
Bild på tussilago. Foto: Gert Olsson, Scandinav bildbyrå
INFORMATION OCH MATERIAL TILL PRESSKONTAKTER
Varför gör vi vårkollen
Kom i håg inför intervjun
Några korta fakta
Hur går det till
Vårkollen i Corona-tider
Vårkollen i Sociala medier
Fördjupningsmaterial och länkar
Bakgrund
2015 blev Svenska Botaniska Föreningen medlemmar i Svenska Fenologinätverket och som vårt första gemensamma projekt lanserade vi vårkampanjen Vårkollen – där vi uppmanar allmänheten att under valborgshelgen (30 april-1 maj) att leta efter vanliga vårtecken och rapportera hur det ser ut hemma hos dem.
Genom att ta fasta på det stora intresset för vårtecken som finns i landet ser vi en möjlighet att öka intresset och engagemanget kring vårfloran, botanik och klimatförändringens effekter i naturen.
I all sin enkelhet kommer Vårkollen att bidra till den databas som Svenska fenologinätverket bygger upp om naturens kalender. Om vi lyckas göra Vårkollen till en tradition kan vi få en lång tidsserie med väldigt många observationer. Vi tror också att Vårkollen kommer att passa alla åldrar och kan väcka intresse för våra växter och naturens förändringar.
Varför gör vi Vårkollen
Våren är så mycket mer än när SMHI och meteorologerna säger att det blivit vårvarmt.
Vi i Svenska Botaniska Föreningen har vi så klart en förkärlek för blommorna. Från första blommande vårtecken till lövsprickningen fullbordats händer ju så många fantastiska saker som är vårens ankomst.
Tussilagon i dikeskanten där snön knappt smält bort. Vitsippsbackarna, bina som surrar i solen när sälgen börjat blomma för fullt, björkarnas musöron och häggblomningens doft. Och allt detta som är vårens ankomst ser så olika ut i olika delar av landet.
Hur påverkar den varma vintern växternas vårstart i år? Med Vårkollen vill vi uppmärksamma hela vårens ankomst i hela landet.
Det är också så att vårens ankomst påverkas direkt av ett varmare klimat. Så Vårkollen är ett sätt för Svenska Botaniska Föreningen att bidra till forskning och miljöövervakning av klimatförändringens effekter i naturen. Med Vårkollen skapar vi en ögonblicksbild år efter år, som vi med tiden kan studera och se om olika arter påverkas på olika sätt av klimatförändringen.
Dessutom samlades liknande observationer av vårtecken in i landet för hundra år sedan. Det var ett nätverk som höll på i ungefär 50 år och vi kan jämföra resultatet från Vårkollen med deras resultat och på så sätt direkt analysera hur 2021 ser ut jämfört med hur det var för hundra år sedan.
Kom ihåg inför intervjuer
- Viktigt att upprepa namnet Vårkollen och” hemsidan vårkollen.se” under intervjun (särskilt om det är i radio) och Svenska Botaniska Föreningen
- Vårkollen vill veta ”Hur långt våren har kommit hos dig?”
Särskilt spännande i år eftersom vintern aldrig riktigt infann sig i södra Sverige och snörekord i norr.
- NÄR: Vid Valborg, 30 april – 1maj
- Var konkret! Vad ska man göra för att delta i Vårkollen?
- Ha Vårkollen-foldern i handen under intervjun
- Sex välkända vårtecken
- Pågår blomning & lövsprickning
- Har de inte börjat (blomma/med lövsprickningen) än
- Är de redan klara (överblommade)?
- Ha gärna en smartmobil med hemsidan www.vårkollen.se förberedd före intervjun, så du enkelt kan visa den.
Några korta fakta
Memorera ett par resultat från tidigare år, så du kan nämna något om det:
- Över 10 000 observationer från nästan 2 000 platser skickades in till Vårkollen 2020.
- De senaste åren har Vårkollen kommit fram till bland annat att björkarnas lövsprickning har hunnit ca 60 mil längre norrut än vad som var normalt vid Valborg för hundra år sedan.
- 2020 var ett extremt år för många vårväxter, t.ex. hade häggens blomning nått ända upp till Mälardalen vid valborg. För 100 år sedan var det normala att denna påbörjades i södra Skåne först i mitten av maj.
Hur går Vårkollen till?
Ha Vårkollen-foldern i handen under intervjun, så att du enkelt kan peka/visa journalisten hur det går till.
- Alla är välkomna.
- Vi vill veta hur långt några vanliga vårtecken kommit i landet.
- Tussilago, vitsippa, blåsippa, sälg, hägg och björk
- Man rapporterar in sina observationer på hemsidan vårkollen.se
- Fungerar både på mobiltelefon, padda och dator
- Man rapporterar
- vilka man observerat
- För björk talar man om om de fått sina löv än.
- Trädet ska se grönt ut på lite avstånd.
- För de andra talar man om
- om de blommar,
- om de rent utav är överblommade eller
- om de inte börjat blomma än
FAQ
Vad är syftet med kollen? Vad kan detta bidra till?
Syftet med hela Naturens kalender och dess insamling av observationer från allmänheten är att få fram data om hur växterna reagerar på dagens klimat, med avseende på deras säsongsdrivna förändringar, t.ex. blomningstidpunkt, lövsprickningstidpunkt och tidpunkt när lövträden får höstfärger. Dessa data behöver vi för att kunna säga något om vilken effekt dagens klimat har, jämfört med hur växterna växte för 100 år sedan, innan klimatet började förändras. Genom att vi får hjälp av så många runt om i landet, så kan vi säga hur dessa förändringar ser ut både på nationell och regional nivå.
Normalt i Naturens kalender, får vi uppgifter löpande när t.ex. växterna börjar blomma, så att vi får en tidsserie av rapporter. Detta gör att vi kan se helheten först när hela Sverige har genomlevt detta stadie. Med Vårkollen får vi istället se hur det ser ut över hela Sverige vid en och samma tidpunkt. Det ger ytterligare en dimension, genom att vi också kan säga var t.ex. blomningen avslutats. Normalt kan vi säga att ett visst stadie inträffar X antal dagar tidigare/senare än normalt, men i Vårkollen ser vi istället att våren har brett ut sig längre norrut med X antal mil vid Valborgshelgen, jämfört med förr. De båda kompletterar alltså varandra.
Sedan är självklart syftet att vi genom denna kampanj kan göra fler uppmärksamma och intresserade av att rapportera sina observationer hemmavid, på Naturens kalender.
Hur länge har den funnits och hur brukar intresset se ut?
Vi har kört Vårkollen sedan 2015. Vi har stadigt fått in ca 8 000 rapporter per år till Vårkollen, men 2020 ökade antalet med 20%, till över 10 000 rapporter, från nästan 2 000 olika personer.
Märker ni skillnad över åren hur långt våren har kommit i månadsskiftet april-maj?
Variationen i i vårens ankomst variera så stort, både mellan olika år och mellan olika delar av landet, så än så länge kan vi inte säga att det finns någon trend i nutid. Däremot är resultaten övertygande när vi jämför med hur Vårkollen ser ut för 100 år sedan. Då är alla indikatorer att våren numera hinner längre norrut vid Valborgshelgen än tidigare – varje år!
Vilka växter får ni flest rapporter om?
- Björk 7 929 obs
- Vitsippa 7 598 obs
- Tussilago 7 124 obs
- Sälg 6 941 obs
- Hägg 6 530 obs
- Blåsippa 6 464 obs
Rangordningen speglar i stort utbredning och hur vanlig respektive art är.
Vårkollen i Coronatider
Vårkollen är en aktivitet som går att utföra på ett säkert sätt ur ett smittskyddshänseende och kan vara ett sätt att skapa en gemensam aktivitet när man inte kan träffas som vanligt.
Ta med dig familjen ut på en promenad där du befinner dig, mor- och farföräldrar, syskon, mostrar och farbröder, kompisar och kusiner kan ta en promenad där de befinner sig och alla kan göra vårkollen.
Visa gärna dina fynd med din släkt och dina vänner samt på sociala medier.
Vårkollen i Sociala medier
Svenska Botaniska Föreningen berättar om vårkollen i på vår hemsida, Facebooksida, Instagramkonto och på Twitter.
Vi vill väldigt gärna att fler personer berättar om sina fynd under vårkollen. Gör det genom att använda hashtagen: #varkollen