Häfte nr, 2/2019

85 Innehåll

87 Reflexion: Sveas skog [Eva Waldemarson]

88 Magnus Lidén: Vad ska växten heta? Om reglerna kring den botaniska namngivningen
Botanical nomenclature – an introduction
Vad är ett vetenskapligt växtnamn och varför byter växterna namn ibland? Vad är en typ och är den egentligen typisk? Varför är det två i:n på slutet i bigelowii men bara ett i oederi? Magnus Lidén kan alla svaren.

98 Bengt Oldhammer, Kjell Hedmark & Peter Turander: Svämskogar och isdämningar längs Unnån
Flooded forests and ice dams along the Unnån river, province of Dalarna, C Sweden
Bengt Oldhammer, Kjell Hedmark och Peter Turander beskriver de värdefulla sväm­skogarna längs den oreglerade Unnån i Orsa.

104 Hans Rydberg: Fläckmaskrosor i Sverige
Taraxacum sect. Naevosa in Sweden
Fläckmaskrosorna tillhör de så kallade ädelmaskrosorna, arter som främst hittas i artrika naturbetesmarker, och som utgör värdefulla natur- och kulturminnen över gångna tiders landskap. Hans Rydberg har studerat dem i många år.

127 Barbro Risberg: Blommor i Altaj och nordvästra Mongoliet
Barbro Risberg har varit på fågelskådarresa till de svårtillgängliga Altajbergen, på gränsen mellan Ryssland och Mongoliet. Hon hann med att titta på blommorna också!

134 Erik de Vahl, E. & Ingvar Svanberg: ”En outhärdlig löklukt” – Vilken slags lök tuggade allmogen i Dalarna under gudstjänsterna?
“An unbearable smell of onions” – What kinds of onions were eaten by the peasantry in Dalecarlia during church services?
Ännu vid 1800-talets mitt var det i övre Dalarna vanligt att äta lök i kyrkorna under gudstjänsten, något som åtskilliga besökande resenärer observerade. De uppfattade det ibland som ett barbariskt bruk, medan i synnerhet dalkullorna själva förnöjsamt tuggade löken under pågående högmässa. Men vilken slags lök rörde det sig om? Vad låg bakom bruket att äta lök? Författarna skildrar sedvänjan och försöker identifiera den lök det handlade om.

147 Föreningsnytt: Redaktör sökes till SBT

148 Böcker: Vår nordiska flora i ny upplaga [Erik Ljungstrand]
En tredje upplaga av ”MoStEr” föreligger sedan i somras, ännu större och tyngre än de båda föregående, men också försedd med ett flertal nyillustrerade växter, givetvis mest trädgårdsflyktingar och andra adventiver, men även ett litet antal nyfunna växter som kan förmodas vara inhemska.

152 Föreningsnytt: Natur och kultur på SBF:s föreningskonferens [Bengt Carlsson]

Våra regionala föreningar: Västerbottens Läns Botaniska Förening

Framsidesbild: Vänderotssläktingen Patrinia sibirica
Baksidesbild: Vätteros Lathraea squamaria