Växter och deras ekosystem berör. Biologer arbetar med allt från ängar till att kartlägga mångfalden för att förhindra att värdefull natur exploateras. Andra förhindrar att främmande invasiva arter tar över naturliga ekosystem – men var ska vi dra gränsen mellan inhemskt och främmande? Detta och mycket mer behandlas i senaste numret av Svensk Botanisk Tidskrift!

Nils Hydén är fjärilsexperten som såg hur mnemosynefjärilen försvann från föräldragården när markerna växte igen. Nu har han arbetat i trettio år för att få ängsmarken tillbaka och artrikedomen ökar för varje år. Läs artikeln här (pdf) och se filmen där Nils visar upp sina marker här:

Sverige är unikt i världen med att ha en standard för kartläggning och bedömning av naturvärden. Den första versionen av denna standard kom ut år 2014 och har lett till jämförbara beslutsunderlag och enklare miljöprövningar. Artikelförfattarna Magnus Stenmark och Tova Adelsköld från företaget Calluna går igenom hur bedömningen går till enligt standarden. Läs artikeln här (pdf).

Frågan om vilka arter som bör betraktas som främmande invasiva berör många, inte minst naturvårdare. Biologerna Emil Åsegård och Björn Nordén argumenterar i den här diskussionsartikeln för att tysklönn Acer pseudoplatanus borde behandlas som en värdefull art för den biologiska mångfalden i Sverige och inte som en främmande invasiv art. Läs artikeln här (pdf).

• Om du är av avvikande åsikt är du välkommen att skriva en diskussionsartikel på tretusen tecken som du skickar till emil.v.nilsson@svenskbotanik.se

Den nya utgåvan av Norsk Flora är efterlängtad och enligt recensenten i toppklass. Däremot är det tveksamt om den kan kallas fältflora då den väger närmare två kilo.