mindre modern landskapsflora. I vår kommer en ny flora över Öland publiceras. I Värmland och i Västerbotten har man avslutat inventeringsarbetet. Där håller man nu på att sammanställa inventeringsresultaten i bokform. I Östergötland, Västmanland, Dalarna och Jämtland har man pågående florainventeringar. Det är egentligen bara två provinser där man i modern tid inte har gjort någon landskapsflorainventering: Lule lappmark och Torne lappmark. De nordliga lappmarkerna inventeras däremot inom Svenska Botaniska Föreningens Växtatlas-projekt.
Artportalen och Botanikportalen
De pågående landskapsflorainventeringarna, Västerbotten och Värmland undantaget, rapporterar sina uppgifter direkt till Artportalen. Där blir uppgifterna tillgängliga för alla som är intresserade. Så har man arbetat de senaste tio åren ungefär. Tidigare hade de olika floraprojekten egna databaser och ännu längre tillbaka i tiden använde man kortregister. För att göra även dessa uppgifter lätt tillgängliga så har materialet successivt förts in i Artportalen. Där kan informationen användas i naturvårdsarbetet. En annan viktig anledning till att man fört över materialet till Artportalen är att då säkras det digitala materialet för framtiden. De egenhändigt byggda databaser som man tidigare använt blir ju omoderna med tiden. I en del fall har man använt programvara som inte är kompatibel med dagens datorer.
Att konvertera en databas med hundratusentals poster för att kunna föra in dem i Artportalen har varit ett drygt arbete. Men snart är allt material från de publicerade inventeringarna överförda. De som återstår är Gotland och Norrbotten och de kommer förhoppningsvis att kunna matas in under vintern.
De inventeringar vars uppgifter tidigare bara fanns i kortregister eller i pärmar har under de senaste tio åren digitaliserats av två mycket flitiga personer: Anders Bertilsson i Västergötland och Staffan Åström i Jämtland. Efter många års ideellt arbete är snart alla fynduppgifter från landskapsflororna tillgängliga via Artportalen och insamlade belägg via Virtuella Herbariet. Det gör att man nu enkelt kan få en överblick över en arts utbredning och förekomst i landet. Dessutom är arttexterna från flertalet landskapsfloror tillgängliga via Botanikportalen.
Kunskap för framtiden
Det här var det nog ingen som tänkte sig när landskapsflorainventeringarna startade under 1980- och 1990-talen. En bok som man kan plocka ner från bokhyllan och bläddra i då och då var nog vad de flesta inventerare såg framför sig. I bästa fall. För det är en lång väg från att inventera i fält till sammanställda resultat med arttexter och utbredningskartor som kan publiceras. Nu finns alla fynduppgifter och all information bara ett par knapptryck bort, inte bara per landskap utan för större delen av landet. Allt detta har vi tillsammans byggt upp under 40 år. Först genom att systematiskt inventera ruta efter ruta, landskap efter landskap, sedan säkerställa alla artbestämningar, föra in resultat i databaser och vidare in i Artportalen och sedan sammanställa bokverk. Jag kan inte låta bli att undra över hur informationen om landets växter kommer se ut i framtiden. Hur kommer vi att hitta den här informationen år 2060?
MORA ARONSSON
Denna artikel var först publicerad i Vilda Växter nr 4, 2022.