Kategori: Aktiviteter

Årets växt 2023 – Kärrspira

Kärrspira, Pedicularis palustris,är en dekorativ växt som gärna drar uppmärksamheten till sig när den blommar med rosenröda, läppformiga blommor och finflikiga blad. Den växer i allehanda öppen, fuktig till blöt mark, kärrängar, stränder och myrar. Den befaras minska åtminstone i södra och mellersta Sverige, troligen som ett resultat av igenväxning eller förändrad markanvändning. Den gynnades…

Tre inventeringsläger – Växtatlasprojektet

Tre inventeringsläger av kärlväxter inom växtatlasprojektet 2023 I år ordnas tre läger inom Svenska Botaniska Föreningens (SBF) växtatlasprojekt. Det blir ett i västra Dalarna, ett i norra Ångermanland och ett i Lule lappmarks lågland. Växtatlasprojektet har som mål att göra en svensk växtatlas över alla vilda kärlväxter. Varje år ordnas inventeringsläger i områden där floran…

Två floraväktarläger 2023

I år kommer vi att ordna två floraväktarläger. Under några dagar kommer vi då att bo tillsammans och floraväkta från morgon till kväll. Både erfarna floraväktare och nybörjare är välkomna att delta. Österlen 10–14 maj I östra Skåne finns många vårblommande arter att floraväkta. Vi kommer bland annat att söka efter smultronfingerört, sandlusern, strandviol, klittviol,…

Föreningskonferensen 2023 – Program

Lördag Tema: Att lära sig botanik, arter och knepiga artgrupper. Tid Programpunkt Föreläsare/presentatör 09.00-09.30 Registrering 09.30-09.40 Välkomna – introduktion (länk till Youtube) Mora Aronsson 09.40-10.10 Skånes mossatlas Staffan Nilsson 10.10-10.40 Hur används floraväkteriet? Sebastian Sundberg 10.40-11.00 Fikapaus 11.00-11.30 Nyckeln till framgångsrik artbestämning Mira Rawet 11.30-12.00 Nomen est omen? Johan Liljeblad 12.00-13.00 Lunch 13.00-13.30 Björnbär –…

Föreningskonferens 2023

Helgen den 25-26 mars 2023 hälsas alla medlemmar välkomna till SBF:s Föreningskonferens.

Svenska Botaniska Föreningen bjuder in till Föreningskonferens. Temat för årets konferens är hur vi lär oss botanik. Ett spännande tema där vi kommer att titta på både gamla och nya sätt att ta sig an floran. Kommer bildigenkänning göra oss överflödiga? Eller fyller det våra databaser med felaktiga uppgifter? Hur ska vi förhålla oss till arter som nästan ingen känner igen i dagens naturvårdsarbete? Hur får man grepp om det ogreppbara, som till exempel småarter? Kommer vi i framtiden att behöva göra genetiska analyser vid artbestämning?