Den information som floraväktarna samlar in används av kommuner, länsstyrelser, naturvårdsverk och andra i arbetet med att bevara biologisk mångfald.
I allt naturvårdsarbete behöver man ha aktuell kunskap om var arter finns och hur det går för dem, om de ökar eller minskar. Den här kunskapen behövs för att man ska kunna prioritera och utforma naturvårdsinsatser dit de gör bäst nytta. En del miljöövervakning görs inom ÅGP och andra projekt av länsstyrelserna. Men en stor del av miljöövervakningen i Sverige sker idag på ideell basis. Genom floraväkteri, fågeltaxering, dagfjärilsövervakning och andra initiativ. Tillsammans bidrar vi med mycket viktig kunskap om arternas tillstånd.
Sammanställningar av Floraväktarnas uppgifter är viktiga underlag för bedömning av vilka växter som ska vara rödlistade i Sverige och för rapportering till EU. Floraväkteriet är också en del av den miljöövervakning som görs för att följa utvecklingen i vår natur och för att kunna bedöma om vi uppnår gällande miljömål eller inte.
De allra flesta projekt inom medborgarforskning går i graven efter något år. Floraväkteriet har inte bara överlevt utan med tiden också vuxit till sig rejält. År efter år slår vi rekord i antal besökta lokaler, så även i fjol. Under 2023 besöktes ungefär 10 100 floraväktarlokaler, 8 700 av dem för hotade arter och EU-arter. Ungefär 440 personer deltog i verksamheten. Tillsammans gjorde vi ett oerhört viktigt arbete för svensk naturvård. Stort tack till alla som har deltagit!
Vill du veta mer om vad floraväktarna gjort under året? Då kan du läsa floraväktarnas årsrapport.